Kategorier
Vardagstrams

Särartsfeminism är fan inte feminism

I en diskussion om Mia Skäringers avståndstagande från ”håriga fittstimsfeminister” dök denna kommentar upp: ”Men jag är fortfarande kvinna som inser att kvinnor och män är olika. Jag gillar att sminka mig, vara fräch, ha rakade armhålor, skönhetsprodukter med mera. Jag kommer klä min eventuellt framtida dotter i rosa eftersom jag tycker det är fint osv. Man är feminist men inte sådär extremt. Män och kvinnor är olika vare sig vi vill eller inte.” 
 
Vem som sa detta är irrelevant, för det är ingen ovanlig åsikt eller tanke alls, utan tvärtom ungefär så de flesta som jag möter resonerar opch varje gång blir jag lika ledsen för det känns verkligen som att de missar en ganska så väsentlig del av det feminismen handlar om.
 
Nej, du är inte feminist. Särartsfeminist på sin höjd, men det vet vi ju alla att det inte är nån riktig feminism alls. Nej det är fan inte det, det är en undantags-låtsas-”feminism”. (eller ”jämställdism” som det så fint kallas i vissa kretsar bland de som inte vill kalla sig feminister) 
 
Nej, jag bestämmer inte vem som är feminist eller ej och har väldigt svårt för den typen av diskussioner i vanliga fall eftersom att det oftast handlar om vem som är bättre eller gör mer jämställda val , men att vara för jämställdhet gör en inte till feminist. Lika lite som du blir kristen per automatik bara för att du tror på en gud. (dålig jämförelse men ni hajjar)
 
Vi snackar alltså inte om VAL här (alla feminister gör ju normativa val mer eller mindre, ingen är bättre eller sämre än nån annan för det), vi snackar om vad feminism är. Eller inte är kanske. Om man som Mia eller kommentatorn ovan envisas med att reproducera och upprätthålla en ganska snäv och trångsynt stereotyp av feministen så går man antifeministernas ärende. Och avfärdar man behåring som ”okvinnligt” samtidigt som man hävdar könsskillnader som ett argument mot ”min typ av feminism” (???) så är man verkligen ute och cyklar.
 
Och inte feminist.
 
 

 
Och ”vara fräsch”? Vad betyder det? Är man inte fräsch om man inte rakar sig? Vill feminister inte vara fräscha? VAD BETYDER FRÄSCH?

Av Natashja // Lady Dahmer

Ni har verkligen kommit rätt om man säger så. Jag är en riktig glädjespridare, fast tvärtom. En bitter surkärring utan dess like som skriver om feminism, kroppen, fatshame, föräldraskap och om att vara kvinna i ett patriarkat.

Kvinnosakskvinna. Feministinfluensa. Din problematiska favorit.

Mig blir ni snart kär i!

0 svar på ”Särartsfeminism är fan inte feminism”

Jonna: Måste det vara en uppsats med intervjuer, eller funkar en litteraturstudie? Isåfall har du ju större möjligheter att skriva om utsatta kvinnor, om någon annan gjort intervjuerna så att säga.

Annars skulle jag tycka det vore intressant att se hur skolhälsovård (skolsköterska/kurator) arbetar och resonerar kring unga flickors upplevelser av identiteten!

Jag har inte rakat benen eller armhålorna på över tio år. Jag duschar högst två gånger i veckan, jag använder inte deodorant eller smink. Och jag är jättefräsch. Jag är alltid ren, luktar aldrig svett och har bra hy. Seriöst, INGEN kan kalla mig ofräsch.

Hur fan någon kopplar rakning och smink med fräsch-het fattar jag bara inte. Rakning av armhålorna ökar svettproduktionen och smink täpper till porer och gör huden trött och torr.

Fan va bra skrivet!

Tycker det är så roligt med människor som säger "män och kvinnor är faktiskt olika!". Men fan jag vet ju att dom ÄR olika, frågan är varför det är så. Och om det verkligen är fördelaktigt att det är uppdelat på det viset, eller om människor skulle må bättre av att det inte var det.

Såna människor har bristande analysförmåga, skulle jag tro.

FRÄSCH frä⁴ʃ, adj. -are. adv. -T. (förr ofta med fr. stavning)

[av fr. fraîche, fem. av frais, adj. (se

FRISK)] om person (ngt vard.) : (ungdomlig o. på grund därav) med ett ungdomligt l. friskt l. strålande utseende; om sak: ny o. på grund därav frisk, som ger ett intryck att vara ny o. frisk, ny, obegagnad. Salladen är alldeles fräsch (dvs. bladen visa intet tecken till vissenhet). En fräsch sommarklänning. Fräscha handskar. (Han) Har en fosterdoter .., 15 år gammal, fraiche, täck och yr. KELLGREN (SVS) 6: 230 (1789). En dräkt kan mycket väl vara fräsch utan att vara ny, om den aktats väl. SD(L) 1910, nr 246, s. 3. jfr: Holländaren var alldeles "fräsch" (dvs. nykommen) .. och lika naiv och gladlynt som jag. ÖDMAN VårD 2:144 (1888).

Jag håller inte riktigt med dig här. Anser att särartsfeminism också är en sorts feminism, dvs att en tycker att egenskaper kvinnor och män besitter beror mer på genetik än miljö, men att kvinnliga egenskaper bör uppvärderas.

Svar:
Men samtidigt så är ju det precis vad jämställdisterna hävdar. Att kvinnans jobb och uppgifter ska värderas högre. T-ex genom att ge kvinnor betalt för att gå hemma med barn. osv. Jag tycker inte att det är feminism alls. Jämställdhet sure, men inte feminism. Feminism går ju ut på att ge kvinnor lika mycket makt, ekonomiskt, socialt och politiskt. Detta går ej hand i hand med ”särartsfeminismen”.
LADY DAHMER™ | postpatriarkal feministfitta

Jag håller inte med. Citatet är väl snarare ett tecken på någon som kan tro på könsmaktsordning och kvinnlig underordning (hen säger ju inget om det direkt i citatet), men tycka att könsroller är naturliga och bra? Däremot tycker jag att det är ett sjukt oproduktivt sätt att vara feminist, eftersom jag har sett så oerhört mycket bevis för att könsroller och könsmaktsordningen är tätt sammankopplade. Men citatet i sig säger ju ingenting om huruvida hen tror på en könsmaktsordning eller inte.

Eller förstår jag dig fel?

Jag håller inte alls med! Precis som Nina Ruthström skriver ovan så är det en sorts feminism att vilja uppgradera sk kvinnliga egenskaper och att vilja anpassa samhället mer efter dessa. Även om man som jag tror att en del egenskaper faktiskt är genetiska.

Och jag tycker att aktiva val för jämställdheten är viktigare än att högljutt deklarera åsikter.

Jag tycker att ex din trovärdighet blir lägre av att du går hemma och blir försörjd av din man.

Du är kanske inte en cupcakebakande hemmafru men likväl…

Därmed inte sagt att du inte är inspirerande och duktig som debattör för det är du absolut.

Skrev ett inlägg om feminism här om dagen… el tja, brist på feminism skulle kanske du säga.

Ha en bra dag/ Asta

Svar:
Jag blir så himla trött på det här tramset att jag är försörjd. Jag har ett jobb. Jag tjänar egna pengar, ungefär lika mycket som jag gjorde när jag jobbade inom förskolan. Lägg ner det där förminskande skitsnacket tack. Och jag drar mitt strå till stacken för jämställdheten.
LADY DAHMER™ | postpatriarkal feministfitta

OK – benhåret igen då, som jag även skrev om förut. (Du skriver så många inlägg per dag, att jag inte hinner med att läsa ikapp allt, och skriva svar på dina svar på mina kommentarer.)

Först ska jag säga, att jag absolut inte rakar benen varje dag. Eller rakar dem alls – jag använder hårborttagningskräm! Detta gör jag ungefär varannan vecka, och enbart på underbenen. Absolut inte i underlivet, där håret fyller en viktig biologisk funktion!

Jag har tjockt, friskt och styvt hår på vaderna. Dock är det blont, vilket gör att jag tycker att det kan gå ett par veckor mellan borttagningarna. Men går det längre, så börjar hårstråna leta sig ut genom maskorna på strumpbyxorna – och blonda, glänsande hår emot mörka strumpbyxor är INTE fint, om vi säger så…

Det är så här med hår på benen, att män har mycket mer av det i genomsnitt. Precis som många av dem har hår på bröstet och övriga kroppen, samt naturligtvis i ansiktet. Detta gör, att vi kvinnor är programmerade att tänka "OOOOH – en MAN!" när vi ser en indvid med kraftig kroppsbehåring. Männen å sin sida, är programmerade att tänka "OOOOH – en KVINNA!" när de ser en individ med lite eller inget hår på kroppen. (Förutom underlivet, armhålorna, och såklart huvudet. Detta att det har blivit mode nu att ta bort håret i underlivet, är däremot mycket underligt. Eftersom en normal man SKA tända på en rejäl buske där, som signalerar "detta är en vuxen, könsmogen kvinna". Förutom detta med att det styva, krulliga håret skapar en luftspalt som SKA finnas där – för att undvika bl.a. svampangrepp i den fuktiga miljön.)

Man VET att det förhåller sig så, att vi är genetiskt programmerade att reagera på vissa s.k. nyckelretningar. "Sekundära könskaraktärer" är ett annat namn för dem, när det gäller just sexualiteten. (De primära är såklart själva könsorganen.) Detta är en nödvändighet för att vi ska tända på varandra och vilja ligga med varandra. Annars skulle ju människosläktet dö ut!

Om man vill vara attraktiv för det motsatta könet, är det alltså en klok strategi att överdriva de sekundära könskaraktärerna för att få representanterna av det motsatta könet att reagera som vi vill! I stället för att behålla vårt halvtjocka benhår, kan vi alltså ta bort det helt – för att ännu starkare ge signalen "här finns en kvinna". När det gäller en ev. mustasch så är det ännu mer viktigt att ta bort den, eftersom den är ovanlig på kvinnor och direkt ger männen signalen "det här är ingen riktig kvinna, med en sådan hormonbild att hon kan bli gravid och föra mina gener vidare".

På samma sätt ligger det naturligtvis till, när vi framhäver många andra av våra sekundära könskaraktärer. T.ex. så, att vi visar upp vår timglasfigur.

Svar:
Att vi skulle vara genetiskt programmerade att tända på KONSTRUERAD kvinnlighet är nog det dummaste jag har hört. Hur tror du stenåldersmänniskan gjorde? Innan vi rakade och sminkade oss och hade klänningar och annat pynt förbehållet kvinnan? Att ta bort vårt kroppshår, som signalerar att vi är könsmogna, är att signalera ”här finns ett prepubertalt barn”. Jo på riktigt. Vårt hår är ett tecken på könsmognad.
Timglasfigur är kulturellt, ej genetiskt. Förr i tiden så fördrog man kvinnor med hull i midjan. På vissa platser är hängbröst eftersträvansvärt. osv.
LADY DAHMER™ | postpatriarkal feministfitta

Gränsen för vad som är att förstå kvinnors rättigheter är om man greppar genus och makt och sexualitet.

Problemet är idag att den historiska kunskapen är så dålig. Men särartsbegreppet kan man försvara att kvinnor inte ska jobba, rösta, ärva osv.

Man kan t o m försvara antiabort och prostitution.

Men då saknar man definitionen på det grundläggande strukturer som finns i samhället som påverkar oss varje dag.

Jag använder ofta ordet kvinnorättsrörelsen för att få en bättre historisk förankring.

Känner att feminism har även den en "stureplansprofil" ibland som jag ogillar starkt.

Jag dödligt trött på alla dessa "jag gillar att vara kvinnlig"-människor, som med det menar att de gillar att vara sminkade, rakade och klädda i klänning, eftersom det automatiskt reducerar mig – som inte har lust, tid eller intresse för att pyssla med mitt yttre – till…ja, till vad? Tydligen är jag ingen riktig kvinna i alla fall, eftersom en riktig kvinna vill ha rakade armhålor.

Jag älskar att "det är skillnad på män och kvinnor!" används som anledning till varför pojkar och flickor skall uppfostras och bemötas specifikt beroende på sitt kön. Det finns lite som är av så liten betydelse för ett spädbarn som huruvida hen har en snopp eller en snippa. Oavsett om det är så att män och kvinnor helt enkelt är olika, ser jag ingen anledning att man skall uppfostra barnen efter sitt kön.

Sen förstår jag inte hur kvinnlig kroppsbehåring inte är kvinnlig. Vadå? Hur då? Varför då? Inte snygg kan jag förstå att folk kan tycka, det får man tycka, men inte kvinnlig….?

Gjorde ett biologiexperiment med bakterier nyligen. Fick reda på att hår under armarna motverkar bakteriekolonier i armhålorna, så det där om att rakade armhålor är "fräschare" är ju bara en myt.

Jag förstår inte när jag säger att jag är feminist och blir bemött av argumentet "Jag är för jämställdhet MEN, jag är inte extrem. Och jag kan acceptera feminister, men inte EXTREMFEMINISTER."

Eh, ursäkta, vad är egentligen en "extremfeminist"?

Att man är extremt för jämställdhet?

Carharina: "/…/ detta är en nödvändighet för att vi ska tända på varandra och vilja ligga med varandra. Annars skulle ju människosläktet dö ut". Tände inte män på kvinnor förr i tiden menar du? Innan rakning av ben blev modrent? För mig veterligen har det inte alltid varit så att kvinnan ska raka benen för att mannen ska tända på henne.

Jag tycker mig besitta ganska stora historiakunskaper, men upplys mig gärna med mer!

http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/man-och-kvinnor-ar-fran-samma-planet

Jodå vi är från samma planet och inte alls särskilt olika.

Variationerna är större inom gruppen av män och kvinnor än mellan dem.

Att män och kvinnor biologiskt/psykologiskt kommer från olika planeter är en myt.

Det här är också ett bevis för att könen i det stora hela är sociala konstruktioner.

Skillnaden ligger i hur vi behandlas, från födseln och vidare.

Vi har fostrats in i våra könsroller.

Inget snack om saken.

Håller inte heller med. Jag personligen sminkar mig, rakar mig och uppskattar helt enkelt könsrollerna i vissa fall. Men det är ju mitt val! Är inte vad vi vill att alla helt enkelt ska få göra sina egna val? Du har väl sagt själv flera gånger att målsättningen är inte att begränsa varken flickor eller pojkar, utan utöka båda könens möjligheter? Så att din son kan sminka sig OM HAN VILL, och jag kan sminka mig OM JAG VILL.

Du säger att du inte gillar såna här diskussioner för att man värderar vissa som bättre än andra– men det är ju just vad du gör? Eller hur har jag missuppfattat?

Så tydligen får jag inte kalla mig för feminist längre enligt dig, vad vinner du som ÄKTA feminist på det?

Svar:
Jag har inte sagt att man inte är feminist för att man rakar eller sminkar sig.
LADY DAHMER™ | postpatriarkal feministfitta

Till anonym som skrev detta :"Jag dödligt trött på alla dessa "jag gillar att vara kvinnlig"-människor, som med det menar att de gillar att vara sminkade, rakade och klädda i klänning, eftersom det automatiskt reducerar mig – som inte har lust, tid eller intresse för att pyssla med mitt yttre – till…ja, till vad? Tydligen är jag ingen riktig kvinna i alla fall, eftersom en riktig kvinna vill ha rakade armhålor."

Och hur är det med oss som faktiskt känner oss mest bekväm i att vara sminkade och rakade och klänningbeklädda? Jag har haft snaggat, varit osminkad och hårig och det var vad jag ville då, men nu känner jag mig mer bekväm i att vara sminkad och rakad och hela den grejen. Det betyder inte på något sätt att jag tycker att folk som inte känner sig bekväma eller orkar med det som "okvinnliga." Jag är lite trött på att inte bli tagen på allvar som feminist trots att det jag råkar vara bekväm i också anses som stereotypiskt kvinnligt. Jag förstår att vissa "kvinnliga" människor kan tycka så som du beskriver det, men snälla dra oss inte alla över en kant. Jag tycker att det är lika fel att klanka ner på båda sidorna av spektrumet. Bara för att jag klär mig i klänning betyder det inte att jag reducerar folk som inte gör det, och jag förväntar mig samma respekt tillbaka.

Nej jag tycker inte heller att särartsfeminister är riktiga feminister. Kanske var de det på 1800talet när uppfattningen att kvinnor var likvärdiga män var en åsikt som var extremt radikal i sig. Men personer som resonerar som kvinnan ovan säger ju indirekt att det är något fel och/eller konstigt med kvinnor/män som inte vill leva upp till steriotyperna, kvinnor som ej vill vara klassiskt kvinnliga och män som inte är macho. Och det är verkligen inte en feministisk åsikt någonstans. Att vilja värdera upp det "feminina" kan givetvis vara feministiskt, men då ska det handla om att vilja värdera upp det både för män och för kvinnor som vill vara "feminina" och inte bara för kvinnor för att "Det är naturligt".

Och till er som påstår att mänskligheten dör ut om inte kvinnor rakar sig, alltså lol! Hur trodde ni vi klarade oss innan rakhyvelns uppfanns? Tror ni alla män skulle sexstrejka om alla kvinnor vägrade hyveln?

Men det handlar väl om orsaken till varför man rakar sig eller sminkar sig, right? Jag kan väl vara feminist även fast jag är tjej och rakar benen? Om en kille som rakade benen kallade sig feminist skulle ju alla köpa det. Vet inte om jag missuppfattar dig helt nu.

Svar:
Varför skulle man inte kunna vara feminist och raka sig på benen? Det är det väl ändå ingen som sagt.
LADY DAHMER™ | postpatriarkal feministfitta

Om du frågar mig så anser jag att fräsch innebär att man är polare med tvål och vatten och sköter sin hygien regelbundet. Jag kan inte påstå att fräsch skulle vara något mer eller mindre än så.

Jag tycker att man visst får raka sig under armarna och sminka sig. Det viktiga är att man ska ha lika mycket rätt att inte göra det. Precis som att män ska få göra det också om de vill. Kan tycka det är jättemysigt de gånger min kille rakat armhålorna precis som jag tycker det är roligt att greja med hans hår när det är där och han tycker precis likadant om mig.. att de hänvisar till att kvinnor och män ju faktiskt är olika är ju bara idioti. Till att börja med får man i många fall lättare svamp och infektioner i underlivet och hudirritationer när man rakar sig, håret finns där för att skydda slemhinnor. Och hur rättfärdigar det att kvinnor tar bort hår på kroppen men inte män? De som svettas mera och ofta luktar deras svett starkare. Har de större rätt att vara ofräscha än kvinnor? Svar ja och jag vill bara bajsa på det svaret. Vad ledsen jag blir när Mia som varit en förebild för mig uttalar sig så.

Sen att våra val baseras på samhälliga strukturer som vi inte har valt själva– det är problematiskt. Det är svårt att leva i ett vacuum utan att internalisera normer ifrån samhället. Men jag kan vara medveten om att det är på det sättet, men ändå trivas med den jag är. Det känns nästan som om du skuldbelägger kvinnor som inte delar din exakta syn på feminism.

Sen heller jag inte heller helt med Mia Skärringers citat, för vad är det hon säger som tyder på att hon är feminist? Hon använder ju det bara som en tom etikett utan betydelse. Hon rakar sig, gillar rosa och smink- men är feminist? För det är ju i min värld ingen självmotsägelse att sminka sig och vara feminist.

Sorry för nästan spam här, tack för att du får mig att tänka.

Nilam: jag tror faktiskt att håriga kvinnor har använt de möjligheter som funnits att bli av med oönskad hårväxt, ganka länge. Rakhyvlar är ju inget nytt..! 🙂

Om vi går tillbaka till den tid, då kvinnor hade hellång kjol och män inte ens fick TITTA under kjolen före bröllopsnatten, så kanske det spelade mindre roll..? Mannen hade ju inget annat val ändå, när han på bröllopsnatten upptäckte alla de olika defekterna på brudens kropp, som han inte kunnat ana under den hellånga anständiga klädseln…

Svar:
När min mans farfar var ung så uppskattade han håret på kvinnornas ben, som syntes alldeles tillräckligt. ”det glittrade så i solen” tyckte han.
LADY DAHMER™ | postpatriarkal feministfitta

Jag rakar mig inte. Inget aktivt val egentligen, bara inget jag tänker på att göra när jag duschar. Ärligt talat är det ingen som någonsin kommenterat det. Fattar inte vad grejen är? Feminist är inte lika med rakade armhålor och rakade armhålor betyder inte heller nödvändigtvis att man är feminist 😉 (för att klargöra ser jag mig definitivt som en feminist)

Catharina, hela din diskussion går ut på att män och kvinnors strävan efter att vara attraktiva, endast är för motpartens skull. Vad hände med att se ut som man vill för att själv må bra? Gillar inte ditt focus på vad män vill ha hos kvinnor och tvärt om…

Har man inställningen att kvinnor och män är olika i grunden så blir det svårt att vara jämställd. Olikheten är socialt konstruerad, hur gärna folk än vill tro att kvinnor är mer omhändertagande och män tuffare eller vad det nu kan tänkas vara för idioti.

Svar:
Ja precis
LADY DAHMER™ | postpatriarkal feministfitta

Men är det inte ganska ointressant att prata om genetisk programmering och biologi, när vi uttalar oss om civiliserade människor (som tänker och inte bara agerar på driftsimpulser)? Att rättfärdiga och acceptera stereotypa beteenden med hänvisning till genetik och biologi är i min mening att fördumma människan.

Därmed INTE sagt att jag är emot exempelvis rakning – var och en har sin egen preferens. Att raka armhålan/könet/benen etc. för att känna sig "fin" eller "attraktiv" eller vad det nu är man vill uppnå, är väl inte värre än att färga håret, pierca sig, måla naglarna, smörja in huden etc.

Dessutom vill jag göra ett inlägg i debatten om att ge "ytliga komplimanger". Att värdera skönhet är väl inte värre än att värdera intelligens, prestation, personlighet etc.? Utseende, personlighet och intelligens är resultatet av både arv och miljö, och vi kan påverka detta till en viss gräns. Varför ska det värderas högre att få en komplimang om att man är en trevlig och utåtriktad person än om att man har en snygg klänning eller fin hy?

Det verkar ibland som att vissa personer vill "kompensera" fulhet med att vara smart/framgångsrik/trevlig/rolig etc.

Varför är det inte okej att vara ful, korkad och trist?

Väl skrivet!

Människor har glasögon på som skymmer sikten. Könsglasögon, klassglasögon, yrkesglasögon med mera med mera. Jag strävar efter att ta av mig alla glasögon jag har, men det är svårt. Och när man trodde att sista paret var av, ja då upptäcker man ett nytt par. Men sen träffar man folk som verkar ha typ 70 par på sig och då blir man mörkrädd, fast det egentligen är dom som borde vara mörkrädda för dom kan fan inte se mycket fint i världen med så mycket filter framför ögonen.

Till saken: Vi måste också hjälpa varandra att ta av glasögonen, och TACK för att du LD gör det.

Catharina, jag föreslår att du öppnar en historiebok som har valfritt perspektiv som inte är vit västerländsk man. "Om vi går tillbaka till den tid, då kvinnor hade hellång kjol och män inte ens fick TITTA under kjolen före bröllopsnatten, så kanske det spelade mindre roll..?"

Och hur tror du att man gör och gjorde alla de kulturer som inte kräver att man täcker sig? Eller för all del i kära Sverige där det blir alldeles uppenbart tydligt om man tittar i kyrkoregister från the olden days att man pippade på rätt friskt innan giftermål. Rätt trött blir man när folk försöker hänvisa till någon slags historia och allt dom hänvisar till är det dom har lärt sig från hollywood filmer.

Visst kan man pyssla och fixa med sin kropp för att efterlikna rådande skönhetsideal och ändå vara feminist. Men någon särskilt djupt analyserande feminist är man inte. Eller åtminstone inte någon som är engagerad nog att ta konsekvenserna av sin analys.

vad anser du om kvotering? Sd:s Carina Herrstedts sk kvinnoförbund som du å jag bidrar med 1,4 miljoner skattekr till skrev en inte alltför (i mina ögon) intelligent artikel. http://www.newsmill.se/node/48778

Svar:
Jag känner att det är dags att sluta kvotera in män överallt bara för att de är män och börja kvotera in lite fler kvinnor istället.
LADY DAHMER™ | postpatriarkal feministfitta

Jag kan förstå särartsfeminismen på vissa sätt. Exempelvis; det finns vissa fysiologiska och kulturella skillnader mellan män och kvinnor, varför medicin, stödprogram och rehabilitering borde forskas på till förmån för båda könen, och inte bara till förmån till män, som får fördel av all forskning idag. Men så ligger det också till med ex. minoriteter och andra, som pga. socialt tryck har en annan bakgrund och därför måste bemötas annorlunda vid ex. rehabilitering. Vi måste se och förstå skillnaderna, hur vi bemöter dem, och varför de skapas. Kvinnliga egenskaper borde accepteras till högre grad i samhället, särskilt då de besitts av bestämmande personer i styrelser och bolag. Detta oavsett om de kvinnliga egenskaperna; mjukhet, förståelse, vilja att avsätta tid till familj utanför arbetet, finns i en man eller kvinna – en kvinna ska kunna vara otroligt kvinnlig, men samtidigt vara med i en bolagsledning. Detta innebär dock inte att kvinnor Måste vara kvinnliga! Det är väl just där många människors syn blir märkligt anti-feministiska; genom att säga att sådana skillnader finns och Måste Finnas, säger man emot alla människors rätt att få möjlighet att gå emot normen ifall viljan finns, en möjlighet som måste finnas för allas lika värde.

Gudrun Schyman sminkar sig ju och visar ofta upp rakade ben, är hon inte feminist då? Eller är hon en sämre feminist? Eller har jag missförstått?

Svar:
Vem har sagt att man inte får sminka eller raka sig??
LADY DAHMER™ | postpatriarkal feministfitta

Men alltså… om man säger att män och kvinnor i grunden är olika på alla sätt, så borde man väl inte ha några problem med att kvinnor inte rakar sig? För om män och kvinnors naturliga olikheter nu är så tydliga så borde man väl inte behöva nån skapad kvinnlighet över huvud taget? Eller?

Sedan jag blev feminist har jag börjat att strunta i att duscha, sköta hygienen och använda deodorant. Jag har alltid älskat parfym och lukt och har helt släppt det intresset. Jag har aldrig parfym och älskar numera att rulla mig i lera.

Nej men allvarligt… Hur.. verklighetsfrånvänt kan något bli?

Fast lugn nu. Vem fan är du att tala om för andra vad de har rätt att definierar sig själva som och inte? Vill en individ betrakta sig själv som feminist – så är det den individens grundläggande mänskliga fucking rätt att få göra det utan att någon ifrågasätter det och lägger fram argument för att den har fel. Hjälp, så fel (och framförallt ofeministiskt) att förminska och döma andras definitioner av sig själva. Jag är feminist (åt särartshållet, fett stolt sådan också) och har lika jävla mycket rätt att få kalla mig feminist – utan att bli ifrågasatt. Ingen har rätt att ta den rätten ifrån mig. Ingen. Du skjuter dig själv smått i foten. Jag är feminist och kallar mig det. Tills den dagen jag dör. Försök ba ta/övertyga/bevisa bort/förminska bort den rätten. Försök ba. Alla är inte likhetsfeminister. Tyvärr. Hantera det eller fortsätt lägg ner energi på dumheter som detta inlägg.

Svar:
Jag minns dig. Du uttryckter dig fruktansvärt ofeministiskt och unket i din blogg..

man kan kalla sig för man vill men det gör en inte till en. Jag kan kalla mig kristen, men förnekar jag jesus existens så är jag inte kristen. Enkelt.

LADY DAHMER™ | postpatriarkal feministfitta

Jag har också undrat över det där med "fräsch". Även då jag har hår på benen och under armarna så är jag alltid duschad och REN. Men är jag inte fräsch ändå? Bara på grund av min naturliga behåring??

Jag är helt övertygad om att kvinnor och män är olika, i grunden. Jag tror att det beror delvis på kultur, och delvis på biologi. Och att helt frikoppla kulturen från biologin fungerar inte. Hur som helst, jag tror vi är olika och jag tror det beror på faktorer vi inte kan göra någonting åt. Och om jag utgår från heteronormen, är förstärkning av kvinnlighet respektive förstärkning av manlighet sexigt för motsatta könet. Inget konstigt. Kvinnor och män är olika och är programmerade att tända sexuellt på olika saker.

Eftersom jag tror att kvinnor och män är i grunden, bl.a. pga olika hormonhalter, pga att hjärnan ser olika ut osv, säger att jag är särartsfeminist. Och jag blir provocerad när du säger att det betyder att jag inte är en riktig feminist. Jag tycker det är självklart att kvinnor ska ha lika mycket makt som män, ekonomiskt, socialt och politiskt. Delvis just på grund av att vi är olika, eftersom våra mer eller mindre olika perspektiv behövs. Delvis på grund av att det är en självklar rättighet, och att när vi lever tillsammans som människor är det förkastligt att det ena könet är underställt det andra.

Jag blir så förbannat trött på sådana här osolidariska inlägg som säger att ”om du tycker att män och kvinnor är olika är du inte en riktig feminist”. Det är exakt samma sak som att säga ”om du inte har klänning är du inte en riktig kvinna” alternativt ”om du gråter ibland är du inte en riktig man”. Sådana påståenden är allihop lika absurda.

Att säga att kvinnor och män är olika betyder inte att säga att det är rätt att det ena könet ska ha mer makt än det andra. Jag njuter av att spela den klassiska kvinnan, av att ha långt hår, av att sminka mig, av att ha klänning/kjol, av att ha höga klackar. Jag njuter av det därför att det förstärker klassiskt kvinnliga könskaraktäristika. Men det betyder för helsike inte att jag nöjer mig med mindre än halva makten! Det betyder inte att jag inte inser att kvinnor missgynnas i det rådande samhällssystemet där mannen är norm, och att män är tvungna att ge avkall på sin makt! Jag är särartsfeminist eftersom män och kvinnor är olika och ingen vinner på att försöka sudda ut de ”klassiska” könsskillnaderna, men det betyder ju för guds skull inte att jag tycker könsmaktsordningen är ok!

Svar:
det är inte osolidariskt att säga till människor att de inte är feminister, lika lite som det är osolidariskt att säga till nån att denne inte är kristen eller vänsterpartist eller miljömedveten. Och det kan absolut inte jämföras med att förminska människor som i de exempel du tar upp. Det är liksom inte taskigt att kalla saker för sina rätta namn, eller att vägra kalla dem nåt som inte stämmer. Särartsfeminister tror att män och kvinnor är fundamentalt olika och därför lämpade för olika arbeten osv men att detta ska värderas lika högt (dvs det jämställdister tror på). Detta går helt emot den feministiska grundtanken. Att dessutom, som personen här i citatet, dra paralleller till fräsch och kvinna blir extra unket.

Som särarts”feminist” är du möjligen för jämställdhet, men inte feministiskt i din åskådning.

LADY DAHMER™ | postpatriarkal feministfitta

Jag håller med! Särartsfeminism är INTE feminism. Det räcker inte med att vara för jämställdhet för att kunna kalla sig feminist. Bra skrivet!

Svar:
JAAAA
LADY DAHMER™ | postpatriarkal feministfitta

Det är inte osolidariskt att kalla saker vid deras rätta namn, men det är ganska osolidariskt att som en av de största bloggarna sprida felaktig information för att vinna poänger.

Som särartsfeminist tror jag att kvinnor och män är delvis olika lämpade för olika yrken, men jag tror även att en stor del av det vi anser typiskt manligt respektive kvinnligt är en social konstruktion. Inte allt – men en stor del. Och det måste i det finnas utrymme för enorma individuella variationer. Jag tycker det är självklart att kvinnor ska ha lika mycket makt som män, ekonomiskt, socialt och politiskt. Jag skriver dessutom att jag tror män och kvinnor är i grunden olika. På vilket sätt är de här två sakerna oförenliga i sig, och på vilket sätt är de oförenliga med den sk ”feministiska grundtanken”?

Svar:
Vinna poänger? Var? hos vem? Jag skriver det jag tänker och tycker. Inte för att vinna poänger eller nåt annat.
LADY DAHMER™ | postpatriarkal feministfitta

Hej! Jag undrar lite vart du kommer ifrån, det här argumentet att kvinnor och män är olika, som ofta missbrukas för att förtrycka och förminska. Jag tycker att det stämmer i viss mån.

Dels finns det uppenbara biologiska skillnader, som i vissa fall ger oss olika behov. Ex: Jag som kvinna har förmågan att bli gravid och behöver därmed lagstiftning som reglerar detta "tillstånd", en lagstiftning som mannen inte är i samma behov av.

Men sedan finns det ju socialt konstruerade olikheter som baseras på de olika biologiska egenskaperna. Det är där problemet sitter, och det är främst där som förtrycket yttrar sig. Jag tänker att den där lilla meningen om att män och kvinnor faktiskt är olika inte alltid behöver vara så fel. Det beror vad som följer efter den.

Man kan tex. förespråka att en brist på offentliga toaletter missgynnar kvinnor i större utsträckning då vi inte lika smidigt som män kan uträtta våra behov på en offentlig plats. Något som resulterar i att kvinnan kommer söka sig till en avskild plats, där hon riskerar bli utsatt för våldsbrott/ sexuella brott. I den kontexten tycker jag att argumentet att kvinnor och män är olika fungerar, och är ett vettigt argument, rentav ett faktum.

Hur tycker du?

Svar:
Att det finns biologiska skillnader är inget feminister förnekar. Men dessa skillnader är så små att det är vansinne att hela tiden framhäva, uppmuntra och älta dem.
LADY DAHMER™ | postpatriarkal feministfitta

För det första så reagerar jag också på det där med "fräsch".

Viserligen är jag också en sån där typ som rakar allt förutom huvudet, men inte fan gör jag det för att bli "frääääsh". Vill jag bli det så tar jag en dusch.

Och sedan att allt måste vara stereotypiskt. Att man som hårig kvinna förväntas vara "ultrafeminist", (dvs feminist-som-öppnar-käften) och att man som hårlös kvinna förväntas att inte vara det.

Åsikten växer knappast ut med håret. Jag som själv är en sucker för biologi och förmodligen skulle klassas som en sån där "särartsfeminist", eller equalist som jag själv brukar säga, blir ju knappast mer feminist bara för att jag går med tredagarsstubb i underlivet. Och jag kommer knappast bekämpa patriarkatet i högre utsträckning bara för att jag missat att raka benen.

I övrigt – fantastiskt bra blogg du har. Vi kanske inte är överens om allt, men du har definitivt vunnit en läsare!

Catharina skrev:

"Det är så här med hår på benen, att män har mycket mer av det i genomsnitt. Precis som många av dem har hår på bröstet och övriga kroppen, samt naturligtvis i ansiktet. Detta gör, att vi kvinnor är programmerade att tänka "OOOOH – en MAN!" när vi ser en indvid med kraftig kroppsbehåring."

Jaha, så en indian kan inte vara en man då..? I och med att de nästan helt saknar kroppsbehåring (förutom på huvudet).

jag är jämställdist, och det du citerade.. hon som inte var feminist enligt dig.. hon är knappast jämställdist heller pga det där utallandet. hon kan vara det, men inte pga det hon sa iaf.

Till er som har missförstått allt. Det handlar inte om att man inte FÅR sminka och raka sig. Det handlar om att för att vara feminist bör man inte tycka att man måste göra det för att betraktas som kvinna. Förstår ni skillnaden?

Hold your horses mister.

Personen i citatet borde skjutas. Att dra ner något i skiten såpass. Men egentligen var det DU som tillskrev detta särartsfeminismen, which made me LOL.

Att tänka att biologi är delvis en grund till att män och kvinnor är olika (och då menar jag inte enbart fysiskt, nej), är då fan inte att förneka kvinnor sociala, politiska och ekonomiska rättigheter eller jämställdhet med mannen. Hur kan du ens, dra den dit? Förstår inte. Dessa rättigheter är socialt konstruerade. Det är dessa rättigheter som är hittepåbajs som man gett mer av till mannen. Varför? För att de egenskaper and shit som mannen HAR och som mannen TILLSKRIVITS har ansetts/bestämts vara the shit. Den sociala konstruktionen skulle ligga i att det som mannen är/har tillskrivits är THE BEST THING EVER/norm. DÄR är problemet. DÄR är intoleransen. (och egentligen, då spelar det ingen roll om du tror det är socialt konstruerat eller biologiskt – om du vill förhindra detta så blir det samma lösning åt båda hållen). Alltså kan dessa hittepåbajs (sociala/ekonomiska och politiska rättigheter) faktiskt appliceras lika på alla, utan att man faktiskt gör kvinnan till mannen. Grejen är att GÖRA detta, vidga, skapa tolerans för olikhet. För fler egenskaper, "typiskt kvinnliga" som "typiskt manliga". Kvittar. Utan att för den delen förneka en biologisk grund, som i vissa fall kan vara väldigt viktigt att ta fasta på. Eller i alla fall, ha i åtanke. Ex. rent medicinskt.

De Beauvoir-skiten är förlegad, i alla fall om den ska stå ensam. Skitsmart och asbra som resurs för att förstå vad samhället och omgivning gör, och därmed använda för att skapa mer frihet att vara fucking off the norm yes, men fan inte dragen till sin spets. Om inte annat så är det absolut inte SÄKERT att det faktiskt bara är sociala konstruktioner som är relevanta för att män och kvinnor är olika och då ser jag absolut ingen anledning att låtsas som att det är på det viset. Skulle nog säga att det kan vara lika skadligt som att köna utifrån. Nog för att miljön påverkar å det grövsta, men detta innebär inte att det inte finns en biologisk grund. Det ena utesluter inte det andra, shit. En mer fullvärdig förklaring och förståelse tror jag kommer från en morph. För mig känns detta bara som gråt från feminister som absolut inte vill tro att kvinnor och män är olika på ett sätt som de inte kan skylla på patriarkatet för. Synd.

PS. Inte för att jag tycker att biologi är ett vinnande argument i bemärkelsen att vi ska låta skiten va – som ex. aaah men det är biologiskt att män gillar kuk i röven, alltså ska samhället säga att män är bara män om de gillar kuk i röven, NEJ – men tycker då fan inte att man ska utmåla något som en konstruktion bara för att göra det lätt för ens politiska agenda or whatever.

Extremt åt ena eller andra hållet, alltid jävla kaoz. Sen är frågan, är det sociala draget ur röven? Om inte, vad grundar det sig i? Är det månne naturligt beteende draget till sin mest absurda spets? Är det bajsigt att tänka sig detta? Absolut inte. Och om inte, måste vi döda grunden? Fan, en smart cyberpolare till mig sa något någongång att om Lord Voldermort drog en spell över en vacker och vänlig enhörning, och förslavade den och använde den för att uppfylla sin egen agenda, gör det enhörningen mindre vacker eller bra? Ska man sikta på att förgöra enhörningen eller Lord Voldemort? Osv. Viktigt.

Jag förstår inte varför det är illa att vara särartsfeminist. Jag är kvinna, ingenjör, tjänar mycket mer än min karl och jag tror absolut att det generellt finns (genetiskt orsakade) skillnader mellan män och kvinnor. Det betyder inte att ALLA kvinnor eller att ALLA män är på ett visst sätt och att alla måste konformera till de klassiska könsrollerna, utan att det generellt sett finns skillnader som beror på annat än uppfostran och miljö.

Det betyder inte heller att kvinnor borde hålla sig undan exempelvis ingenjörsutbildningar (tvärtom – jag som själv är i branschen ser att det saknas klassiska "kvinnliga" egenskaper som att se till människan istället för tekniken). Det stör mig däremot något enormt att kvinnliga egenskaper blir nedvärderade. Varför är "logisk tänkande" exempelvis högre värderat än "vårdande"? Det är skamligt hur kvinnoyrken som sköterska och lärare är värderas i jämförelse med läkare och professor. "Kvinnliga" egenskaper blir nedvärderade och det är skamligt.

Jag tycker att man som kvinna borde vara stolt över just sin kvinnlighet och sina kvinnliga sidor och kräva att de värdesätts högre. (Istället för att bli avfärdad som irrationell och vimsig.) Sedan avviker förstås människor från normen och det måste också vara ok men vi måste inte alla vara lika.

Sedan vill jag poängtera att jag inte håller med Mia Skäringer kring "fräschhet" och rakande, för min det tycker jag att det är lika kvinnligt med rakade ben som buskigt kön som håriga armhålor som vårdande egenskaper. Det jag stör mig på är hur "särartsfeminism" används som någon form av skällsord och beskrivs som en icke-feminism.

Svar:
Illa och illa. Man är inte feminist bara. Ingen värdering i det. Sen kan man tala och problematisera kring varför vissa egenskaper värderas högre än andra.
LADY DAHMER™ | postpatriarkal feministfitta

(Och efter att ha läst igenom min kommentar i ett litet större format än kommentarsfältet så passar jag redan nu på att be om ursäkt för några språkliga felaktigheter och kullerbyttor – hoppas inte att de tar ljus ifrån poängen jag ville göra. )

Lady Dahmer: nu kan du inte ha fattat vad jag skrev. Jag skrev ju att kvinnor ALLTID har haft MINDRE hår på kroppen än män. Även på stenåldern. Vi har ju inte ändrats mycket alls de senaste årtusendena. Det som är intressant, är dock att skillnaderna mellan könen faktiskt har blivit STÖRRE. På stenåldern fanns det kvinnor som hade kraftigare ögonbrynsbågar, hakor och käkpartier än vad kvinnor har idag. Detta har dött ut, säkerligen p.g.a. så kallat sexuellt urval – d.v.s. männen har inte velat ligga med dessa kvinnor. Utan de har valt så ultrafeminina kvinnor som möjligt, och då har de finare ansiktsbenen, mindre hakorna och svagare käkarna och ögonbrynsbågarna hos kvinnor avlats fram genom generationerna.

På samma sätt är det naturligtvis med kroppsbehåringen. Män har inte velat ligga med håriga kvinnor – och då har håret på kroppen blivit mindre och mindre på kvinnor för varje århundrade. Idag har vi lärt oss att lura naturen, genom att med konstgjorda medel göra oss ännu mer kvinnliga än vad vi har fått oss tillägnat av våra gener. ÄVEN om vi är håriga, kan vi alltså ta bort håret – och på så sätt få en man, och kunna skaffa barn. Jag ser inget konstigt i att man tar sådana konstgjorda metoder till hjälp – även om man möjligen kan tycka att det sätter det naturliga urvalet ur spel.

Angående klänningar, så har även stenåldersfolken (som fortfarande finns t.ex. i Amazonas) olika klädedräkt beroende på om de är män eller kvinnor. Sedan måste det inte vara just en klänning på en kvinna på alla platser på jorden, men det är aldrig någon tvekan om VILKA plagg som tillhör män respektive kvinnor inom just den specifika kulturen.

Angående timglasfigur, så finns det studier som visar att män ÖVER HELA VÄRLDEN, i ALLA KULTURER tänder på detta. Det är kvoten mellan midjemåttet och höftmåttet som är viktig. Den ska vara minst 0.8. Sedan kan kvinnan få ha mage på en del ställen, precis som du säger – men då måste höfterna vara ÄNNU mer breda för att kvoten ska vara den som männen tänder på.

Detta med att hängbröst skulle vara attraktivt någonstans tror jag faktiskt inte på, eftersom det signalerar "äldre, inte längre fruktsam kvinna". Män tänder på unga kvinnor, och då ingår fylliga, spänstiga, "perky" bröst.

Svar:
Som sagt, det var väldigt ovanligt att man rakade sig på ben och i armhålor innan första världskriget.
LADY DAHMER™ | postpatriarkal feministfitta

Förstår mig inte på alla kommentarer om att "män och kvinnor ÄR olika, i grunden, men…" Olika hormoner? Olika genetik? Det är EN kromosom som skiljer oss åt. EN. Jag tror inte att just DEN kromosomen definierar oss. Och det är SYND att det är DEN kromosomen som ska definiera oss i samhället… Vi måste ju se till de andra kromosomerna, resterande 45 kromosomer- gör de ingen skillnad då?

Skillnaderna är större inom könen än mellan dem. Om inte annat bli jag mer och mer säker på´t när jag läser kommentarerna av andra kvinnor här (och på andra ställen)

Nilam: som sagt, kvinnor har alltid haft MINDRE hår på benen än män. Även före hårborttagningens tid! Att ta bort håret helt, är att ett sätt att FÖRSTÄRKA nyckelretningen "mindre hår" – att ge sig själv en fördel framför de kvinnor som har sitt halvtjocka, halvlånga benhår (men som fortfarande är mindre tjockt och långt än mäns) kvar.

Sedan var det ju så förr, i alla fall i Västerlandet, att kvinnor har dolt sina ben under långa kjolar, så att män inte kunnat se dem före bröllopsnatten. Och sedan har han varit tvungen att förbli gift med henne, så att det har blivit arvingar ändå. Kvinnor som speciellt gått in för att behaga män – prostituerade, skådespelerskor, kurtisaner – har dock i alla tider tagit bort benhåret. Det vet man från Romarriket bland annat, och till och med i flera tusen år gamla egyptiska kvinnogravar har man hittat pincetter.

Det ska vara fan att få kvala in som feminist i din värld.

Själv är jag ingenjör – alltså högutbildad inom ett mandominerat yrke och har gjort karriär medans mannen har varit hemma med barn.

Jag har fått slåss med män för mitt arbete och min lön på lika villkor och lämnat vabbandet till mannen.

Men eftersom jag rakar benen är jag helt plötslig en "särartsfeminist"

Eftersom jag sminkar mig och lät min dotter ha rosa klänningar så är jag ingen riktig feminist?

Vilket jäkla slag i ansiktet, för min med min bakgrund och mitt kämpande för lika villkor både i privat och arbetsliv.

Jag tycker du är så långt ute och cyklar med dina teorier just och jag tycker inte du kan backa upp dom på något vettigt sätt.

En gång för alla – mitt läppstift och min rakhyvel har ingenting med min feminsim att göra

Min rakhyvel gör varken till eller från när jag löneförhandlar eller stiger på karriärsstegen

Mitt läppstift har ingenting med att göra, hur mycket min man vabbade eller tog markservice

Att påstå sådna saker är ännu ett sätt att förminska feminismen och det gör mig riktigt besviken på dig

Svar:
Läs om, läs rätt. Nu har jag förklarat en miljon gånger sen jag startade den här förbannade bloggen att man inte är mindre eller sämre feminist för att man rakar sig, sminkar sig eller på andra sätt följer en stereotyp norm. Jag påpekar även tydligt i DETTA inlägg att det inte har med VAL att göra, utan med förhållningssätt/åsikter.
LADY DAHMER™ | postpatriarkal feministfitta

Noboytoy: när jag diskuterade "stenåldersmänniskor" diskuterade jag fortfarande Homo Sapiens Sapiens. Det är bara några tusen år sedan vi OCKSÅ var stenåldersmänniskor, nämligen.

Neanderthalarna var en helt annan art – en sidolinje. VI härstammar inte från dem så vitt man vet. (Man har gjort studier där man jämfört mitokondrie-DNA från bevarade neanderthalskelett, och man har inte hittat motsvarigheten hos några nu levande människor någonstans i världen. Vilket förstås inte utesluter att det kan finnas någon som inte blivit undersökt.)

(Kanske någon redan har sagt detta, förmodligen, men orkar inte skumma igenom kommentarerna just nu då jag egentligen knappt orkar kommentera inlägget eftersom en egentligen bara bör sucka & kasta sådana rubriker till hjärnskräpet)

Finnes inget vett i att hävda att en inte kan vara feminist om en tror att kön inte är blott en social konstruktion. Om en tror att en kvinna är en kvinna & en man är en man. För inte är det ju samma sak som att säga att den ena är mer värdefull än den andra & att en av dessa bör disrespekteras?

Svar:
säger man saker som ”kvinnor är kvinnor och män är män” så handlar det inte om att konstatera det uppenbara utan om mycket mer: att hävda att vi har en massa fundamentala olikheter och att dessa manifesterar sig i hur vi ser ut och vad vi gillar och vad vi gör.
LADY DAHMER™ | postpatriarkal feministfitta

Lydia: håller med om precis allt du säger i ditt inlägg! Jag tänker på min väninna t.ex., så blev en av Sveriges första kvinnliga brandingenjörer på 80-talet. Hon har arbetat som räddningsledare på flygplats bland annat, hon har gjort bransinspektioner i byggnader, och numera har hon en statlig position med både mycket makt och hög lön (i alla fall lika hög lön som statligt anställda MÄN på samma nivå).

Ändå har hon aldrig gjort avkall på sin kvinnlighet: hon har långt hår (som är uppsatt i en stor, glänsande knut när hon är på jobbet), make-up, kjol, glittrande örhängen… och hennes hobby är orientalisk dans (så kallad "magdans")!

Det verkar inte ha hindrat henne! Jag tror att det är en allvarlig missuppfattning, att en kvinna måste klä ut sig till man och sudda ut all kvinnlighet och naturlig attraktionskraft, för att kunna göra karriär i en manlig bransch.

R.F.: jag vet inte om det du skriver om indianer stämmer, så jag vill inte kommentera det. Men om vi ska diskutera folkslag, så kan vi ju dra intressanta slutsatser om mäns och kvinnors preferenser, nu när människor från de olika folkslagen har mycket större möjligheter än förr att träffas och bilda par.

Vi kan ju t.ex. konstatera, att europeiska kvinnor som vill skaffa sig en man gärna åker till Afrika. Afrikaner är ju långa och fysiskt starka, med kraftigare skelett och anletsdrag än europeer. (De har dessutom ett organ som i genomsnitt är större än de europeiska männens…)

Medan europeiska män som vill skaffa sig en kvinna, gärna åker till Asien där folken är kortare och spensligare, med mindre hårbeklädnad och finare drag.

Vad tror du själv att detta beror på..? Varför åker inte de svenska kvinnorna till Thailand – de skulle ju ha samma möjligheter att skaffa sig en fattig ung man till gigolo där, som i Västafrika! Och varför skaffar sig endast få svenska män en fattig afrikansk kvinna som älskarinna/fru – jämfört med det stora antalet svenska män, som skaffar sig en liten söt och spensligt byggd thailändska med väna drag..?

Catharina: NU skrev jag ju liksom inget om det igen så vette tusan varför du går igång så på´t. Men okej.

Ja, västerlandet sätter ju alla ideal så det är ju ett hllbart argument… (eller inte…). Historietolkningen görs ju alltid efter rådande ideal. efter rådande samhällsklimat, efter det som är modern att idag "se". Om några år kommer vi säkert "se" att de minsann hade TV på romartiden med bara för att man hittat något som liknar en skärm. Ja, du förstår väl mina tankar. Jag tycker bara att BENbehringen inte är ett säkert argument för den diskusison du för. Jag är med på att allt förändras över tid, men att benbehåringen ska höra dit håller jag inte med om. Och framför allt är det som du själv skriver ett västerländsk ideal att dölja sina ben. Västerlandet är knappast representant för hela världen.

Och som du skriver, det har ju blivit arvingar av människorna ändå, så oavsett behåring eller ej är kvinnan och mannen uppenbart tända på ANDRA saker (också- bör kanske enligt vissa, kanske tilläggas). Nej, jag tror helt enkelt inte att benbehring är avgörande för en människas förmåga att tända andra eller tändas själv. Inte biologiskt i alla fall. Jag tror att det är socialt skapat och då kommer vi ju in på kvinnans roll historiskt. Den kan vi diskutera i ett annat forum om du vill…

Catharina: Nu vet jag inte om jag dubbelpostar, men mitt inlägg försvann (eller dyker upp senare?)

Kort sagt, jag minns inte allt jag skrev, jag anser inte, och tror inte, att benbehåring någonsin varit biologiskt avgörande för en kvinnas förmåga att tända andra. Jag tror att det sker ett SOCIALT selektivt urval, absolut. Men biologiskt. Nej.

Och som du skriver. Västerlandet har satt de idealen, västerlandet är inte hela världen och jag förvånas över att det ens används som argument… Sen borde väl alla historieintresserade (på alla nivåer) inse att historia alltid formas utifrån samtida modet och den samtida världen- Vi tolkar sådant vi idag tycker är modernt, på andra världar i andra tider. Så det förvånar mig knappast att de hittat en "pincettliknande sak" i Egypten. Snart hittar man väl en "skärmliknande" sak från romarriket och hävdar att de hade TV.

Marielle: nej så vitt vetenskapen vet gjorde vi INTE det. Du har antagligen läst "Grottbjörnens folk" – och det är INTE vetenskap! 🙂

Man har som sagt jämfört mitokondrie-DNA från 12 000 år gamla Neanderthal-skelett, med mitokondrie-DNA från nu levande människor i alla världsdelar. Och det är MYCKET stora skillnader, vilket tyder på att vi var olika arter redan då när vi levde sida vid sida, och alltså inte kunde få gemensam avkomma (para oss kunde vi kanske – men det händer ju att män sätter på t.ex. kor också, så det säger inte så mycket).

Catharina, du är ute och cyklar.

Du påstår att det inte finns kulturer där andra ideal existerar. Men det finns det såklart, en hel mängd. Ett exempel är Yaka/Mbendjelefolket en pygmestam i norra Kongo. Kvinnor har här lika hög status som männen. Men för att komma till idealen som du påstår ser lika ut överallt:

Här ger långa hängbröst mest status! Inte förrän brösten ramlat ner och blivit platta anses kvinnan vara riktigt attraktiv.

Jag tycker det är kneppigt att påstå att hår har med sexualitet att göra, det är faktiskt helt befängt. Precs som flera här har varit inne på så har folk varit knullsugna i alla tider. Din hittepåteori om att håriga kvinnor inte attraherar män stämmer helt enkelt inte.

Jag har förövrigt skrivit ett inlägg i dag om en gammal goding och särartsfeminist, Annica "män är schimpanser" Dahlström.

Ja, det glömde jag ju ockå (fan att allt försvann), Sandra påminde mig;

barn har ju avlats under alla tider, säkert ibland mindre frivilligt, men att folk inte skulle tända på varandra "bara" pga behåring (BENbehåring) känns, ja… taget ur luften. Att hävda "Sekundära könskaraktärer" rimmar också lite illa, nog för att jag tror på de argumenten, men ingenstans har jag sett BENhåret som en "sekundär könskaraktär". Så hade du bara vinklat din diskussion åt ett annat håll hade det kanske fungerat, men inte när du hänvisar till benhåret.

LD: himla synd att varken Safari eller Chrome behåller mina uppgifter. Vet du ngt om varför det är så.

Catharina; Som sagt. Vi värderar vår historia utefter den samtid vi lever i. Ser en inte det, vette tusan vilken historiesyn en har. Fler källor, av varierande kvalitet och trovärdighet, stärker eller försvagar naturligvis en bild, det förringar dock inte att vi ser historien utifrån vår samtid och att vi Aldrig kan vara helt säkra på en teori.

Snart hittar de den fyrkant som kan liknas vid en skärm…

Sandra och Nilam: fast å andra sidan. Om hårslösa/mindre håriga ben på kvinnor INTE attraherade män. Tror ni då att så många kvinnor skulle göra arbetet med att ta bort håret..? Knappast, va..? Har ni i så fall några andra exempel på allmänt utbredda s.k. skönhetsprocedurer, som faktiskt inte gör människorna attraktivare i det motsatta könets ögon..?

Jag skriver "allmänt utbredda", p.g.a. det naturligtvis kan utvecklas knasiga idéer i vissa begränsade kulturer under en viss begränsad tid. Det du Sandra skriver om platta hängbröst kan alltså säkert stämma – i en mycket begränsad grupp i en mycket begränsad tid. Kanske hade det samband med någon religiös sägen, om en urmoder som hade sådana utsugna bröst..?

Andra exempel är de högättade kineserna, som bröt sönder och band sina döttrars fötter så att de skulle bli förkrymta… Eller det folk – kommer inte ihåg var nu – där kvinnorna gjorde sina halsar långa genom att sätta dit fler och fler halsringar som gör att halsen töjer sig… Eller indianfolket som formade om sina spädbarns (både pojkar och flickor om jag minns rätt nu) pannor med ett slags skruvstädsanordning – det ansågs fint att ha bakåtsluttande panna, nämligen. Eller det folk, där kvinnornas framtänder slås ut vid vigseln… För att inte tala om olika typer av tatueringar och piercingar… som tidvis blivit modernt till och med här i Västerlandet.

Men det intressanta är, att de här "knasiga" grejerna inte har spritt sig geografiskt, och inte har överlevt särskilt länge. Medan uppfattningen att unga, spänstiga kvinnobröst med uppåtsträvande vårtor är attraktivt, har funnits nästan överallt i nästan alla tider…

Jag älskar din blogg och dina inlägg och har börjat tänka så annorlunda sedan jag började läsa för fyra år sedan. (Försöker också omvända mina vänner och föräldrar, höhö…) Nu byter jag väl fokus här, men Mia Skäringer är en av de starkaste kvinnorna jag vet. En av mina stora förebilder, vilket också du är. Och angående avståndstagandet från feminism i diskussionen mellan Mia och Maria Lundqvist så var det egentligen Lundqvist som var den drivande.

Nilam: kolla på den här bilden, som föreställer två kvinnor som plockar varandras kroppshår med pincetter. Det är en muralmålning från det Antika Egypten, och den lämnar inte mycket utrymme för tolkning! 🙂

http://www.touregypt.net/images/touregypt/womena6.jpg

Svar:
att kvinnor i olika tider och på olika platser plockat eller rakat sitt hår är inte en trend. Prosituerade bland annat tog bort sin kroppsbehåring och i romtog männen bort sin.
LADY DAHMER™ | postpatriarkal feministfitta

Catharina: Socialt accepterat beteende. Socialt skapade ideal. Helt enkelt. Jag tror visst att det kan vara så att kvinnor gör det för att behaga männen, för att det är socialt accepterat att göra det (och även var så förr). Socialt. Inte biologiskt. Barn har ju skapats i alla tider i alla kulturer ändå, så särskillt avgörande kan inte benbehåringen vara. Framför allt är det inte den "vanliga människan" du framhäver när du talar om kurtisaner, prostituerade osv. Kvinnorna var ju och är betydligt fler än den gurppen, och jag tror knappast att den "vanliga människan" gick runt och tänkte på sin benbehåring när hon gick där på fältet och fixade mat. Hon hade nog helt andra saker att tänka på. Och uppenbarligen blev det barn där med. Och jag tror att både männen och kvinnorna tände på varandra ändå, även MED kvinnornas benbehåring.

Jag tror helt enkelt inte att det någonsin varit avgörande för förämågan att biologiskt tända andra.

Catharina: Utrymme för tolkning finns det i allt. Annars hade vi inte haft så skiftande historieskrivning genom tiderna. Beror alltid på vilket Perspektiv som används. Vilka glasögon vi ser med.

Lady Dahmer: jag antar att du syftar på att Julius Caesar lät plocka sitt kroppshår..? Detta berodde på att han hade en fobi för att få löss. Det var INTE vanligt att män lät plocka sitt kroppshår, och Caesar blev ju väldigt häcklad för det också av sina politiska motståndare.

Jag väntar fortfarande på svar på varför du anser att

a) det faktum att det är självklart att kvinnor ska ha lika mycket makt som män, ekonomiskt, socialt och politiskt.

är oförenligt med:

b) att män och kvinnor är i grunden olika.

Varför är de här två sakerna oförenliga, och på vilket sätt är de tillsammans oförenliga med den sk ”feministiska grundtanken”?

Svar:
Om kvinnor och män är olika (nu menar jag inte små biologiska skillnader som typ bröst och penis och föda barn osv) och anpassade för olika arbeten och uppgifter så kan de aldrig uppnå jämställdhet. Du kan inte ha olika förväntningar på könen och förvänta dig att de ska ha samma möjligheter. Dessutom, när man uttalar sig så; ”män och kvinnor ÄR olika** med en massa underliggande uppfattningar om vad som är manligt och kvinnligt så skapar man en tydlig norm som i grunden går emot vad feminismen står för.
LADY DAHMER™ | postpatriarkal feministfitta

Ibland känns det som att många borde googla feminism, det finns en ganska bra förklaring på wikipedia. Det är inte något man ska kasta ur sej att en är utan att ha satt sej in i det.

Waldo – läs om läs rätt. Det handlar inte om personliga val utan om vad feminism är. Det är väl inte LD du ska va arg på utan de som upprätthåller stereotypen av vad en feminist är.

Svar:
Ja. precis.
LADY DAHMER™ | postpatriarkal feministfitta

LD:

Vad är det för sorts efterkonstruktion?

Du skriver klart och tydligt citat:

"Särartsfeminist på sin höjd, men det vet vi ju alla att det inte är nån riktig feminism alls. Nej det är fan inte det, det är en undantags-låtsas-”feminism”

Det är du som skriver det inte jag.

Hur ska man tolka dig menar du då?

Om man pga sina VAL helt plötsligt blir degraderad låtsasfeminist?

Svar:
Det är du som tolkar så. Jag skriver inget om att det är hennes (hon jag citerar) val att sminka och raka sig som är ofeministiskt och DETTA har jag tamejfan skrivit om i bloggen hundratals gånger tidigare så att det skulle vara en efterkonstruktion är verkligen inte sant. DU TOLKAR. Lägg inte ord i min mun, tack.
LADY DAHMER™ | postpatriarkal feministfitta

Är faktiskt jättetrött på den här "rakningsfrågan" kopplat till enbart kvinnor. Är i tjugoårsåldern och jag har inte träffat en kille i samma ålder med orakat könsorgan, men även armhålor (ansiktet är väl det vanligaste). Är detta också ett problem eller gäller det bara kvinnor?

Catharina mfl, nu har jag inte läst allt det ni skriver men vill bara inflika en sak. Varje gång någon säger att män och kvinnor är olika och att kvinnliga egenskaper borde uppvärderas så skapar man ju en ram för vad en kvinna borde vara som man som kvinna ska leva upp till.

Det är ju det man vill komma bort ifrån som feminist, och istället bli bedömt utifrån vem man är, som person, och inte utifrån en förutbestämt mall om hur man borde vara. Det finns gott om kvinnor där ute som varken är ödmjuka, inkännande, omhändertagande eller vad det nu är för egenskaper ni vill tillskriva en typisk kvinna.

Det är möjligt att fler kvinnor skulle tillskriva sig själv dessa egenskaper, men variationen inom könen är enligt den forskning som har gjorts om detta större än variationen mellan dem. Därför är det inte relevant att tala om att kvinnor är kvinnor och män är män.

Förövrigt tror jag att folk forfarande skulle ligga med varandra om rakning/hårklippning förbjöds och alla tvingades bära vadmalssäckar. Därmed inte sagt att det är ett mode jag önskar mig.

Svar:
”Varje gång någon säger att män och kvinnor är olika och att kvinnliga egenskaper borde uppvärderas så skapar man ju en ram för vad en kvinna borde vara som man som kvinna ska leva upp till.” – detta ät viktigt att understryka. Därför ej feminism.
LADY DAHMER™ | postpatriarkal feministfitta

Så om en då hävdar det, Lady Dahmer, varför innebär då det att en samtidigt hävdar att den ena är naturligt underlägsen den andre, den ena bör disrespekteras, den ena är sämre..? Det går att tro att könen skiljer sig åt fundamentalt utan att tro att den ena är mer värdefull än den andra & en kan då fortfarande anse att det manliga perspektivet präglar & styr samhället & att detta är ett problem.

Svar:
Inte ens jämställdister hävdar att det ena könet är underlägset det andra. Tvärtom.Och ja det går alldeles utmärkt att tro så. Men då är man ingen feminist.
LADY DAHMER™ | postpatriarkal feministfitta

Katarina, man blir alltid bedömd utifrån en massa olika egenskaper. Vilken politisk hållning du har, vilka kläder du har, vilken frisyr du har, vilket kön du har, osv.

Det är inte ett problem. Inte i sig. Problemet uppstår när man börjar säga att vissa av de här egenskaperna är bättre än andra. Om du frågar mig vilken egenskap som är typisk för kvinnor skulle jag säga en inre styrka, medan det som är typiskt för män är en yttre styrka (och nu har det här ingenting med muskler att göra), utan grundinställningar och prioriteringar.

Att säga att kvinnliga egenskaper bör uppvärderas betyder inte att man skapar en ram för kvinnor att leva upp till. Helt tvärtom. Och en sak som är intressant, är att det är i extremfeministiska kretsar jag har känt den hårdast tvingande normen för hur man ska vara, hur man ska se ut, vad man ska tycka och vad man ska bekänna sig till. Till exempel det här påståendet "en särartsfeminist är inte en riktig feminist". Oerhört uteslutande.

Det betyder alltså att min kamp för att som kvinna få vara en sexuell varelse på samma sätt som män tillåts vara det, inte räknas som feministisk? Att alla diskussioner jag ger mig in i och försvarar feminismen inte räknas som feministisk kamp? Att min kamp för att synliggöra osynliga maktstrukturer inte räknas? Att mina krav till universitetsledning och kursledning på att vi ska ha fler kvinnor som föreläser och håller i seminarier räknas som någon sorts "lightfeminism"? Jag blir oerhört provocerad av att få höra att när jag kämpar mot mansdominansen räknas inte det – på grund av att jag anser att kvinnor och män är olika i grunden. Det är en oerhörd förminskning, och skulle vara skrattretande om det inte vore för att det är så vanligt. Om du tycker att kvinnor och män är olika, om du tycker att de är biologiskt olika i grunden så räknas du inte. Det du gör som feministisk kamp är inte feministiskt. Helt absurt!

Och det viktigaste som jag skulle vilja ha svar på, är fortfarande varför det faktum att det är självklart att kvinnor ska ha lika mycket makt som män, ekonomiskt, socialt och politiskt är oförenligt med att män och kvinnor är i grunden olika, och varför de sakerna tillsammans är oförenliga med den sk ”feministiska grundtanken”.

Catharina, jag har bara läst din första kommentar. Ska läsa vidare för det verkar ha startat en liten diskussion här, men ville bara säga att din kommentar fick mig att må väldigt dåligt över min egen kroppsbehåring.

Det där med att hängbröst skulle vara oattraktivt och signalera "äldre inte längre fruktsam kvinna" och andra nedlåtande uttalanden om hängbröst knäcker mig totalt. Jag fick bröst tidigt, i 11-12 årsåldern, och det var hängbröst direkt. Långa hängbröst som dinglar – samma sak med min syster (och mamma). Ärftligt gissar jag. Jag har ALLTID hatat mina bröst, och skämts för dem pga dessa ständiga nedlåtande kommentarer om bröst som "tappat formen". Jag gillar inte att visa mina bröst för vänner(byta om, duscha i omklädningsrum etc). Jag är obekväm med att visa dem för min man, trots ständiga försäkringar om att han älskar dem. Jag längtar efter att få barn och amma – för då har jag en "giltig" ursäkt för varför jag ser ut som jag gör. Så nu vet ni – inte bara gamla tanter har hängbröst, utan även unga, fräscha och sprudlande tjejer!

Svar:
hängbröst signalerar att man fött barn. Alltså att man är fruktsam.
LADY DAHMER™ | postpatriarkal feministfitta

Jag blir oerhört stött över att pådyvlas div egenskaper som jag inte besitter bara för att jag råkar ha en snippa.

NEJ, jag är inte mer vårdande

NEJ, jag är inte mer ordningsam

NEJ, jag har inte större simultankapacitet

Jag förstår inte varför vissa egenskaper promt ska vara några "universellt kvinnliga" som alla kvinnor besitter. Jag har inte dem, gör det mig till mindre kvinna då?

Jag anser att jag har en hop egenskaper, det gör mig till en människa. Det som sitter mellan benen kategoriserar mig till könet kvinna, inget annat.

Och jag ska bannemig ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter som alla andra, oavsett vad de har för egenskaper och oavsett vad de har för kön.

By the way. Om jag rakar benen eller inte, det ska faktiskt alla andra skita i – det gör mig till varken mer eller mindre kvinne, mer eller mindre feminist!

Vill också påpeka att det du länkade till (om att om man är för jämställdhet gör det en inte till feminist per automatik) som du själv skrivit, säger inte emot särartsfeminismen alls. Det finns inget där som motsätts. Så jag vet inte ens, som sagt.

Alltså, och fattar inte varför gråt ska spela roll för biologiska sanningar? Om det finns biologiska grunder som understryker vissa saker, så kan vi inte bara låtsas som att detta inte finns för någon annan blir ledsen i ögat.

Sen ska samhället inte fan cementera dessa, men att recogniza this shit gör en inte till icke-feminist. Att INTE recogniza det (om det finns belägg för det) är ovetenskapligt och skadligt och servar bara egna agendor. Sen, det här med socialisering. Droppen was nådd när någon bemötte studier på apor med "aaahh men djur socialiseras också" (helt befängt). Uppenbarligen kan skiten inte falsifieras och då är det inte worth ett fan i diskussion och helt meningslöst, och även felaktigt att bygga någon analys på. Egentligen. Det är läskigt.

Sammanfattning. Om feminism = könsmaktsordning, kvinnan underordnad utifrån nuvarande normer, och viljan att ge kvinnan sociala, ekopnomiska och politiska rättigheter på lika nivå som mannen, så finns det inget där som motsäger särartsfeminism.

Svar:
Och jag menar att man inte kan ge kvinnor samma rättigheter så länge man envisas om att vi är fundamentalt olika. (nu syftar jag inte på små biologiska skillnader, utan helt olika varandra som särartsfeminister mfl menar)
LADY DAHMER™ | postpatriarkal feministfitta

Till alla särartsfeminister som kommenterar här.

Ni säger att män & kvinnor i grunden är olika och att det är så det ska vara, så länge både värderas lika högt. Att kvinnor ska vara "kvinnliga" och män "manliga", tolkar jag det som.

Men vad innebär det för mig, och andra, som faktiskt inte vill följa könsrollerna? Är jag inte en kvinna för att jag vill ha kort hår, säckiga byxor och inte sminka mej? Måste detta innebära att jag härmar en man? Vem har bestämt att vissa egenskaper tillhör män?

Ni förstår väl att ert sätt att se på kvinnor och män är sjukt exluderande, eftersom det innebär att det finns "riktiga män" och "riktiga kvinnor". Och resten ska klassas som avvikande I guess?

Que,

Att påpeka att de egenskaper som generellt är vanligare hos kvinnor är universiellt kvinnliga är problemet. Det är inte det man bör göra, och dom som gör det begår ett misstag. Detta är ett återkommande problem hos bl a mediala rubriker som säger t ex "kvinnor är mer omhändertagande". Felet dom gör då är att dom antyder att det är universiellt, när det egentligen enligt diverse studier bara är att det är en egenskap som -generellt- är -vanligare- bland kvinnor.

Kravet på definitiva slutsatser i dagens samhälle är vad som skapar den här problematiken tror jag.

Kort sagt, nej du är inte mindre kvinna, och de egenskaperna är inte per definition "kvinnliga" om man menar att de då är universiella. Samma fel görs när man tillskriver attityder som "svenska" till exempel. Det är generaliseringar som antas vara universiella.

Moralfjant,

Som någolunda särartsfeminist så känner jag mig benägen att svara dig

"Att kvinnor ska vara "kvinnliga" och män "manliga", tolkar jag det som."

Det är inte den tolkningen som du bör göra. Generella biologiska skillnader mellan könen säger idealt sett ingenting om hur man bör vara som kvinna eller man. Hur man -bör- vara är sociala konstruktioner i dagens samhälle. Förr kanske det ansågs vara relativt nödvändigt när den naturliga miljön krävde detta av oss människor.

Den naturliga miljön har inte alls samma påverkan hos oss längre, den enda viktiga miljön som består är den sociala, och den sociala är skapad av oss själva, därför kan vi även göra oss av med den.

Att ange att kvinnor nu gör på ett sätt då det gäller utseende och män på ett annat som ett bevis för att 1. Vi är olika och 2. Gör detta för att tända på varandra, är ett cirkelresonemang. "Så här ser det ut nu, och orsaken MÅSTE vara att det gynnat oss på detta sätt genom evolutionen". Man letar orsaker till en situation, som inte kan prövas.

Hur mycket fakta Catharina än kan hänvisa till (Som jag inte vet huruvida den stämmer eller inte.) så säger hennes formulering om att "kvinnor inte behöver klä ut sig till män" allt.

Om en kvinna inte gör en mängd olika procedurer som ligger i linje med DAGENS konstruerade kvinnlighet, så räcker det inte. Att "bara vara" blir med den logiken lika med att "vara manlig".

Man måste "förstärka" de "kvinnliga" attributen för att man ens ska kvalificera som kvinna.

Borde inte det faktum att dessa attribut ändras över tid ge en vink om att de är kulturellt betingade, inte biologiskt?

Det är effektivt att rapa upp en mängd olika specifika fakta, och de håller upp ett resonemang som haltar i övrigt.

Att använda att kvinnor och män NU föredrar personer av olika ursprung som ett bevis för att det är orsakat av evolutionistiska skäl, är inte möjligt. Det är samma typ av resonemang som att använda att pojkar nu gillar bilar och tjejer nu gillar rosa, som ett bevis för att det är nedärvda egenskaper.

Jag ser inte varför rättigheter inte kan appliceras på människor lika, även om de är olika (eh konstig mening men point made tror jag)?

Rättigheter appliceras inte bara på alla som är stöpta i samma form. De är socialt konstruerade och kan appliceras på ALLT och inget, lite hur vi än väljer.

Jag kommer inte att ha tid att säga emot Catharinas alla små fakta, men jag kan peka på en större brist i resonemanget.

Att välja och vraka mellan bitar av fakta som passar resonemanget.

HUR kommer det sig att män just nu tänder på rakade underliv och armhålor, men inte på håriga ben?

När bevisen pekar åt ett annat håll än dina argument, så ignorerar du dem, eller kallar dem för en konstig trend.

Angående olika folkslags nuvarande större möjligheter att bilda par: Kan det inte vara så att det västerländska samhällets nuvarande preferenser också har större möjligheter att spridas, och påverkar hur människor väljer?

"Chatharina"

Har du någon källa till påståendet ”uppfattningen att unga, spänstiga kvinnobröst med uppåtsträvande vårtor är attraktivt, har funnits nästan överallt i nästan alla tider”?

Nu har jag skummat igenom kommentarerna och dina svar på dem, men jag förstår inte riktigt vad du far efter. Det är inte för att du skrivit dåligt, utan säkert för att jag inte kan lika mycket om feminism som du (men jag försöker lära mig:).

Förstår jag dig rätt nu: Att man inte är feminist om man tror/tycker att kvinnor och män är annorlunda i grunden (oavsett om man sminkar/rakar dig:) MEN man är feminist om man hävdar att kvinnor och män inte är olika i grunden, utan att det endast är socialt betingat (och ja- man kan såklart sminka/raka sig)?

Har jag förstått dig rätt?

Mvh

Emelie

Svar:
den korta versionen typ ja. Men riktigt så enkelt är det inte. ATt män och kvinnor har olikheter är det ingen feminist som menar, men antifeminister och särartsfeminister och jämställdister menar att olikheterna är stora och fundamentala och att män och kvinnor därför är anpassade för olika sysslor. osv.
LADY DAHMER™ | postpatriarkal feministfitta

Angående hängbrösten igen, så var det någon som skrev att kvinnorna i det där infödingsfolket-var-det-nu-var inte ansågs riktigt attraktiva, förrän brösten var helt platta. Det var DET jag tänkte på – och så ser ju inte brösten ut på en kvinna i fertil ålder. Östrogenet skyddar ju bland annat, så att hud o ligament bevarar sin spänst. Självklart kan brösten hänga LITE medan man fortfarande är fertil, speciellt om man fött och ammat flera barn, men inte så de blir platta…

Svar:
Du har inte så stor koll på biologin. Att få hängbröst har mer med hormoner och arvsanlag att göra.Jag har haft hängpattar sen jag var 12. Det får de flesta kvinnor med stora bröst.
LADY DAHMER™ | postpatriarkal feministfitta

Azze säger det bra… Jag förstår inte VARFÖR du Lady Dahmer och andra inbillar sig att kvinnor och män inte kan ha samma rättigheter och skyldigheter när man erkänner att de båda könen är olika?

P: det finns hur många källor som helst. Kolla poesi som män skrivit, målningar, skulpturer… Skildringar i Bibeln och på andra ställen:

"Dina bröst är som ett killingpar, en gasellhonas tvillingar."

Män som haft rikedom och makt, har i alla tider hållit sig med unga älskarinnor. Och detta även i kulturer där ålderdomen vördas på andra sätt – som i Kina t.ex.. Där började de prostituerade kvinnorna vid tolv års ålder, och ansågs för gamla vid tjugu…

Lydia 10:30. Och där håller jag med dig igen. Dels så är det helt befängt, eftersom det finns massor av exempel på framgångsrika kvinnor som ändå inte gjort avkall på sin femininitet. Tvärtom är ju den "polerade ytan" som Lady Dahmer säger, en förutsättning för att göra karriär – och detta BÅDE för män och kvinnor, så det är liksom inget konstigt krav bara på kvinnor. Män som ser sluskiga och ovårdade ut, lär inte komma någonstans de heller i en traditionell karriär där man arbetar i kontorsmiljö.

Vidare förstör sådana uppfattningar – att män och kvinnor är precis lika – bara för den jämställdhetskamp som fortfarande behöver göras. Eftersom det är helt befängt. Minsta barn ser skillnad på en man och en kvinna (bland annat tittar ju spädbarn längre på ett kvinnligt ansikte).

Dessutom VILL inte människor i gemen att män och kvinnor ska vara för lika, för det skulle förstöra den dragningskraft mellan könen som ändå är ett stort glädjeämne i livet för de flesta. Och då menar jag inte bara fullbordade sexuella relationer, utan detta att man svärmar lite för någon på jobbet och blir fnittrig när han är i närheten… Eller glädjen över en operaföreställning där han är en tapper riddare i rustning och hon en skön jungfru med långt blont hår…

Undrar förresten, om Lady Dahmer i sin idealvärld skulle vilja se att alla sådana kulturuttryck försvann..? Att man inte längre skulle få spela upp pjäser där männen fajtas med svärd och väcker sköna jungfrur med en kyss..? Ska allt sådant bort, eller..? Då vill jag inte vara med! Inte ens om det skulle ha samband med lönekuvertet (vilket jag som sagt inte tror på).

Svar:
I en feministisk utopi så finns det plats både för manliga riddare som räddar prinsessor och kvinnliga riddare som räddar prinsar. Och jag känner inga feminister som inte upplever pirr och spänning när de är tända på nån. Att detta skulle vara beroende av könsroller är en vansinnig tanke.
Och hur gör homosexuella? Finns det inget pirr mellan dem?
LADY DAHMER™ | postpatriarkal feministfitta

Lisa: det där med rakade underliv tror jag är en tillfällig fluga, som inte har något att göra med vad sunda, normala män tänder på EGENTLIGEN. Jag tror, ärligt talat, att de män som verkligen tänder på det egentligen vill fantisera om att de har sex med en prepubertal flicka. D.v.s. fruktansvärt avtändande, och jag skulle aldrig ge mig in med en man som begärde något sådant av mig.

Sedan tror jag också att en del "normala", men oerfarna, män kan ha blivit porrskadade och tro att det ska vara så för att det alltid är så på film. Precis som de kan tro att analsex och sprut i kvinnans ansikte, är något normalt som alla människor gör i sängen.

Lisa igen: fast "det nuvarande Västerländska samhällets preferenser"..?

Det stämmer ju inte! I primitiva stammar har det t.ex. alltid funnits manbarhetsriter, där de unga männen fått visa sitt mod t.ex. genom att döda sin första björn eller sitt första lejon. Detta har imponerat på de unga flickorna, och den unge jägaren har kunnat välja den hustru han vill ha.

Likaså är det alltid männen som har krigat. Det finns enstaka uppgifter om kvinnliga krigarfolk – typ amazonerna – men det har aldrig bevisats att de funnits på riktigt.

Om du läser gamla epos och sagor från ALLA kulturer i världen, så ser du att de handlar om tappra män och väna kvinnor… Det är liksom inget som någon här i Västerlandet plötsligt har hittat på, och som sedan har spritt sig. Det är inbyggt i oss.

Azze 9:25 – nä, precis! Tvärtom så SKYDDAR insikten att män och kvinnor är olika kvinnan! Så länge som det är tillåtet att tycka så, så kommer kvinnor att få förståelse från Af för att de inte vill ta tunga jobb i gruvor eller med skogsavverkning, och för att de inte vill lämna sin baby hos pappan för att veckopendla. Likaså kommer Pliktverket vid krigshot att ha förståelse för att kvinnor inte vill ta vapen och lära sig döda andra människor.

Det är vi kvinnor som har mest att förlora på, att det sprids en uppfattning om att mammor kan vara ifrån sina småbarn veckovis lika lätt som en pappa, att unga kvinnor generellt är lika intresserade av att lära sig använda vapen som unga män, att kvinnor har lika lätt som män att bo på logement och inte ha någon möjlighet till avskildhet och hemtrevnad…

Svar:
och det där skulle vara jämställdhet? Att bara män går i krig och jobbar högrisksarbeten? Att kvinnan tar större ansvar över barnen??
LADY DAHMER™ | postpatriarkal feministfitta

"Nej, jag bestämmer inte vem som är feminist, men tycker man såhär och såhär, då är man verkligen inte feminist" skriver du utan att närmare förklara varför (om nu inte "som alla vet" räknas som ett argument). Utveckla gärna.

Azze: du skriver "Sen är frågan, är det sociala draget ur röven?" Det här är pudelns kärna!

D.v.s. om en enstaka, liten folkgrupp utvecklar vissa seder under en viss begränsad tid, så MÅSTE det inte vara genetiskt betingat. Det kan vara något annat som har slagit slint – t.ex. en religion, eller att människor följer en stark ledare som är ansatt av sinnessjukdom.

Men om en viss samhällsordning varit densamma i nästan alla kulturer – utan någon kontakt med varandra – och i nästan alla tidsperioder, så vore det märkligt om det inte hade med medfödda skillnader mellan könen att göra! Som att män alltid varit soldater, att kvinnor alltid tagit hand om barn, att män byggt hus och huggit träd och timrat, att kvinnor lagat och konserverat mat, spunnit och vävt och tillverkat familjens kläder, att männen dragit i häradståg, att kvinnor stannat hemma vid härden…

Att det finns sagor från hela världen som handlar om män som slåss emot och förgör olika former av drakar, monster eller fiendehärar – och att de sedan får gifta sig med en vacker och vän ung kvinna som belöning. Dessa sagor skulle ju inte slå an en ton i män och kvinnor överallt, om det inte byggde på mönster djupt inne i oss från urminnes tid… Vi kan ju t.ex. konstatera, att det även i djurriket är hanarna som slåss om honorna, medan honorna förhåller sig avvaktande och sedan parar sig med segraren – och inte tvärtom.

Catharina,

Manbarhetsriterna har inte varit likadana överallt. Preferenserna varierar dessutom, du kommer att ha svårigheter att peka på en konstant återkommande specifik preferens.

"Det är inbyggt i oss"

Biologin är högst påverkad av miljön. Om du förändrar miljön så kommer biologin att förändras med den, med tiden. Människor har ju dessutom titulerats som en av de mest anpassningsbara arter som finns.

"Tappra män och väna kvinnor" är inte någonting som är oföränderligt. Att det har varit så genom tiderna kan man koppla till att miljön krävde det av oss. Kräver miljön att vi ska vara på ett visst sätt så kommer biologin anpassa sig efter att försöka efterleva detta. Sociala normer och beteenden kommer även anammas som gynnar detta, men det är i samspel. Allt är i samspel.

Ett exempel i naturen är specialiserade djurarter. Föddes dom med förutsättningarna för just en specifik niche eller anpassade dom sig?

Föds t ex alla människor för att tåla vinter och dåligt solljus? Individer från den bergaboende indianstammen i sydamerika klarar av den fattiga syrehalten, medan någon som flyttar dit som inte bott där i flera generationer får missfall under graviditeten på grund av den fattiga syrehalten.

De beteenden du pekar på sitter kanske lite djupare, men dom är inte så fundamentala som jag uppfattar att du vill få dom att verka som.

(Gällande anpassning till syrefattiga bergsområden: http://anthro.palomar.edu/adapt/adapt_3.htm )

Kan.. folk som inte är neurologer, psykologer eller forskare inom genetik sluta göra tvärsäkra uttalanden om hjärnor och gener?

Det är ganska tröttsamt och ni framstår tyvärr mest som obildade.. förlåt att jag är nedlåtande, men det är tyvärr lite så.

Verkligheten är mer komplex än vad som passar i en världsbild som intresserar jämställdisters retorik

Istället för att fråga oss vad som "är" och vad som "är naturligt" kanske det är lämpligare att diskutera vad som är funktionellt och produktivt? Om vi ger alla individer samma förutsättningar och tillgång till roller så förtrycker vi ingen, inte de män som vill anta den klassiska normativa heteromansrollen och inte butchflatan heller.

Liksom.. vad har det med dig att göra?

Catharina,

"Men om en viss samhällsordning varit densamma i nästan alla kulturer – utan någon kontakt med varandra – och i nästan alla tidsperioder, så vore det märkligt om det inte hade med medfödda skillnader mellan könen att göra!"

Jag kan utan större svårigheter koppla dessa saker till tidigare skeden i den mänskliga utvecklingen där miljön förstärkte initiala förutsättningar mellan könen, till exempel att männen hade mer muskelmassa och fick andra "uppgifter" än kvinnan. Jag ser dock inte hur dagens samhälle rimligtvis kräver samma sort överliggande polarisering av arbetsuppgifter. Det enda rimliga vi har att åberopa denna gamla ordning är att våra biologiska förutsättningar inte har hunnit med i våran miljöutveckling.

Och ni som säger att ni inte är och inte vill vara traditionellt kvinnliga, och att ni därför känner er hotade av att man talar om kvinnlighet för att det får er att känna er avvikande. Det kan jag faktiskt förstå!

Men hur mycket hänsyn ska man ta då, till alla tänkbara avvikelser (förlåt?). Det är lite som att säga, att Herr Gårman inte får ha två ben, för då kan de som bara har ett ben känna sig avvikande. Man får inte sätta upp normen att en människa har två ben av hänsyn till de enbenta!

Hör ni hur dumt det låter..? Man kan inte ändra på det som är normalt, eller förbjuda människor att tala om det som är normalt, av hänsyn till dom som faktiskt inte ÄR normala!

Jag tänkte också på det där när jag såg hennes program! Jag blir så förbannat trött på att det alltid ska handla om det när det pratas om feminism i tv/övrig media. Som om inte kvinnokroppen är nog ifrågasatt så ska tom frågan om huruvida man är feminist eller inte dras till hur ens kropp ser ut.

För övrigt är den där bilden så jävla apgrym! Min sambo gör t-shirtar med det trycket, så om du är sugen på en så hojta.

Svar:
men ja klart jag är, min man behöver en också 🙂
LADY DAHMER™ | postpatriarkal feministfitta

Tack för stöd Catharina. Jag tror vi kan enas om att könet definitivt inte enbart är en social konstruktion, att män och kvinnor är olika i grunden, och att många av våra klassiska könskaraktäristika är pga att man tänder på olika saker, dvs "klassisk manlighet" vs "klassisk kvinnlighet".

Däremot är jag lite osäker på hur mycket mer vi kan enas om än det. Hängbröst t.ex signalerar fruktbarhet, att kvinnan ifråga har fött barn, och om vi ska tala biologi så är bekräftad fruktsamhet mycket mer gynnsamt (och därför attraktivt) än "unga toppiga bröst".

Avskildhet, undergivenhet, hemtrevnad osv tror jag inte är specifikt kvinnligt. Och när vi kräver samma rättigheter som män – vilket jag tycker vi ska göra – går även samma skyldigheter hand i hand… Ta t.ex. militärtjänstgöring. Jag tvivlar starkt på att män vill döda människor medan kvinnor inte vill det. Om vi går långt tillbaka till biologin tror jag att män och kvinnor möjligtvis vill döda människor av olika skäl (kvinnor för att någon hotar ungen, mannen för att något hotar reviret) – men det är ju så långt tillbaka att det inte säger någonting om den verklighet vi lever i idag, och i den verklighet som är relevant för oss tror jag inte att någon vill döda människor. Därför är det ju strålande att både män och kvinnor kan bli militärer nu, enligt vad de själva vill.

Dessutom är du ute och cyklar när du pratar om vad "sunda normala" män tänder på. Så snart någon börjar prata om vad som är "sunt och normalt" drar jag öronen åt mig, för det indikerar att då finns det osunt och onormalt. När man börjar prata om sådant är det inte långt borta att börja patologisera homosexualitet och annan från normen avvikande sexualitet.

Mycket av det du skriver låter för mig oerhört unket. Det är viktigt att ifrågasätta och fråga sig varifrån normerna vi följer kommer. Jag tror att män och kvinnor är i grunden olika – men i det är det självklart att vi ska ha möjlighet att välja vilka vi vill vara. Förtryck ska vara självvalt och aldrig strukturellt. Och alla val ska i det vara ok. Det som inte är ok är att oreflekterat följa normen och säga att "det normala är rätt". Oberoende av politisk inriktning.

Jag tillhör en sexuell minioritet, och utifrån det du skriver skulle jag definitivt vara onormal. Inte på ytan, men definitivt om du lärde känna mig mer. Och som sexuell minioritet känner jag väl igen den där typen av argument du slänger dig med – och de gör mig lite rädd.

Kanske dumt av mig att säga emot en av de få här som delvis håller med mig, men med det hopplock av feltolkad biologi och feltolkad historia, insinuationer, enorma antal inlägg, gamla unkna åsikter, normalitet osv så landar jag tyvärr på att bli ganska misstänksam mot det mesta du skriver. "Med sådana vänner behöver man inga fiender" osv…

Men vad sjutton…?

Ett långt inlägg som bara försvann… Jag hoppas det kommer om ett tag…

Kortfattat:

Catharina: tack för stöd. Däremot tror jag vi är oeniga om väldigt mycket mer än vi tycks eniga. Så snart man börjar tala om vad som är "normalt" eller "osunt" och vad som inte är det, blir det väldigt fel. Jag tillhör själv en sexuell minioritet och känner (tyvärr väl) igen den där typen av argumentation. Den skrämmer mig.

Catharina: Fast mina hänger inte lite, utan MYCKET och är faktiskt platta som skinnpåsar – jag är 27 år och har aldrig varit fött barn, varit gravid eller ammat. Och mina hormonnivåer är helt normala.

Jag vet faktiskt inte var jag vill komma med detta egentligen, kanske vill jag poängtera att prat om gener och hormoner och hur det "brukar" vara inte alltid stämmer med verkligheten, och att det är trist när man får höra att ens uppenbarelse inte är förenlig med vad som är "naturligt", "kvinnligt" etc. (oavsett om det gäller hur bröst ser ut, vilken sexuell läggning man har, vilka leksaker man väljer, hur hårig man är/inte är, vad man tänder på etc).

Förresten: Tack LD för en fanastiskt bra och viktig blogg!

Lydia, bara som svar på det du skrev till mig.

Frisyr, politisk hållning och kläder m.m. är sånt man väljer, kön föds man till. För mig är det viss skillnad. Du väljer ju inte din hudfärg heller?

Jag kan inte se något skäl till att det är viktigt att betona att det finns skillnader i egenskaper mellan kvinnor och män och att man ska bygga ett samhälle utifrån det. För på nåt sätt är det ju det som är kruxet med särartsfeminsimen; det är inte lång väg mellan att hävda att könen har olika egenskaper och att hävda att de är lämpade för olika uppgifter i samhället. Det är ju så argumentationen gått tidigare, jfr tex Rosseau mfl inflytelserika manliga tänkare.

Självklart skapar man en ram när man säger att vissa egenskaper är manliga och vissa är kvinnliga. Det finns män som inte har särskilt mycket fysisk styrka, iaf jämfört med andra män, liksom det finns kvinnor som inte har särskilt mycket inre styrka. Jag tror att det skulle gynna alla att få vara individer i den bemärkelsen. Det kanske just är bilden av att manlighet är förknippad med yttre styrka och aggresivitet som skapar mycket av det våld vi ser i samhället idag?

I övrigt håller jag helt med dig om att det finns extrema normer i vissa kretsar av feminister. Jag har också befunnit mig i sammanhang där det är i princip förbjudet att bära smink, raka sig m.m. Min bild är att de kretsarna inte är representativa för feminister i stort.

”Men jag är fortfarande kvinna som inser att kvinnor och män är olika. Jag gillar att sminka mig, vara fräch, ha rakade armhålor, skönhetsprodukter med mera. Jag kommer klä min eventuellt framtida dotter i rosa eftersom jag tycker det är fint osv. Man är feminist men inte sådär extremt. Män och kvinnor är olika vare sig vi vill eller inte.”

Men NEJ FÖR ALLA JÄVLA BANANER. Det har ingenting med saken att göra. Är det detta som gör en till kvinna, och är specifikt för kvinnor? Gillar alla män att vara äckliga, fula och smutsiga? Tydligen. Orkar inte.

Du skrev att man inte är feminist om man stämde in på en rad saker i citatet; "Jag gillar att sminka mig, vara fräch, ha rakade armhålor, skönhetsprodukter med mera".

Just den meningen gjorde att jag undrade om du menade att man inte kan fixa med det yttre och vara feminist samtidigt. Men förstår att det var mer det övriga i citatet, som tex att män och kvinnor är olika som du reagerade mer mot.

Svar:
Nej det skrev jag aldrig. Jag citerade en person som uttryckte sig kategoriskt och unket om kvinnor och män och menade att hen inte var feminist.
LADY DAHMER™ | postpatriarkal feministfitta

Jag kan citera vad du svarade Azze för att samtidigt replikera gällande vad du svarade mig:

"Och jag menar att man inte kan ge kvinnor samma rättigheter så länge man envisas om att vi är fundamentalt olika."

Det finns absolut ingen som helst substans i ditt påstående. Det handlar alltså inte om någon fakta om att särartsfeminism inte är feminism utan om en substanslös åsikt från ditt håll.

Kvinnor & män kan behöva olika medikament för att nå bästa effekt av mediciner. Olika terapi för att nå bästa effekt av psykiatribesök. Olika utbildningssystem för att på bästa vis ta till sig av läror. Ibland är kvinnor & män även lämpade för olika saker p.g.a. biologi. Ibland har kvinnor & män olika benägenhet.

& ja, ibland är det absolut inte såhär men det går absolut att tala om generella kvinnor & generella män även om en tar sociologi i beaktning.

Dessa olikheter berättar på intet vis diskriminering & disrespekt. Även om en katt & en hund är olika (samtidigt som dom delar många drag) innebär inte det att jag behandlar den ena sämre än den andra. Framförallt är båda djur & dessa djur har lika stor rätt till kärlek & respekt.

Framförallt är kvinna & män människor & alla människor förtjänar kärlek & respekt oavsett hur lika eller olika dessa är.

Svar:
katt och hund är två olika arter. män och kvinnor är det inte. Det handlar inte om respekt för såklart ska alla ha samma respekt, det handlar om förväntingar och förhållningssätt.
LADY DAHMER™ | postpatriarkal feministfitta

Misstänkte att jag skulle behöva förtydligade. Katt & hund är inte någonting att ta bokstavligt, det är exempel för att olika inte betyder olika respekt et cetera liknande. Äpple & päron är gott till olika efterrätter men båda efterrätterna är lika goda & somliga recept gör att dessa fungerar ypperligt i ’motsatt’ recept. Osv osv osv, dessa exempel är bara exempel för min ståndpunkt som är att olika inte = olika värdefulla.

Så vad du menar är att ’könade förväntningar’ om en kan kalla det så gör en till ickefeminist även om man värderar könen lika, är öppen för gråskala i manligt-kvinnligt samt är av åsikten att samhället till stor del är mansstyrt & finner detta vara ett problem som en i debatter & genom politiska projekt strider mot? Då är man inte en feminist för att en inte ser kön som sociokonstruerade (_enbart_, vet att det är ett element som spelar in)?

Alla borde läsa idéhistoria. Ideen om två motsatta kön uppstod på slutet av 1700-talet i perioden som kallas romantiken. Jag blir alltid full i skratt när det påstås att vår manliga och kvinnliga "natur" förstörs av jämställdhet. Denna natur är ju i själva verket en kulturell föreställning.

Eftersom det inte finns en fast könad natur, är det dumt av särartsfeminister att hänvisa till den. Det vore redligare att hålla sig till de sociala och kulturella faktorerna som formar könsrollerna. Man kan tex hävda att en given norm för manlighet och kvinnlighet skapar mer harmoni och stabilitet i samhället, alltså en slags könskonservatism.

Både särartsfeminister och likhetsfeminister vill väl det samma; säga något om hur man kan få ett bättre samhälle.

Chatarina: Men skyddas MÄNNEN av "insikten av att män och kvinnor är olika"? Vad är det som säger att en MAN vill åka långt bort från sitt barn/jobba i högriskyrken/lära sig döda andra människor? Eller är det bara kvinnor som är sköra små varelser som behöver skyddas? Det är sociala konstruktioner som säger att män och kvinnor ska funka på detta sätt, inte några fundamentala biologiska skillnader.

För övrigt saknar jag många egenskaper som gör en till en "riktig kvinna" (dvs. som en kvinna beskrivs av de som anser att "kvinnor och män är fundamentalt olika"). Är jag alltså en falsk kvinna? Eller? Min sambo saknar många egenskaper som gör honom till en "riktig man". Han är alltså en bedragare? Han bara låtsas vara man? Eller?

Och slutligen, återigen till Chatarina:

"Hör ni hur dumt det låter..? Man kan inte ändra på det som är normalt, eller förbjuda människor att tala om det som är normalt, av hänsyn till dom som faktiskt inte ÄR normala!"

Åh hej och hå – vem är du att klassa folk som onormala? Tack för den! Och jo, man kan visst ändra på det som är normalt. Det är nämligen inte hugget i sten. Normer ändras hela tiden.

En sak till: uppfattningen att män ÄR si och kvinnor ÄR så leder i slutändan till att män FÅR göra si och kvinnor FÅR göra så – men ingenting annat! Män är inte omhändertagande, alltså får män INTE ta hand om barn (som t.ex. lärare, barnläkare, förskolepersonal, förälder…) och kvinnor ÄR omhändertagande och MÅSTE alltså jobba som sjukvårdspersonal, lärare, förskolepersonal (eller heltidsmamma)…?

Vad händer då med den man som VILL bli förskollärare eller barnläkare, och den kvinna som, heaven forbid, vill bli mekaniker, ingenjör eller militär? Det passar ju inte in i normen om mäns och kvinnors "naturliga" egenskaper – så det går ju inte!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *