Kategorier
Vardagstrams

Färglösa svenskar och deras färglösa personligheter och färglösa hem

Fan vad trött jag är på all dessa jävla fula opersonliga vita hem som sprider sig likt en aggressiv klamydiainfektion. Jag köpte en inredningstidning och hela TRE olika hem som visades upp var antingen ”shabby chick” (jag KRÄKS!) eller svartvitt ”vi gillar inte färg” eller nån annan jävla variant på VITMÅLADE möbler och väggar och spartanskt inredda våningar med danskdesignadade köksstolar och väggord. FRÄSCHT och rent och vitt och ja ni hajjar. TRE reportage från VITA hem. Och så är det i tamejfan alla jävla inredningstidningar man köper eller reportage man ser på TV eller bloggar eller…. åh dessa ”Vita Hem”- bloggar, jag får fan krupp. Ja det ser fint ut på BILD kanske.
 
Eller så är det bleka pasteller, orginalkök och femtiotal och trasmattor och lantligt som aldrig aldrig aldrig erbjuder nån variation eller nytänkande.
 
En gång köpte jag faktiskt en tidning där Lulu Carters hem visades upp och det var en orientalisk frisk fläkt och jag sparade numret och lät mig inspireras av kelimmattor och gamla indiska trämöbler men sen dess är det blekt i utbudet.

Av Natashja // Lady Dahmer

Ni har verkligen kommit rätt om man säger så. Jag är en riktig glädjespridare, fast tvärtom. En bitter surkärring utan dess like som skriver om feminism, kroppen, fatshame, föräldraskap och om att vara kvinna i ett patriarkat.

Kvinnosakskvinna. Feministinfluensa. Din problematiska favorit.

Mig blir ni snart kär i!

0 svar på ”Färglösa svenskar och deras färglösa personligheter och färglösa hem”

Själv har jag fastnat helt för den vita stilen 🙂 Fast helt vitt har vi det inte och kommer nog aldrig att ha heller. Det är omöjligt att hålla skiten vitt med två små huliganer och det finns roligare saker att göra än att städa…

Tycker man tröttnar på snabbt på starka färger. Vill man ha en ny snabbt. Vitt står jag ut med mer och längre. Dock har jag inget vitt sköna hemmet katalog hem. Sen tror jag inredning och stil har lite och göra med klimat och kultur. Här är vi svala, tillbakadragna, återhållsamma i vårt kalla klimat. Jag har rest jorden runt och i vissa länder anses vi vara väldigt exotiska och ha skön stil.

Jag tycker att både heltvitt, shabbychick och lantliga pasteller kan vara fint. Lite tråkigt att ha samma överallt dock. I mitt hem är det mörklika, cerise och turkost som gäller just nu. Har bara en liten etta men när jag får större har jag olika planer för varje rum 🙂

Åh! Jag är SÅ med dig i detta. Blir arg när folk lägger upp sina nyvitmålade golv och nyvitmålade väggar på facebook. Liksom vitt trägolv.. och vita väggar.. och vita möbler och vitmålade SPEGLAR! Jag får panik. Hur kan man bo i något sådant? Det är ju som fucking spökhus eller något alltihop. Grr.

Och jag gillar nästan alla inredningsstilar utom orientaliskt murrigt. Den stilen ger mig rysningar! Kan inte tyckat att någon inredningsstil är mer personlig än någon annan. Den stil man väljer till sitt hem speglar ju den egna personligheten och smaken.

Amen to that! Sterilt vita hem ger mig huvudvärk och klåda. Själv har man en lägenhet som ser ut att vara tagen direkt ur en IKEA-katalog från 2005, men så är jag också så ointresserad av inredning som en människa bara kan bli. Och lite wild and crazy är jag trots allt – datorbordet är från Jysk ;).

Och väggorden. jag SPYR… Sen kanske det är för att jag är en såndär "Men vadå grafiskt tryck med något fint citat? Kan jag la göra själv".. Behöver man skriva love på väggen för att folk ska fattas att det finns kärlek i hemmet eller? Ungefär som folk som tatuerar in sitt eget namn.. ifall att man blir senil och glömmer eller?

Men vilken tur då att man får välja helt själv hur man ska ha det i sitt eget hem.

Jag tycker det är svinfult med en massa grälliga färger, mönstrat och murrigt och orientaliskt men bara för att någon annan råkar tycka om det idiotförklarar jag inte hen för att hen har ett hem där det ser ut som om en clown kräkts.

Köpte en turkos färgburk åt det lite mer gröna hållet som jag ska måla väggarna med idag. :))) Jag insåg att Oskar hade rätt angående vita väggar när han svarade på min fråga på frågestunden.

Sen ska jag fixa med massa kuddar från indiska och färgade lampskärmar så det blir mysigt.

Vita hem kan vara fint på bild, men så långt sträcker jag mig… jag skulle bli galen av att ha vitt överallt, jag menar smutsen syns ju direkt! Själv har jag endast vita möbler och olika färger i olika rum, alla rum har sitt eget tema 😉 mer spännande så.

Jag gillar vita väggar för det är lätt att inreda med konstrast (nej, inte svart bara). Däremot ogillar jag när folk inreder i vitt (alltså alla möbler är vita) när väggarna är vita. Allt bara flyter ihop till en vit massa. Kontrast är viktigt, även om jag tycker svart/vit är tråkigt så hellre det än vit/vit. Annars gillar jag inredning som inger värme. Alltså jag gillar INTE färgstarkt (massor olika), kan vara kul att se på bild men skulle inte gilla det hemma. Däremot gillar jag trä, gärna mörkt (på möbler) och varma färger. Shabbby chick ser ju lite romantiskt ut men ger inte alls så mycket kontrast. Så ljusa pastellfärger mot vitt blir alldeles för ihopklumpat. Sen är jag inte så förtjust i möbler som ser slitna ut. Jag kan gilla äldre stil på möbler, men jag gillar när det ser helt och nytt ut. Fast det beror nog helt på situation. Jag bor i stan, bodde jag på landet och mer lantlig livsstil hör slitna möbler nästan till.

Mörkt trä, gärna stora mörka trämöbler med färgglada dukar, 60talsgröna ljuslyktor, färgglada mattor, 60talsbord. Rött, grönt, lila o till och med någon vit ram i den mörka bokhyllan med gamla leksaker i från när vi var barn. Personligt och väldigt oss. Trots hyreslägenhet.

Jag är väldigt förtjust i den lantliga "trasmattestilen", gillar vitt och en del detaljer från Carl Larsson-grejen. Men jag roas av shabby chic-hatet, för jag kan förstå det och till viss del hålla med. Sundbornlyckan blir lite kväljande ibland :).

Nej, jag håller med. Det där vita fräscha tycker jag mer känns kallt och sjukhus. Vem fan vill komma hem och "frysa"? Här är det färg, lite för mycket färg skulle säkert en del säga, men det skiter jag i. Nog har vi ett par vita möbler men då är allt runt om färg. Skulle någon kalla mitt hem fräscht skulle jag faktiskt bli ledsen…

Och dessa jävla väggord. Är folk dumma i huvudet och måste ha "kök" på väggen i köket för att förstå var det är eller?

När jag och min kille flyttade ihop hade vi ett problem. Han älskade den minimalistiska stilen, helst i vitt och svart. Jag älskar mycket smågrejer, fransar, hippiegrejer och sånt. Men det blev ganska bra ändå, nu har vi ett kök där allt går i grönt (ej lantligt, bara grönt). Vardagsrummet har vita väggar (hyresrätt, känns inte värt att tapetsera om själv), bruna, ganska enkla möbler men med många böcker i bokhyllan, en gammal jordglob där sovjetunionen, Tjeckoslovakien mm är kvar, drakspeglar osv. Salig blandning, men det är det som gör det fint i mina ögon. Finns inget bättre hem 🙂

Sverige är fullt av färger och nyanser och skandinaver är inte rädda för färg (nu jämför jag med Balkan och Storbritannien), men vi dyrkar kanske ljusa nyanser just för att de reflekterar det där ljuset vi ägnar halva året åt att sakna?

(Svenskar är förresten inte ett dugg färglösa. Vilket påhitt.)

Och man ska minnas att den färg som ter sig glödande och varm i Nordafrika, sedd i ljuset från solen ur den vinkel det landar i Sverige inte glöder på samma vis. Istället kan de färgerna dricka upp det där ljuset vi så gärna har omkring oss.

Missförstå mig rätt, jag gillar inte shabby chic och vita stilleben i mitt hem, men vita väggar som neutral bakgrund till färgsprakande inredningsdetaljer är rätt smart. Med vita väggar måste man ju inte tänka på om den nya duken eller soffan passar ihop med väggarna.

Jag spyyyyr på vita tråkiga hem.. Jag vill ha färg! Sen klarar jag dock inte för mycket plotter, men de e ju min störning som jag har, då jag e pedant-ALLAN.. men färg ska de va!

Fy fan vad underbart inlägg. Jag håller med dig. Dessutom hänger stilen ihop med människorna som bor där. Mina inskränkta grannar som klär sin döttrar och söner efter blå & rosa färgkoderna, är noga med mitt & ditt är shabbyfolket. De andera grannarna som mixar färger former prylar är hur underbara som helst. De tror på det kollektiva, tänker ett snäpp till, har intressanta erfarenheter är de andra.

Jag kan bara konstatera att jag hatar shabby och blir grymt provocerad av den skitfula stilen.

jag håller med till 100 procent. Så jävla tråkigt och opersonligt. Men jag tror det handlar om att det är ett bondefolk utan några inredningshistoriska talanger. jo bondehemmen var fina men när man lämnade dessa sket det sig. Ett folk=en åsikt. alltså måste alla ha likadant och nu är det obduktionssal med någon jävla gerbera som gäller. myranstol, perstorpsplattor, teakmöbler, stringhyllor och kalt.

jag har varit i flera sådana hem på senaste tiden och blir bara illa till mods. Men var är grejerna tänker jag? och vad är det ni döljer?

Ja ja alla är vi ju olika. Även om de flesta av oss förmodligen påverkas mycket starkare än vi tror av trenderna som visas upp i inredningstidningarna. För sådär 10 år sen tyckte jag att vita trämöbler och ljusa hem såg billigt och trist ut, nu tycker jag att trärent och murriga färger är fult och rörigt. Men jag är inte dummare än att jag fattar att jag blivit lite hjärntvättad 😉

Hos oss är det ofrivillig "shabby chick" som gäller eftersom ungarna bucklar, repar, skaver och sliter ut typ alla möbler en efter en… Hade jag varit singel och barnlös hade jag gärna bott i ett vitt och fräscht hem – man saknar det man inte har liksom. Nu är det en kompromiss på grund av min och makens olika preferenser/taskig ekonomi/vilda småbarn och tummen mitt i handen-syndromet.

Hur orkar man störa sig på andras smak? Vad ger det? Och att skriva att människor har en färglös personlighet på grund av deras val av hem?! Fördomsfullt och otroligt trist. Såna här inlägg drar ner en… Ungefär som att folk skriver och bedömer andra fördomsfullt utifrån kläder på barn samt vuxna eller prylar… 🙁

Mmm… gissa hur inspirerande det är att jobba i ett sånt där vitt helvete… Min svägerska trodde jag bytt jobb och börjat med sjukhusadministration. Det är deprimerande!

99% av kommentarerna är så fördomsfulla och dömande. Herregud… Varje dag får vi så många möjligheter till att visa lite vänlighet och ändå väljer så många inklusive LD att inte ta den möjligheten. Vissa hatar och andra blir arga av människors vita golv. Ska man gråta eller skratta. Tycker nog mest synd om er som beter er så inskränkt.

ooooooooooh, vet du vad! indiska har en internet-shop numera! jag tokfrossar i allt där, massor med färg!

som jag skrev ovan:

Mörkt trä, gärna stora mörka trämöbler med färgglada dukar, 60talsgröna ljuslyktor, färgglada mattor, 60talsbord. Rött, grönt, lila o till och med någon vit ram i den mörka bokhyllan med gamla leksaker i från när vi var barn. Personligt och väldigt oss. Trots hyreslägenhet.

….men inte plotter!!

Förstår inte heller den där helvita trenden, alla kallar den personlig och egen stil när den ser likadan ut i alla hem. Jag får vibbar av ett mentalsjukhus och vem vill bo i ett mentalsjukhus?!

Vill du se färg ska du kolla in Lina Hellqvist blogg, då blir nog de flesta glada 🙂

ÅÅÅÅHHHHH, VÄGGORDEN! JAG SPYR. Carpe Diem sånt SKIT är så oorginellt så jag självdör inombords när jag ser det. En vän hade "Love, Laugh, Live" i skrivstil målat ovanför sängen… Snett. Och hackigt, inga långa penseldrag, det är liksom framduttat.

Och vad betyder det, egentligen? Det är väl klart som fan att man gör de tre grejerna. Var hon rädd att glömma bort att göra det eller? WTF?

Jag håller verkligen med. Jag gillar visserligen den nordiska vita stilen men fram för mer mångfald i inredningstidningarna. Sverige består inte bara av hemmafruar som bloggar, var är "hemma hos"-reportagen från en låginkomstfamilj eller en invandrarfamilj? Eller överhuvudtaget någon som bor utanför 08-området?

Inget fångar upp ljus och skuggspel så bra som vitt. På bara några timmar kan en vägg gå från mjukt stålgrå till brinnande orange. Åh vitt, denna nyansernas färg. 😛

Haha jag är inte ett dugg färglös (till personligheten sett) och jag fyller mitt hem med en del färg, MEN jag har vitt som bas. Enklast så. Och jag älskar 50-talet. Älskade min mormors gamla släktingars hem (mormor är relativt ung). Mitt barndoms hem var så 90-tal och opersonligt och ett virrvarr av allt som mamma (och pappa antar jag) kunde få tag på och jag kände mig aldrig hemma där. Det var aldrig, jag vet inte, mysigt? Älskar gamla fåtöljer, teak, Josef Frank, gult, brunt och ljusblått. Dorians lekrum ska bli gult, just nu är det vitt och lila och fruktansvärt oinspirerande! Själv skulle jag aldrig inreda "murrigt" med mörkt trä och orientaliskt men jag förstår varför folk gillar det. Jag har spenderat en del tid på Indiskas huvudkontor och fick väl nog där 🙂

Sen håller jag med personen ovan som skrev att vi svenskar förmodligen väljer just vitt för att vi spenderar halva året i Totalt Jävla Mörker. Varje liten chans vi kan få till ljus tar vi. Eller nåt.

Ååååh, jag drömmer om ett sånt där vitt frächt, opersonligt hem. Och avundas mig grön på alla som bor så där rent & sparsmakat (samtidigt som jag föraktar dem av alla krafter – men det är alltså ett förakt kryddat med avundsjuka). Själv bor jag typ i antitesen till ett sånt där ljust & luftigt hem. Helt utan stil eftersom vi alla är inredningsanalfabeter, gamla möbler (gamla som i kantstötta & slitna, inte som i antika & charmiga) & grejer, grejer, grejer precis överallt.

Jag gillar vita möbler eller vitlaserade, men jag vill ha färg på väggarna (dock ljusa pasteller med någon mörk accent!), gärna något mer lugnt, stort och böljande mönster än en och samma färg!

Har inga problem med att blanda in både färgglatt orientaliskt och även en del shabby chic, även om jag mer vill ha chic än shabby. Lantlig romantik känns väldigt lugnt för mig med ett kaotiskt inre.

Dessutom, som ett par före mig redan har sagt. Anledningen till ljusa hem för många i Sverige är att vi ju befinner oss i beckmörker så många månader av året och vill bli påminda om sommaren och den underbart molnfria himlen med enstaka slöjmoln, alla vackra blommor och underbart härliga stränder.

Det har ingenting med tråkigt inre och göra …

Mitt vardagsrum är svartvitt men inte ett dugg opersonligt. Jag kör mycket gotiska inredningsprylar. Svart kristallkrona, kandelaber med svarta ljus, snirkliga svarta ramar osv. Sparsmakat men med mycket eleganta detaljer, utan att bli plottrigt. Jag hatar plotter. De vita väggarna tyckte jag inte alls om när jag flyttade in. Själv hade jag aldrig valt något så simpelt. Nu ett och ett halvt år senare uppskattar jag dem dock. Vita väggar får verkligen vardagsrummet att se större ut och det behövs med tanke på att jag bor i en liten etta.

Fascinerande hur provocerad man kan bli av en färg (vit) och av en inredningsstil…Du spyr galla och trampar på vaden del gillar, och småmobbarna är inte sena att hänga på… precis som småtjejer på många skolgårdar fast då gäller det oftast utseende och kläder någon har som den tuffa, coola irriterar sej över och tycker sej ha rätt attt klanka ner på. Och se, de små underhuggarna vaknar till liv och hänger på, ivriga att visa att de minsann oxå hatar. Ska jag stå med skam och känna mej dum nu för att jag gillar vitt, shabby-chic och väggord så har du nått ditt syfte. Jag orkar inte försvara mej, känner att jag bara vill gilla detta i fred utan att bli hånad och påhoppad. Gillar för övrigt din blogg MYCKET 🙂 Kram från Loppis-Ella!

Jag älskar vitt och lantligt. Det är en befrielse att ha ett ljust och vitt hem när man bor i Sverige där det ofta är mörkt och kallt. Hade jag bott i ett mörkt och murrigt hem så tror jag på allvar att jag hade blivit deprimerad.

Jag kan absolut hålla med om att det hade varit roligare med mer variation i inredningstidningar, men i övrigt är det väl rätt överdrivet att reta upp sig på hur andra människor vill ha det i sina egna hem.

Har också provat att läsa inredningstidningar och jag förstår ärligt inte hur de ens kan gå runt? Hur kan folk prenumerera på dessa tidningar? Alla hem de visar upp ser exakt likadana ut. De skulle kunna reposta ett tidigare reportage och ingen skulle ens märka det.

Skumt. De borde visa upp lite mer unika hem. Tidningen Plaza brukar ha rätt skumma hemma hos reportage, tyvärr är den astråkig i övrigt 🙁

Det går mode i inredning. Just nu är vitt väldigt mordernt (fast chabby chic är på väg ut.) Det är inte alls många år sedan alla svenskar hade teracottafärgade, mörkblå, gula och gröna väggar med border med kinesiska tecken på och mörka "indiska" möbler. Så jag tycker inte svenskar är färglösa. De är inredningsintresserade modeslavar. Snart kommer säkert den orientariska stilen tillbaka och då kommer svenskarna ha färgglada murriga hem och intedningstidningar och bloggar kommer vara fulla av dem.

…och folk kanske tycker brokiga mönster, färger och dina tingeltangel som hänger är som en "klamydiainfektion"…..Precis som någon skrev, det går mode i inredning och färger. Om en tid så kanske vitt är ute och då ska det murriga/färgglada tillbaka?

Svar:
Men asså, jag skiter i vad andra tycker. Jag skriver bara om min åsikt här och förfäras inte över att andra tycker min stil är fult. (eller att så många har ett behov av att påpeka hur fult jag har det. lol) Fascinerande att så många känner sig kränkta av att jag tycker vitt är fult och opersonligt!
LADY DAHMER™ | postpatriarkal feministfitta

mitt hem går i svart, vitt och GRÖNT i vardagsrummet, RÖTT i sovrummet och, GULT i köket. så allt är svartvitt men med en färgklick i varje rum! och det är jag nöjd med! 🙂

Här har vi ett rum tapetserat i grönt, ett i blå-randigt, ett rött, ett gult och de andra två i mönstrad tapet med vit bakgrund. Vi gick verkligen loss i tapetbutiken den där dagen.. Fast faktum är att det hade varit trevligt med i alla fall några vita väggar.. Främst för det stilrena, ljuset och för att det gör sig bättre som fotobakgrund. 😉 Samtidigt kan jag känna att man nästan blir lite rädd att röra sig i ett rum som är helt inrett i vitt.. Det blir så naket, avskalat och som att man inte riktigt får röra något.. Men som sagt, snyggt och stilrent samtidigt.

Tycker framförallt att det känns så ängsligt att så många har det exakt likadant och samtidigt försöker intala sig själva och andra att det speglar deras personligheter. Vad säger det om folk? Det är så minimalistiskt och tomt på prylar att man undrar om hemmet är ett hem för boende eller bara för uppvisning. Vi har det garanterat personligt hemma – jag är för lat och han är för slarvig för att det ska kunna vara annorlunda 🙂 http://www.chippis1972.com/2011/10/my-perfect-life.html

Kunde inte hålla med mer! Jag kräks på allt shabby chic’t som man ser vart man än vänder sig!! Nä, jag inreder som jag vill. Allt i vårt hem är från loppis, ärvt, från skogen (vi har ett träd i vardagsrummet) eller sånt som andra kastat. Så en och annan ny pryl. Vi älskar loppis. Jag älskar mitt hem, är hemkär så in i helvete. Och det är väl huvudsaken, i och för sig, men varför ska alla haka på samma trender?

Family living! Har säkert nån annan redan tipsat om… Där är det färgglatt och roligt även om det blir en likriktining i 50-talskök och färgglada kuddar, loppisfynd och dansk design. Men jag tycker ändå tidningen har viss variation.

Detta är trots allt en av de mer namnkunniga genusmedvetna bloggarna i Sverige, så jag kände ett behov av att förtydliga – vi är slarviga båda två, men har olika toleransnivå och även olika förmåga att ens se stök av olika slag. Jag ser inte mitt stök, han ser inte sitt, men jag ser hans, han ser inte mitt. Ungefär så. Jag vill städa men orkar inte. Han varken orkar eller vill. Det var det där med vad man vill göra för varandra. Jag kan döda för honom, men inte städa upp bland hans elgitarrer… 🙂 http://www.chippis1972.com/2011/05/take-out-papers-and-trash-please.html

Pasteller har jag ingenting emot, men helvitt eller nästan helvitt med några svarta variationer… nej, det har jag sjukt svårt för. Alla dessa "lantliga trägolv", vita väggar, vita möbler & danska kök får det att svartna för mina ögon. Jag & karl’n har börjat kolla så smått på bostadsrätter eftersom vi kanske kommer köpa en någon gång under nästa år men alltså HERRE GUD VAD FULA ALLA BOSTÄDER ÄR. Det går typ en icke-steril bostad på 100, om inte fler, alla andra är så vita att det gör ont i mina ögon. Och visst, en kan måla om men palla göra det när en redan betalat närmare en mille för skiten? Verkar dock som om det är det vi blir tvungna att göra om vi vill hitta en fucking bostadsrätt.

Svärmor m. familj ska sälja sitt hus btw och de blev strängt tillsagda att måla om alla färgglada väggar till vitt, ty vitt är det som säljer nu. Förstår faktiskt inte grejen. :O

Hehe, tror du skulle gilla det hemma hos oss. Vita väggar mm, men mycket mörkt trä och rött 🙂 Jag tror vårt lägenhet är lite som en blandning mellan din stil och det där stilrena vita, bortsett från avsaknaden av personliga saker som ofta brukar vara i vitvita hem. Här är skräp överallt!

Hehe, tror du skulle gilla det hemma hos oss. Vita väggar mm, men mycket mörkt trä och rött 🙂 Jag tror vårt lägenhet är lite som en blandning mellan din stil och det där stilrena vita, bortsett från avsaknaden av personliga saker som ofta brukar vara i vitvita hem. Här är skräp överallt!

Lady Dahmer, jag är ledsen men underhållningen här ligger inte i ditt inlägg utan i alla kommentarer som bara "Hur vågar du dissa vitt din jävel" det var tydligen ett känsligt ämne 😀

Jag har varit mycket inne på mörkare starkare färger innan nu vill jag helst ha en bas som går att variera för jag ändrar mig ganska ofta. Inredning är kul och det mesta kan vara fint, tycker jag, om det är schysst utfört (därmed inte sagt att jag vill ha vad som helst hemma hos just mig) men shabby whatever, där går min gräns, det ser ut som skit.

Svar:
Asså jag smäller tamejfan av här i soffan. Hysteriskt! Vem kunde ana att folk skulle bli så kränkta? Annars håller jag med dig: det mesta är fantiskt anyggt om det är rätt utfört. 🙂
LADY DAHMER™ | postpatriarkal feministfitta

Förmodar att du menar etniska svenskar? …det låter inte som det är somaliske Mohammed eller asiatiska Hoang du beskriver här. Fördomsfullt, rasistiskt och alltför generaliserande. Visst får man vara det, men då kan man inte förvänta sig enbart positiva kommentarer på sitt inlägg. Visst får man ha dubbelmoral, men då kan man inte förvänta sig att bli sedd som en trovärdig skribent/debattör/ opinionsbildare/inspiratör. Detta är sedan förut känt, men tål att upprepas igen.

Förmodar att du menar etniska svenskar? …det låter inte som det är somaliske Mohammed eller asiatiska Hoang du beskriver här. Fördomsfullt, rasistiskt och alltför generaliserande. Visst får man vara det, men då kan man inte förvänta sig enbart positiva kommentarer på sitt inlägg. Visst får man ha dubbelmoral, men då kan man inte förvänta sig att bli sedd som en trovärdig skribent/debattör/ opinionsbildare/inspiratör. Detta är sedan förut känt, men tål att upprepas igen.

Svar:
Hahahaha va?!
LADY DAHMER™ | postpatriarkal feministfitta

Jo, det är bara etniska, vita svenskar som avses – det förklarar ju varför jag misslyckats hela mitt liv med att återskapa dessa västerländska öppna, fräscha och ljusa hem: DET ÄR GENETISKT! Tadaaaa! Tack – då vet jag och behöver inte länngre känna mig slarvig och lat 😀 #koreaimport

Åh, jag drömmer om den totala blandningen av alltihop! Med en snygg vit bas, hemvävda trasmattor som efter sisådär en 10-20 år blir perfekt mjuka som de vi har hemma nu är, i glada härliga färger som blått, rött och gult och grönt typ! Samt en inblandning av 50-tal, som har otroliga mönster och sådär. Gröna Anna och Mon Amie i porslinshyllan och vanliga IKEA-glas till det. Loppisfynd i vart hörn och färgglatt målade pinnstolar med vanligt omålat trägolv under!

Helvitt är tråkigt, men mörkt är inte min grej, jag tycker om ljuset vi får in genom de för få fönstrena.

Visste du förresten att det är bevisat att de som har väggord och i allmänhet har Carpe Diem över hela sig typ, är de som oftast lever minst efter just de orden? Det är oftare de som bara tänker på att leva livet utan Carpe Diem som lever livet på riktigt! UT MED VÄGGORDEN!

Jag verkligen hatar vitt, i varje fall när det kommer till känslan av att man kommer in på ett sterilt sjukhus. Det rycker även i ögat om allt är för kantigt, tänk ikea. När all inredning känns som en samling hårda rektanglar och kvadrater.

Fast jag tror nog att det är ljus furu som ligger i toppen på hatlistan.. eller åtminstone på delad plats med sjukhus-vitt.

Vitt handlar väl om det konstant saknade ljuset här i sverige, mörkt ute halva året,då behöver vi inte de mörka kläderna och de mörka hemmen on top of that. Och för mig, nja, starka färger och mycket saker gör mig stressad.. liksom rus i hjärnan när man inte bara kan vila ögonen någonstans.

Vitt handlar väl om det konstant saknade ljuset här i sverige, mörkt ute halva året,då behöver vi inte de mörka kläderna och de mörka hemmen on top of that. Och för mig, nja, starka färger och mycket saker gör mig stressad.. liksom rus i hjärnan när man inte bara kan vila ögonen någonstans.

"Maria" visar okunskap och intolerans samt tillskriver dig egenskaper som "fördomsfull", "rasistisk" och "alltför generaliserande".

Varje individ bestämmer själv hur en vill definieras, t ex som svensk eller kvinna. Även om en är född i ett annat land än Sverige så kan en välja att identifiera sig som svensk. Det finns många svenskar som är födda i ett annat land. Punkt.

Ska en tro att "Maria" är en antifeministisk man från Flashback vars syfte är att misskreditera en feminist in absurdum?

Jag fattar kritiken mot att ge sig direkt på människor som gillar en inredning man själv inte gillar och att kalla dem färglösa. Men jag förstår inte kritiken mot att alls yttra sig om något "många tycker om". I ett öppet samhälle får man vara så god att begripa att alla verkligen inte gillar det man själv gillar. Man är inte dum mot någon om man uttalar sig generellt om en viss stil. Däremot, om man kommer hem till någon som har sitt hem täckt av skavda, vita möbler och där kläcker "jag avskyr verkligen shabby-chic" så är man en otrevlig gäst. Jag förstår inte den här konstiga iden att det är elakt att inte ha samma smak och uttrycka det. Älskar du vitt vitt vitt? Jag men, känn dig fri att just här i kommentarfältet säga det med ett leende. Det är ju du som bor i ditt hem och du som omger dig med det du trivs. Det finns plats för oss allihop.

Svar:
Att vagt generalisera kring en grupp människor är inte detsamma som att gå till angrepp dock.
LADY DAHMER™ | postpatriarkal feministfitta

Nu råkar jag älska vita strukturtapeter och kan inte tänka mig ha något annat just för att det ger en större frihet att i möbler, mattor, tavlor eller helt enkelt övrigt uttrycka min personliga smak och stil. Så att vitt som ett hems grundresonans skulle vara opersonlig håller jag inte med om.

Men vänta. Nått svenskt jävla påhitt är väl alla dessa jävla FOND-tapeter. Stora blommönster på ena väggen, någon annan helt olik färg på den andra. Och bara för att vara ännu mer originell så tar vi en vägg TILL med någon helt ologisk blomkreaktion! Det känns som att väggarna ska trilla in och man kan inte andas. Vitt på väggarna och massor av färg i gardiner och mattor är det hemma hos oss:) och vi trivs fint!

Oj, vad mkt kommentarer.. Hatar också skabbigt skick. det är så fult.

Dock gillar jag naturligt, wabi sabi osv. Indiska är the shit här hemma 🙂

På tal om tidningar dock så läser jag family living där de sällan visar upp skabb-reportage utan oftare färgglada mysiga hem!

Dock så har vi gått ifrån de mörka möblerna och har vita väggar nu för det blev för mörkt, trots alla lampor och ljus.

Dessutom älskar jag industriell stil, gamla saker med rost och själ. Många tycker att det är fult har jag märkt^^

Åh, jag älskar vit inredning. Jag får ångest av plotter och murrighet. Vitt dämpar min ångest (ja, jag är sjuk i huvudet). Men jag hatar väggord. HATAR! Så urbota fånigt att jag vill kräkas! Man skulle ha kräks som väggord. Eller bajs. Det vore snyggt.

Får grav ångest av vit inredning, är det dessutom tyst och lugnt har vi en galopperande panikattack på gång. Förstår inte hur man står ut, det känns som sensory deprivation.

Hahahaha, förstår inte för en sekund hur någon kan missförstå detta och ta det som något rasistiskt xD Just nu älskar jag grå/blå/lila (ja, åt den grå tonen, inte neon) väggar av någon anledning, sedan vill jag gärna ha stort kök à la svart/grått (jo, så tråkig är jag). Men jag tror dock inte att jag vill ha vitt. Eller jo, har jag vita väggar så kör jag på färgglad inredning.

Så enkelt var det xD Ingenting om "Mohammed eller… Chun?" Jag är ju själv "etnisk".

När vi skulle tapetsera om vår lägenhet ville vi ha starka och glada färger i blått, rött,grönt och svart, men vår kvartersvärd var hemskt avig mot det under hela processen. Hon hade två argument:

1. Man tröttnar så snabbt på enfärgat och skarpt

2. Ljusa färger är det som oftast går hem (läs vitt ist för ljust)

Nu har vi haft tapetfanskapet i mer än två år och är då fan inte less för fem öre! Standardkommentaren från både oss själva och folk som besöker oss är ALLTID "fan va fint det är här!"

Så jag förstår ditt hat gott och väl!

Håller med Lexie och anonym.

Vad är det för dagisfasoner ni har för er? Vuxna människor som hatar folk med vitt golv, och dessutom en spya eller två på det. Jag är helt med på att man tycker OLIKA, men att det sedan blir personligt? Pfft, herregud så larvigt, och framför allt elakt.

Jag slutade prenumerera på Plaza interiör för jag kunde inte skilja de olika tidningarna åt. Visste aldrig om det var ett nytt eller gammalt nummer jag tittade i. Framsidan var alltid vit med texten PLAZA i någon färg och inne i tidningarna var det likadana hem som visades upp varje gång. Om affärerna ställde fram gamla nummer skulle ingen reagera. Vore kul att testa faktiskt 😉

VIhar haft myspys, hippie och massa färg och mönster hemma men sen kom vi fram till att det bidrog bara till massa ångest = sjukt mycket intryck. Så nu skalar vi av härhemma, helvitt pallar jag inte, men inga mönster, blir tamejfan galen på allt sånt.

Precis vad jag tänkt men aldrig vågat skriva i min blogg när jag fortfarande uppdaterade den. De få läsare jag hade har sån hem nämligen och bloggar om dom.

Vi gjorde misstaget att att sätta vita tapeter i ett par rum när vi flyttad in i vårt hus, det har barnen ändrat på =)

Alltså det här var ett jävla bra inlägg. Jag tror att ens hem speglar ens personlighet. Det är ju en himla stress vi lever i och "alla" hem har i alla fall ett set ekbord, en soffa med divan eller liknande och sen dessa jävla panelgardiner!

Här hemma har vi ett gammalt furubord som köksbord som är över 30 år gammalt och oslipat.. Vi brukar använda det som matbord, bakbord, pysselbord, snickarbänk, målarbord och tapetbord. Allt i ett! Och folk får tycka att det borde slipas om men vi älskar att ha det så här.. bohemiskt och kreativt! Jag förstår inte att folk lägger ner så mycket pengar på att köpa dyra fula möbler som man knappt vågar sitta på eller röra…

Kan bara hålla med!!! Jag tycker att ett hem ska visa vem som bor där. Det ska inte se ut som taget ur en EM-möbelaffärkatalog. jag kräks på allt lantligt och håller med om att shabby är ushy!!!

Jag blandar hej vilt nu för tiden…om det inte passar ihopa så vad gör väl det?!?! Det är saker som jag tycker om, det är saker som jag blir glad av och som är JAG.

Det bästa inlägget jag läst på någon blogg på väldigt länge ! Det är precis sånt här som de flesta inte vågar skriva, och det är mitt i prick. Kan trenden ha med självförtroende att göra ? Dessa vita hem och inrednings människor vill vara som andra och göra som de gör, för vem vill göra bort sig och hamna utanför.

Jag kan säga på en gång att visst vi må ha vita väggar i vår lägenhet men allt annat är inte vitt! När man kliver in hos oss i vår trädkoja är det som att träda in i en gott och blandad påse av färger. Jag älskar färg och skulle jag inte få omge mig med bjärta kulörer så skulle jag bli väldigt ledsen.

Jag kan säga på en gång att visst vi må ha vita väggar i vår lägenhet men allt annat är inte vitt! När man kliver in hos oss i vår trädkoja är det som att träda in i en gott och blandad påse av färger. Jag älskar färg och skulle jag inte få omge mig med bjärta kulörer så skulle jag bli väldigt ledsen.

Sent, men jag måste ändå lägga till att jag håller med. Fattar ingenting. Har vänner som har skrynklat ihop fejjan i ett tveksamt "går det verkligen ihop…?" när jag sa att vi skulle tapetsera vardagsrummet i lila och brunt. Chokladbrunt och dämpad lila med lite grå toner och guld går SKITBRA IHOP! Och sen säger alla "vad mysigt ni har det!".

Ja. Det är det jag sagt hela tiden.

"Ljust och fräscht". Kräks.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *