Kategorier
Vardagstrams

Och priset för världens bästa feministiska och genusgodkända TV-serie går till….

Jaha. Då har jag sett sista avsnittet av Buffy. Bara att börja från början med andra ord. 
 
 
BRA MED BUFFY:
– girlpower, kickass, bechdel-godkänt MED RÅGE, genusfantastiskt.
 
Buffy räddar männen, hon blir inte räddad. Hon klarar sig själv.
 
– Jag gillade att homosexualitet framställs som lika normativt som det heterosexuella. Det fokuseras aldrig på Willows sexualitet, den poängteras aldrig, inte ens i positiva ordalag. Den finns bara. Rakt upp och ner, utan krusiduller. 
 
– Jag gillar att Buffys sexuella eskapader inte moraliseras kring. (ofta när kvinnor har sex i ungdomsserier så ska det problematiseras och ofta leda till negativitet) Hon pippar runt utan att det ens reflekteras över.
 
– Alla kvinnorna framställs som tåligare, tuffare och starkare än killarna. Detta också utan att det poängteras som nåt ovanligt eller häftigt. Ni vet Stark Kvinna™ = inget sånt. Det är bara självklart hela tiden. 
 
– Joss Whedon är fantastisk på att skapa stämning. Avsnittet ”The Body” var helt musiklös och jag var i chock i säkert tre avsnitt till efter att ha sett det. (Hej, nu börjar jag böla! Igen!) Och så har vi t.ex ”Hush” som är nästintill dialoglöst. 
 
– Buffy har kärleksrelationer men aldrig på det uppoffrande romantiska sättet där kärleken mellan man och kvinna är störst och kommer först. Inget ”prinsessan får sin prins”, inget ”kärleken övervinner allt”. Kärleksrelationerna är en parentes. 
 
DÅLIGT MED BUFFY:
– asså ursäkta, men sexscenerna? Vilket antiklimax. Usla. Konstiga. Osexiga. Skämskudde. (Joss Whedon är möjligtvis helt oerfaren på denna front). BUUUUUUUUUU
 
– Att Buffy och de andra behandlar Spike som SKIT. Verkligen. Skäms på dem! Detta gav mig fan magont serien igenom. 
 
– För långa slagsmålsscener. Tycker det är dötrist. 
 
– I första säsongerna dricker hon och de andra lightläsk. Unket. 
 
– Det förekommer nån halvunken replik här och där kring utseende, manlighet, tjejigt och vikt, men de var few and far between som man säger så helhetsintrycket var bra ändå. Väldigt bra.
 
 
Jag är lite ledsen över att jag aldrig såg Buffy när det begav sig. Tänk om jag gjort det istället för det vanliga jävla hollywoodtramset? Tänk om typ alla flickor såg Buffy? Jag är övertygad om att fler skulle bli feminister tidigare.
 
Mina barn har sett på Buffy tillsammans med mig och älskar det redan men jag längtar tills de är stora nog att verkligen fatta. Just nu låter det mer ”Jag vill titta på Spike HELA TIDEN mamma’’ och så ingen närmre analys, men ingen av mina små är rädda för monster iallafall och det är ju bra. 

Av Natashja // Lady Dahmer

Ni har verkligen kommit rätt om man säger så. Jag är en riktig glädjespridare, fast tvärtom. En bitter surkärring utan dess like som skriver om feminism, kroppen, fatshame, föräldraskap och om att vara kvinna i ett patriarkat.

Kvinnosakskvinna. Feministinfluensa. Din problematiska favorit.

Mig blir ni snart kär i!

0 svar på ”Och priset för världens bästa feministiska och genusgodkända TV-serie går till….”

Åh. Minns när det gick på typ helgförmiddagar på TV. Jag (ca 8-10 år?) och pappa satt och tittade. Tyckte det var SÅ BRA. Ska se Buffy efter The Walking Dead, tror jag. 😉

Visst ÄR den fantastisk!?Jag är gammal Buffy älskare och kan se den hur många gånger som helst. Älskar "The body" avsnittet, gråter som en dusch. Man blir alltid så glad när någon annan hittar till ens egna favoriter 😀

Har du sett hans andra serier?

Firefly, dollhouse, Angel och Dr Horrible Sing along Blog. Alla har sin charm även om Buffy är bäst och han återanvänder skådespelare från Buffy. Han är ju rätt bra på att vrida och vända på könsroller och dialogen är alltid helt fantastisk!

Jag nördar rätt hårt nu så nu ger jag mig!

Du är, förövrigt, bäst! (Fast det vet du ju redan!)

Har inte kollat på "Buffy" (tillhör ju inte den generationen) men har hört att den är riktigt bra! Jag funderar, angående genusgodkända tv-serier; "Xena Warrior Princess" kan också klassas som det väl? Vad tycker du?

Det är ju som sagt ett antal sexscener (som du sa… skämskudde) i Buffy.

Dina barn är ju väldigt unga och fattar säkert inte vad som pågår, men vad är dina tankar kring att barn ser sexscener? Finns det en "rätt ålder"? Skall man skydda barnen mot sånt tills de förstår? Hur skall man bemöta de obehagliga/våldsamma/förtryckande sexscenerna som barn kommer se i tv?

Svar:
sex behöver man inte skydda barnen från såvida det inte är sexism
LADY DAHMER™ | postpatriarkal feministfitta

Fast visst moraliseras det flera gånger kring Buffys sexliv? Som när hon och Riley har sex i studenthuset och det väcker massa ond energi. Folk börjar göra galna saker och växter tar över huset.

Tänker även på första tiden på college och hon träffar en douche. Minns ej namnet men de har sex och det visar sig att han bara ville ha en engångsgrej och förvandlas till en bölande hög av Why dont he like me!?

Men å andra sidan tar serien upp tonårsproblem och det är väl – tyvärr – ett troligt scenario.

Sen även om hur hela grejen med Spike är självdestruktivt och även sårar/skadar Dawn. Men iofs, igen då om en drar paralleller till verkligheten så kan vissa sexuella förbindelser vara väldigt självdestruktiva men en kan inte sluta.

Buffy är ju i princip det bästa som finns. Glad att du också hittat in i klubben 🙂 Startade ett rewatch-maraton direkt efter nyår och serien var PRECIS lika fantastisk som alla andra gånger jag sett den. Otrolig!

Fast att de behandlar Spike som skit är väl inte så konstigt, han har försökt mörda Buffy rätt många gånger, en viss misstänksamhet är väl på sin plats? Han har ingen själ, inget samvete och gör allt för sin egen skull. Anledningen att han ens kom in i gruppen var ju för att han fick ett chip som gjorde att han inte kunde skada någon, nog för att han försökte. Och även då tjatar han om att han är ond, han ingår nån allians med Adam för att döda Buffy och gänget. När Adam dör räddar han Willow och Xander, för att de inte ska döda honom. När han helt plötsligt blir kär i Buffy börjar han bete sig vettigt, tills han försöker våldta henne.

Svar:
men spike bevisar ju sig själv om och om igen tycker jag och de fortsätter ändå att vara elaka.
LADY DAHMER™ | postpatriarkal feministfitta

Jag har inte sett Buffy än, men jag ska! En annan favorit på temat kick ass kvinnliga huvudrollsinnehavare är Veronica Mars! Åtminstone säsong ett och två! Absolut inte fläckfritt, men mycket bra grejer!

Älskar också Buffy – jag och maken var lite sena med att haka på tåget men strecksåg den för ett par år sedan. Finns en ganska kul sammanklippning Buffy vs Edward (Twilight) på youtube om man vill skratta lite.

Hur fixar dina barn när de inte förstår språket (eller är de engelskspråkiga?) Mina driver mig till vansinne när de får se på engelskspråkig film och man får konstant frågan – vad säger de nu?

Tack annars för en superblogg – håller inte alltid med dig – men får ofta tankeställare och aha-upplevelser (vilket är en bättre komplimang än att jag alltid skulle hålla med).

Svar:
mina barn är vana vid engelska.
LADY DAHMER™ | postpatriarkal feministfitta

Haha serien är GULD. Just nu är jag inne på säsong 4.

Men jag måste säga en sak. XANDER. Vad i helvete?

Jag tycker Xander (även om han verkar gilla sina vänner, om än betvivlar jag att han gillar dem mer som i "dem" än hur de ser ut i underkläder) är en riktig mansgris. En douchebag. Han är typen som säger "Nej, hon vill ha the nice guy, j*kla -insert valfritt taskigt skällsord för tjej här; förslagsvis "slampa"?- " och objektifierar tjejer samtidigt som han 1. dömer Buffy för hennes sexuella eskapader, speciellt i avsnittet där Angel kommer tillbaka från helvetet och Xander tar upp mordet på ms Calendar och 2. hela tiden kallar/antyder att Cordelia är skank/slut eller klär sig på ett visst sätt först innan, sedan efter deras förhållande.

Och Xander ska vara urtypen av "the nice guy" som ser sig "förtjäna" Buffy/Cordy men tänker inte på att han egentligen förtjänar minst en Buffy-flykick per avsnitt de första tre säsongerna (säger inte att man bör slå honom, men hans repliker/person samtidigt som han anses vara "en helt vanligt snäll kille" är ju bara korkat).

Om det är någon snubbe som behandlar sin tjej schyst så är det Oz.

Svar:
Jag tror att xander är en typisk tonårskille tyvärr och ja, han har några egenskaper som är mindre bra. Men tycker att han bevisar sig själv genom serien samt när han faktiskt har chansen att vara med buffy men avstår. Men jo, nice guy TM liksom.
LADY DAHMER™ | postpatriarkal feministfitta

Och just det, han ber aldrig om ursäkt. Inte ens när han är besatt av en hyenademon, efter att ha försökt våldta Buffy, så ber han om ursäkt utan låtsas bara att han glömt det.

I egenskap av hyena vet vi även att han VISSTE vad Willow kände för honom (hence förolämpningen då han var besatt), men i de efterföljande avsnitten där han inte är besatt längre, så behandlar han inte Willow något särskilt schyst, tar inte upp någonting…speciellt i säsong 2 när Buffy "dissar" honom och har Willow som backup. Vad i hela friden??

Kollade nyss klart säsong 2 och håller verkligen med! Världens bästa Buffy. Är 94:a och kollade bara på det lite när jag var yngre, aldrig så jag greppade någon handling utan mer då och då. Var kär i Oz, lite sånt där. Min bror gjorde en påle i träslöjden haha?! Att han fick det?

Är också kluven till vad jag tycker om Xander? Ena stunden är han fantastisk till att andra vara ja – DOUCHE. Tycker att kärleksscenen mellan Buffy och Angel när spökena går in i deras kroppar är SÅ FANTASTISK! Avspeglar deras relation så mycket. Undrar hur jag någonsin kommer acceptera Spike som jag tycker är sliskig nu? Hoppas på det bästa!

Obs Buffy finns som en fortsatt serietidning! Vet inte hur bra det är alls men det är liksom officiellt…

Svar:
jag älskar xander. Jag försöker se serien i sitt sammanhang. Det ÄR en serie som handlar om tonåringar, i USA. Och tonårspojkar är ofta douches. Men han utvecklas och han är i grunden en sann och fin människa.
Och du säger sliskig like its a bad thing??? YUM! Jag älskar Spike!
LADY DAHMER™ | postpatriarkal feministfitta

Har du sett Dark Angel? Jag älskar den serien och tycket den ändå är ganska bra ur genussynpunkt. ´

Handlar om en tjej som blivit genetiskt framställd och tränad sedan hon var barn att döda och utföra uppdrag åt Usa:s regering. Hon och några av dom andra genetiska framställda barnen lyckas fly från institutionen där dom växt upp när dom är typ 10 år och man får då följa henne 10 år senare. Jag gillar verkligen karaktären för hon är smart och tuff men ändå snäll och medkännande. Roligt att se komplicerade kvinnoroller på TV och inte bara "den snygga", "Den snälla", "den onda" osv utan karaktärer som har både dåliga och bra drag. Människor helt enkelt. Något som är dåligt med serien är dock att det fokuseras en del på hur snygg hon är (alltså det är Jessica Alba som spelar huvudrollen men ändå…)

Sorry för lång och rörig kommentar men det hade varit roligt om du ville ge din synpunkt på serien 🙂

Började se Buffy när jag var 8 bast, det är fortfarande min favotitserie och jag ser om alla säsonger en gång per år. Minst.

Enda "problemet" är att jag dömer alla andra vampyrserier utifrån Buffy, är vampyrerna inte på det viset tycker jag att det är fel och fjantigt 😉 Twilight har kanske mer problem än så, för det har jag aldrig fattat vitsen med. True Blood funkar.

Se Angel också! Ska egentligen ses varannat avsnitt Buffy/Angel från s4 eller vad det är, men går bra att se som det är också!

Jag såg Buffy när den först sändes på TV och blev frälst. Idag har jag alla säsongerna på DVD och tittar på dem med jämna mellanrum. Buffy är helt jävla awesome.

When in doubt, ask yourself; what would Buffy do?

Inte alls samma genre men Doctor Who får höga genuspoäng av mig. Dotter (5½) har sett nåt avsnitt med os smen blir frustrerad över att det är på engelska. Så fort hon kan läsa undertexter så ska vi se hela serien med henne 🙂

Åh. Jag älskar Buffy. Jag såg på serien när det begav sig men tittade om alltihop förra året. Och precis som avsnitten Hush och The body som du tar upp är mina absoluta favoritavsnitt. Något annat som jag tyckte var väldigt bra var att inte bara var det normalt att Willow var homosexuell, utan att det faktiskt "gick bra" att föra in i en serie på 90-talet. Det är inte många serier från förr som faktiskt innehåller homosexualitet på det viset som det gör i Buffy (att det är normalt osv), vilket jag tyckte var väldigt KUL av manusförfattaren att ta in det. Kändes väldigt nytänkande. Likadant med det musiklösa och dialoglösa avsnittet. Har aldrig sett något liknande vare sig före eller efter.

Älska Buffy!

Om du gillar Buffy borde du se andra serier av Joss Whedon. Jag såg Buffy när den kom ut för många år sedan och har sedan dess varit ett stort fan av Joss och hans serier. Blev nog nästan ännu mer förtjust i serien Dollhouse som kom ut för några år sedan (finns på Netflix även den) där Eliza Dushky spelar huvudrollen, hon spelar rollen som Faith i Buffy. Jag har dock inte tittat på Dollhouse med en genus perspektiv men tror den kan motsvara mycket som du såg som positivt i Buffy genom den starka kvinnliga huvudkaraktären. Om inte för annat så är det en intressant serie som helt klart är sevärd som tyvärr fick ett alltför aprubt slut.

Haha har precis tittat om på buffy serien är på säsong 6 just nu. De där halvunkna kommentarerna. Tex i sista avsnittet på säsong 5 så räddar hon en kille från en vampyr varav han säger men du är ju bara en tjej, hur gjorde du det där? Eller konstiga sexuella kommentarer som när Sexroboten Amanda? frågar efter Warren och ett par killar visar henne vägen och sedan skrattar och säger att de inte har någon aning. Eller Xanders alla sexuella hintar.

Men jag vet inte, jag kommer ihåg att jag himlade med ögonen till de kommentarerna, eller skrattade åt dom, eftersom att de var ditsatta så löjligt, och var så sällan ändå. En del av kommentarerna är ju också insatta på ett sätt där tittaren visas att de här kommentarerna är fel. Som när alla tjejer tittar på Xander som hur kan du säga sådär.

Och Spike, alltså jag kan förstå att man var misstänksam och elak i början, men man fortsätter ju vara det så himla länge, och sedan är man snäll ett avsnitt för att fortsätta vara elaka, även fast han har förändrats eller försöker. FEEEEL

Så även om det finns omoderna kommentarer, och en del saker att anmärka på så håller jag med om att Buffy är en serie som är så mycket bättre än andra.

Som många andra redan har skrivit så började jag också följa Buffy där i 7-8 års ålder. Kom ihåg att min storebror och jag följde det slaviskt, vi såg det varje dag när vi kom hem från skolan tillsammans med mamma. Måste nog också se om den nu känner jag, nostalgi!

Džana: tyvärr är inte serietidningen ens hälften så bra. Blir väldigt mycket demoner, konstiga skalbaggar och andra monster – och väldigt lite relationen mellan de olika karaktärerna och deras liv….

Verkligen synd då jag tyckte detta var något av det bästa med Buffy, att dem tog upp normala tonårsproblem men med hjälp av vampyrer och blod. I tidningen blir det mest bara blod och "fight scenes"…

Buffy FTW! 🙂 (Och nästan allt Joss Whedon gör)

Jag håller med Liten att Dr Who också är en bra serie som plockar rätt bra "genuspoäng". (Iaf den nya, den gamla har jag inte sett). (Och spinoffen Torchwood är också bra).

Sen tycker jag även att Warehouse 13 är en sevärd serie med bra genusroller. Starka smarta kvinnliga karaktärer men även manliga karaktärer som får visa känslosamma sidor samt att man har en homokaraktär utan att göra en stor grej av det, det är helt normaliserat.

Fast det moraliseras väl rätt friskt över när Buffy har sex. Förutom det någon annan skrev här uppe om Riley och hennes ONS så går det ju åt helvete när hon och Angel gängar för första gången. De ligger, han blir ond och lämnar henne. Tydligare fördömande av (kvinligt) tonårssex får man väl leta efter… Tror till och med att JW har sagt att man absolut kan tolka scenen så.

Sen älskar jag också Buffy, verkligen. Har sett tre gånger.

Svar:
jag förstår absolut hur det kan tolkas så, men det är just det som är grejen; man måste TOLKA det. I andra serier så är moralismen uttalad på annat sätt och där kopplar man direkt det dåliga till sexet. I Buffy upplever jag inte det så, inte som helhet. Hade Angelgrejen varit det enda sexet, DÅ hade jag tolkat det negativt,men hon har ju massvis med sex med flera.
LADY DAHMER™ | postpatriarkal feministfitta

Kul, jag pratade just om en genusanalys på buffé med en vän…

Älskar verkligen serien, men 100% genuspoäng får den inte av mig då praktiskt taget alla "onda" kvinnokaraktärer faller under kategorin översexualiserad femme fatale ("the demon seductress trope" på engelska). Älskar Willow så mycket dock.

Liten: Doctor who är faktastisk men min rekommendation är att inte se den 11e doktorn med ditt barn, förekomsten av sexistiska skämt och extremt endimensionella kvinnokaraktärer har blivit problematiskt hög sen moffat tog över.

Jag ÄLSKAR också Buffy, herregud vilken serie. Mitt enda problem nu i vuxen ålder är att jag kan se att Xander är lite nice guyTM ibland.

Joss Whedon gjorde ett fantastiskt Equality now-tal, måste ses!

http://www.youtube.com/watch?v=cYaczoJMRhs

Och som nån skrev, du MÅSTE se Veronica Mars, den är också otroligt bra ur genus-synpunkt (i alla fall de två första säsongerna) och den har fått jättemycket cred från Joss Whedon! Den är typ 2000-talets Buffy!

Jag såg serien när det begav sig, och Buffy är en idol, helt klart! Jag kan avslöja att jag sen dess sett den om och om och om och om och om och om igen! Dvd-boxarna pryder hyllan här hemma och de har inte plockats fram för sista gången än vill jag lova.

Någon skrev att Doctor Who för höga genuspoäng och jag håller inte riktigt med om det. Stephen Moffat, som är den som skriver serien från femte säsong och framåt, är nog en av de mer problematiska manusförfattarna. Russel T Davies gjorde ett bättre jobb, men även han hade problem. Intressanta länkar:

http://stfu-moffat.tumblr.com/Moffat

http://stfu-moffat.tumblr.com/doctorwho

Obs att jag ändå tycker att Doctor Who är en riktigt jäkla bra serie.

Jag älskade Buffy när det begav sig. Vet att det sändes i en ’dagversion’ och en ’nattversion’ där dagversionen var mer familjevänlig. Jag föredrog givetvis nattversionen.

Jag blir nyfiken på hur du tänker när du väljer vad dina barn får se. Främst tänker jag på våld och blod. (sex är inte så problematiskt i min värld)

Jag minns när serien V kom på TV. Jag gick på mellanstadiet (ja, jag är gammal) och minns att jag såg första avsnittet och blev närmast traumatiserad. Skakade av obehag och rädsla och kräktes.

Alla barn är ju inte så känsliga som jag var, men jag tänker att det kanske inte bara är dåligt att behålla en viss känslighet mot våld? Eller lär du dem skillnaden mellan TV och verkligheten? Eller hur tänker du?

Jag menar alltså inte att moralisera kring ditt val, jag är bara mycket nyfiken på hur du tänker kring det här.

Svar:
Normalt tycker jag inte att barn ska se våld, men det är såklart individuellt. Våldet i Buffy är ganska oblodigt. De kampsportas snarare än slåss och är egentligen inte våldsamt i känslan (alltså hotfullt).
LADY DAHMER™ | postpatriarkal feministfitta

Jag håller helt klart med dig om att det är skönt att det knullmoraliserande som finns är tolkningsbart och inte verbalt uttalat. Jag tror att om det bara hade varit en händelse när det skitit sig för Buffy efter att hon hade legat med någon hade jag inte reagerat, men just att det finns ett mönster kan reta mig lite grann. Men det är verkligen en petitess, för det finns så mycket som är helt fantastiskt med serien. Framförallt älskar jag hur det finns en sån stark vänskap och lojalitet mellan de kvinnliga karaktärerna.

Angående våldet i Buffy är det ju en stor fördel att vampyrerna puffar bort i ett litet askmoln när de dör, det blir inte så läskigt som blod.

Det finns en spin-off till Buffy som handlar om Angels liv i LA när han lämnat Sunnydale. Fem säsonger. Tyckte den var bra den också när den kommit igång lite. Man får följa Cordelia på ett lite djupare plan där. Men det är klart att det är lite sämre med tjejer där i och med att huvudkaraktären trots allt är snubbe.

VAD GLAD EN BLIR FÖR VARJE PERSON SOM UPPTÄCKER BUFFY!!!!!<3<3<3<3<3<3<3

MEN. Det verkar som att du har fallit i Spikefällan. Detta vill jag diskutera! Varför älskar vi honom? Vad är det som gör att han är en total klyscha på en bad boy som vi faller för? (trots att vi tittar på något så lysande som buffy) och VARFÖR förlåts han för vad han gör i s06 e19 (Seeing Red)?!!?

Det här är verkligen ett jätteintressant fenomen att fans till Buffy, som är ett sådant solklart exempel på medvetet genustänk hela vägen genom produktionen, visar ett helt annat ansikte när det talas om Seeing Red. Atningen väljer en som jag: att ignorera det (pratar jag inte om det så kanske jag kommer undan med att ha "inte sett" avsnittet och jag slipper ta ställning") eller så dyker unkna gamla kvinnohatsargument upp: "det var buffys fel" "hon teasade honom" osv osv.

varsågod att dela in er i grupper om fem och diskutera! jag vill ha en bra analys och ett svar på hur jag skall hantera Spike!

Svar:
jag är en total sucker för bad boys. Att han dessutom är lite rocknroll, uppkäftig och rolig = plus. ATt man (jag) förlåter honom är komplext, vi förstår honom. Han är vampyr (andra drifter, mer djurisk = jag har mer tålamod med djuriskt beteende då) men olycklig, förvirrad, upprörd. Folk fuckar upp. Det är det som är så intressant i buffy för det är ju inte bara spike som gör det, utan alla. De fuckar upp, ångrar sig, försöker botgöra = vi förlåter. Det var definitivt INTE buffys fel och den tolkningen går inte att göra tycker jag. 🙂
LADY DAHMER™ | postpatriarkal feministfitta

Tja, jag tycker inte direkt synd om Spike. De bra saker han gör är för det mesta bara för att det gynnar honom. Jag hade kört en träbit genom honom för längesen.

För övrigt tycker jag inte det moraliseras över Buffys sexualitet något särskilt, jag tolkar snarare det faktum att saker går åt skogen när hon ligger med nån som att de förhållanden hon försöker ha känns dömda att misslyckas. Jag tolkar kärlek eller förhållanden som den gemensamma faktorn, inte sex, men sex är något som brukar ske när man kommer nära någon.

Jag älskade xena krigarprinsessan. Hon var min IDOL och jag ville bara gå runt och slå elakingar för det verkade så tufft. MEN, sen var hon ju himla lättklädd.. hmm.. såg du serien? några tankar isåfall?

Åh! Jag blir så glad! Jag är ett stort buffy-fan och har alltid hävdat att Buffy är den enda superhjältinnan som räknas!

Hon är grym!

Många förstår faktiskt inte hur genus medveten Buffy är! Hon är stark, smart och en förbannat bra förebild! Kolla även in firefly! Där är karaktärerna 50/50 uppdelade mellan kön och tjejerna i serin är awsome!

Tack för fin och klok blogg!

Buffy är JÄTTEbra! Ligger i topp tillsammans med Star Trek Voyager för mig. Bra genusperspektiv även där och andra bra tankar om vad vi bör sträva efter som människor. Den har intressanta kvinnliga karaktärer och bästa kaptenen (Janeway).

Som Isa kommenterade ovan, Spike är verkligen en intressant karaktär att diskutera ur ett feministiskt perspektiv. Hela våldtäktsscenen kan analyseras in absurdum (jag går mycket på din linje också, att han inte hade en själ då osv.) men den frågeställning jag funnit mest utmanande/spännande är den om att hela Spikes story arc i Buffy skulle lära oss att du kan förändra en våldsam (misshandlande?) man. Jag vet inte hur jag ska ställa mig till detta. För det första är det ju inte ens en människa vi pratar om, och för det andra måste det väl finnas utrymme att visa att människor faktiskt KAN förändras. Vårt rättssamhälle bygger ju exempelvis på en icke-deterministisk syn på folk där du ska rehabiliteras och återanpassas istället för att sitta inlåst för evigt, alternativt avrättas.

Vad är dina tankar om detta?

PS. Och ja, jag kan inte heller riktigt se någon annan TV-serie med samma ögon efter Buffy. Finns ingen bättre! Och Spike är awesome!

Älskar också Buffy! Vill bara lägga till en sak på listan av de dåliga punkterna: vissa avsnitt, särskilt i de tidigare säsongerna, har rasistiska tendenser. Dessutom är castingen är kritvit, förutom när det gäller vissa småroller, typ vampyrer eller offer som dör i samma avsnitt som de introduceras i.

Buffy är kanon, men jag vill gärna slå ett slag för Xena-Krigarprinsessan, min absoluta favvoserie i den genren. Visst, hon har en ganska "raffig" rustning på sig och många av kvinnorna har mer än lovligt generösa urringningar. Men det som är bra är att hon ALLTID är badass, det finns aldrig någon enda man som behöver skynda till hennes undsättning. Sedan är det bra att det finns många andra coola kvinnori serien också. Jag är speciellt förtjust i Amazon Nation, ett slags kvinnokollektiv av amazoner. Serien sändes i sex säsonger, tyvärr tror jag inte den finns på Netflix dock (fast jag vet inte, har inte det själv).

F ö är Lucy Lawless (bara namnet!) som spelar Xena ganska badass IRL också. Miljöaktivist, feminist och stöttar gayröreleser

Måste tipsa dig om Lost Girl då! Underbar serie, huvudpersonen Bo är hjältinnan utan att vara Stark Kvinna som du pratar om. Serien handlar om att hon upptäcker att hon är "fae", typ magiska personer som lever på energi av människor och just Bo lever på sexuell energi. Det moraliseras inte alls om det utan hon ligger lite med vem hon vill och det är härligt att slippa slut shaming 🙂 Hon har först ihop det med Dyson och sedan med Lauren, och de betonar aldrig att Lauren är kvinna. Samtidigt så får man se att Dyson byter bort sina känslor för Bo till någon magisk varelse och sedan mår dåligt av att han inte kan känna något för Bo längre, vilket jag också tycker är bra (wowww en manlig karaktär som brottas med sig själv och sina känslor liksom? borde inte vara wow-effekt på det men tyvärr ser man oftast bara kvinnor i serier som har det jobbigt med sånt). De lägger stor vikt vid varje karaktärs struggles och samtidigt är den väldigt underhållande.

Aaaa och just det, jag älskar sexscenerna. Mm.

Åh, Buffy!

Hon var min introduktion till feminismen. Kan Buffy, kan jag.

Spike är min stora serie-crush. Vilket det tog mycket lång tid att bli överens med. Precis som många i kommentarsfältet var jag medveten om bad-boy grejen och blev irriterad över att jag crushade så hårt på en karaktär som utöver en massa mördande och annat ont dessutom gjorde ett våldtäktsförsök. Nu, hur lång tid som helst efteråt så har jag förlåtit Spike. Han är aldrig ond, han är fucked-up. Det finns något så brutalt tilltalande i hans innerlighet. och humorn,utseendet och mindervärdeskomplexet.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *