Kategorier
Vardagstrams

Vad ska jag och Cissi prata om imorgon?

Imorgon snackar jag och Cissi i Radio1 igen och undrar om det är nåt speciellt ni skulle vilja att vi snackar om? Inget smalt ämne som avhandlas på tre minuter utan helst nåt bredare som är bra att reflektera kring. 

Av Natashja // Lady Dahmer

Ni har verkligen kommit rätt om man säger så. Jag är en riktig glädjespridare, fast tvärtom. En bitter surkärring utan dess like som skriver om feminism, kroppen, fatshame, föräldraskap och om att vara kvinna i ett patriarkat.

Kvinnosakskvinna. Feministinfluensa. Din problematiska favorit.

Mig blir ni snart kär i!

0 svar på ”Vad ska jag och Cissi prata om imorgon?”

ni kan prata om generationer och hur ni tror att 70-90talister kommer bete sig när de är 40år eller äldre och hur vi kommer prägla samhället 🙂

jag exempelvis tror att klädkoder kommer försvinna och att det blir mer ok att ha synliga tatueringar och piercingar.

Oh!! Älskar när du är gäst hos Cissi! Bästa kombon. Ni brukar ju köra "feministsnack" men det skulle vara roligt att höra er prata om något utanför dina ramar liksom, i en diskussion man inte är van vid att höra dig ta 🙂 överraska!

Jag skulle vilja höra era tankar kring rättigheten att INTE vilja skaffa barn. Eller är den en skyldighet att skaffa barn? Är man självisk om man väljer ett liv utan barn, eller är man osjälvisk för att man tex tycker att världen redan är överbefolkad?

Om man får frågan Har du barn? och svarar nej, så får man alltid följdfrågan Varför?

Kan man fråga Varför valde du att skaffa barn? Måste man svara på varför man inte har barn? osv osv.

Hade vart intressant 🙂

Hur kan man närma sig män(niskor) med skev kvinnosyn? Att kalla dem kvinnohatare tror jag stänger alla dörrar för vidare kommunikation. Hur kan man bemöta argumentet "Jag älskar kvinnor" när de menar att de älskar att objektifiera kvinnor. Hur får man till samtalet snarare än att anklaga och peka ut?

Ett exempel, Kevin Bäckström, som anser sig verkligen älska kvinnor och är helt oförstående inför kritiken. Levnadsglad och kvinnoälskande, så ser han sig själv. Hur får man kvinnan att bli mer än ett objekt utan att bli betraktad som en konfrontativ bitterfitta?

Ni har så mycket klokt att säga om jämställdhet så jag tycker att ni ska diskutera det. Jag hade tyckt det var intressant om ni diskuterade det ur mannens perspektiv. Jag arbetar inom barnomsorgen och uppfattar det som att mammorna generellt sett underskattar sina mäns intelligens och förmåga att ta hand om sina barn. Jag har varit med om allt från mammor som lägger fram kläder kvällen innan för att pappan ska lämna på dagis dagen efter, till mammor som ringer för att höra om vi undrar något samt vad vi har sagt till pappan, då det var pappan som svarade när vi ringde.

Ett område jag upplever det som att män inte har något utrymme alls är abortkliniker. Jag och min sambo gjorde enabort förra sommaren. Han var med mig hela tiden, men blev inte tilltalad en enda gång av varken läkare eller sköterskor. De pratade enbart med mig, trots att han sträckte fram handen mot alla och presenterade sig. Han mådde precis lika dåligt som jag över situationen, ändå var det enbart mig de dolde ultraljudsskärmen för, medan han fick se vad han "ställt till med". Inte för att de uttalade det på det sättet, men det kändes som att de såg mig som ett offer och honom som en brottsling. Jag var den enda på mottagningen som hade pappan med mig, alla andra var antingen själv, eller hade kvinnligt sällskap med sig. Kan man inte då behandla de få män som kommer med respekt? Jag erbjöds att prata med psykolog efteråt, det erbjöd de däremot inte hobom. När jag bad läkaren om något lugnande förmin panikångest fick jag till svar att "Du som har en stor stark karl till stöd behöver inget lugnande". Det var enda gången han tilltalades, eller ja, omtalades.

Så könsroller i samband med barnaskaffande hade varit intressant om ni tog upp! Jag lovar iaf att lyssna imorgon, tycker att ni båda är jättebra!

Åh kan ni inte prata om varför ordet feminist blivit så negativt laddat i mångas öron? Jag blev senast idag kritiserad på facebook på grund av det.. Jag tycker att det är ett ord vi måste ta tillbaka och öka förståelsen för vad det innebär.

Jag skulle gärna höra lite mer om att sluta raka sig. Jag har idag bestämt mig för att sluta raka mig, inför att jag ska få barn snart och inte vill att hen ska växa upp och tro att en ska se ut som ett barn när en är vuxen. Helt ärligt så är jag nevös över allas tankar och komentarer kring detta. Hur sjukt är det inte att det är något typ av ställningstagande när det gäller något så naturligt som sin egen kroppsbehåring? Jag känner helt enkelt att jag skulle behöva lite extra pepp!

Jag har alltid undrat tycker du att surrogatmödraskap ska vara tillåtet i Sverige? Är du för det? Skulle du kunna tänka dig hjälpa din syster om hon frågade dig om du kunde vara surrogatmamma? eller är du emot det ? Tycker du det är människohandel ?

Och om du inte gillar att diskutera om surrogatmödraskap kan du annars prata om varför det finns få kvinnliga mördare och kvinnliga kriminella gäng.För du gillar ju typ seriemördare och så varför är det ovanligt med kvinnliga seriemördar? Vilka är deras offer oftast?Känner dem varandra?Varför gör män mer kriminella handlingar än kvinnor?

Och så vidare…

1. Vardagsrasism och hur den syns i samhället idag, och hur man kan motarbeta den.

2. Hur man går emot normer/gör saker för sin egen skull/kan diskutera feminism&dyl UTAN att såra människor eller skapa en konflikt med dem. För mig är detta ett jätteproblem där jag blir rädd för att bryta vissa negativa beteendestrukturer då det kan såra människor jag verkligen bryr mig om.

3. Rädslor.

4. Moraliserande kring barnuppfostran. Hur föräldrar (och andra) ser ner på folk efter hur de uppfostrar sina barn/lever sitt familjeliv.

Jag skulle vilja höra dina åsikter om hur mycket ansvar förskolan faktiskt ska ta för våra barn… Och ska barn vara där när föräldrarna är lediga (vissa har det bättre på förskolan…)

Kanske för smalt?

Om din världssyn, politik, klassamhället, höger-vänster-skalan, drömmar, vad som räknas som "riktiga arbeten" och inte och varför det är så, om det "sociala skyddsnätet", huruvida det är rimligt att vi måste stå till arbetsmarknadens förfogande för att få ekonomisk hjälp, arbetsförmedlingen och deras faser, skolsystemet. Egentligen skulle jag tycka det vore intressant att höra om någonting du inte tidigare pratat så mycket om.

Ursäkta en kommentar utanför ämnet, men jag vill bara säga tack för att du får mig att våga. Idag var det utvecklingssamtal på dotterns förskola. Jag hade med mig "Ge ditt barn 100 möjligheter istället för två" i väskan och satt och drog mig för att plocka upp den – hur skulle pedagogen ta det liksom? Till slut tänkte jag på hur du brukar peppa de som vill men inte riktigt vågar lyfta frågor om genus, och på en kommentar som Sanna M skrev här för inte så länge sedan när hon haft med sig böcker till förskolan.

Så jag plockade fram boken. Pedagogen blev jätteglad över att få låna den, och började genast berätta hur hon själv tycker och tänker, och frågade bland annat vad vi brukar säga istället för fin när det gäller tex. kläder. Åh vad det kändes bra att gå från det samtalet.

tafs som inte är tafs. Inga händer på några bröst eller läppar som inte borde vara på ens egna, men sånt tafs som liksom känns fel och smutsigt i hela kroppen men som man inte kan säga nåt om. vad är det ens för något? och hur ska vi stoppa det?

Jag tycker att det skulle vara väldigt intressant om ni skulle prata om varför rosa associeras med dumhet och personer som klär sig rosa värderas som sämre än de klädda i "vnliga" färger.

Jag tycker det skulle vara intressant att utveckla det du skrev om i ett tidigare inlägg, det här med att människor ser ner och skrattar åt unga tjejer som älskar Justin Bieber. Och varför det är mindre okej än män som dyrkar Zlatan exempelvis.

Tack för en fantastisk blogg!

Jag tycker ni ska ta upp varför det inte är okej att vara hälsosam och träna varje dag, och varför det skapar ångest hos andra. Varför man alltid måste förklara sig när man inte vill ha en bulle till fikat. varför det är okej att ifrågasätta någon som äter hälsosamt och inte någon som äter osunt. samma sak varför ifrågasätter man någon som valt att vara nykter på en fest och inte personen som röker? varför sticker det i folks ögon att man är mån om sin kropp?

Snyggve, Jonna och Fnulan är inne på saker jag tycker är lite intressanta. Som koreaimporterad barnfri/lös lärare i 40-årsåldern konfronteras jag med de frågor som dessa insändare tagit upp.

Ni borde prata om att de skönhetsideal som idag finns ofta innebär att modeller och liknande ofta ser mer eller mindre ut som barn i kropparna. Tunna armar och ben, inga bröst och gärna babydoll ansikten som gör att de ser ut att vara barn helt enkelt. Det problematiseras sällan över just det faktum och att det faktiskt finns en ganska stor möjlighet att det har ett samband med pedofili. Modeller ser ut som barn, sexiga barn… det känns som om det borde påverka en del människor till att faktiskt attraheras av barn??

Det rådande manshatet och mansrollen slav under patriarkatet och hur feminismen faktiskt gynnar både män och kvinnor. Och även att människor borde sluta ha fördomar om män och kvinnor och har ställe börja se en person som en individ. Att dela upp människor i kön är könism!

*Klasskillnader kanske är ett FÖR stort ämne? Jag saknar iaf den debatten. Många föräldrar får idag försörja sina barn som är arbetslösa eller sjuka och inte får rätt hjälp (eller inte tillräckligt för att kunna leva utan ångest över ekonomin, varpå föräldrarna hjälper till). Att hamna i beroendeställning till samhället, föräldrar eller partner. Av en eller annan orsak.

*Eller synen på psykiskt- sjuka eller störda (finns skillnader!).

*Synen på tjocka och feta människor.

Jag förstår att du inte har tid att kolla alla länkar som kommer till dig, men jag tror att detta definitivt vara något för dig:

https://www.facebook.com/photo.php?fbid=609809375697893

Bilder och beskrivning av väldigt sorgliga händelser mot en ung kille som blivit gravt misshandlad av sin tjej, men sen tyvärr gör om det till en "tjejer är inte alls underordnade killar" och "jag tycker man daltar för mycket med tjejer"-fråga av det hela och verkar där tyvärr få väldigt mycket medhåll (min egen partner visade mig bland annat länken med lite "HA! DÄR ser du!"-attityd och jag ville genast egentligen göra ett tillägg i diskussionen, men då jag själv inte har Facebook är detta inte möjligt).

Svar:
har sett och delat på facebook. som jag skrev där: Detta är ett direkt resultat av den ojämställdhet som råder, inte tvärtom som den drabbade mannen verkar tro. Problemet är att vi lever i en patriarkal kultur där män förväntas kunna ta stryk ”som en riktig man” och utan gnäll. Där kvinnors våld skrattas åt, uppmuntras samt ses som ofarligt. Men bra att offret uppmärksammar att kvinnovåld inte är nåt att vifta bort och att män som söker hjälp inte ska hånas eller ses som svaga.
LADY DAHMER™ | postpatriarkal feministfitta

Jag ar sa trott pa att behandlas som skit, och framst av allt att folk tror jag ar ett offer. Tre misshandlande man i rad, jag maste ha nagon osynlig skylt pa mig dar det star "ta for dig och behandla mig som skit". jag vill helt enkelt inte leva langre. jag beundrar dig for vad su gor. Skapa debatt och fa fram var rost, for for mig hors den inte alls, och jag vill bara ge upp.

Jag tycker ni ska prata om de ungdomar som hetsar att bli bruna så fort solen kommer fram. själv är jag uppvuxen med att man ska ut och sätta sig så fort solen tar lite. jag mår typ dåligt om jag inte är ute något en solig dag. att bli brun är jätteviktigt typ.

och sen om det är något som bara förekommer hos tjejer, eller om det finns killar som också brunhetsar?

Jag skulle gärna höra dina/era tankar om familjebildning! Du har ju barn, Cissi har inte barn (än?). Två olika situationer. Jag skulle älska att höra era tankar om varför "skaffa" barn (eller inte?). Varför ville du ha barn? Många tycker att det är svårt att svara på varför, de kan inte ge konkreta skäl, men Du som är så analytisk och reflekterande tror jag kan bidra med ett tänkvärt svar :)! Jag tänker mycket kring familjebildning, jag tänker att det är det största val en kan göra – att sätta ett liv till världen som aldrig har bett om att bli till, därför känns det viktigt att veta "varför" en gör det valet. Dock är det så att jag vill ha barn, inte precis nu, men om något år, jag tycker mycket om barn och tänker att jag inte vill missa det storslagna som föräldrar vittnar om. Hur tänker du/ni?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *