Kategorier
Vardagstrams

Hur ser ert drömhem ut?

En av mina absoluta favoritaffärer är Raja och när jag och maken inte hade en massa barn så brukade vi gå dit minst en gång i veckan och botanisera. Eller, ja…. vi tittade nog mest, insööööp den fantastiska inredningen och atmostfären och lukterna och stämningen för om jag fick bestämma helt (och inte hade några ekonomiska begränsningar) så skulle vårt hem se precis ut som det gör där. 
 
Hur ser ert drömhem ut?
 

 
(Det här är cafédelen)

Av Natashja // Lady Dahmer

Ni har verkligen kommit rätt om man säger så. Jag är en riktig glädjespridare, fast tvärtom. En bitter surkärring utan dess like som skriver om feminism, kroppen, fatshame, föräldraskap och om att vara kvinna i ett patriarkat.

Kvinnosakskvinna. Feministinfluensa. Din problematiska favorit.

Mig blir ni snart kär i!

0 svar på ”Hur ser ert drömhem ut?”

Är precis tvärt om i denna fråga, får andnöd av för mycket saker och tycker att det borde vara kriminellt att ha annan färg på väggar än vitt, typ. Känns som att ngn skriker högt i mitt öra i sådana miljöer och jag längtar efter vitt och ljus och lite saker. Skrattade därför lite åt att ni målar om hela lgh nu, skulle vara lite roligt att få se bilder efter "homestylingen"! Men i många andra frågor tycker vi samma:)

Gillar hem där man känner sig välkommen och inte i vägen. Gillar inte att kliva in i en IKEA-katalog. Hade velat ha färre saker omkring mig egentligen, men jag bor ju inte ensam. Är lite av en vinkelfascist – så länge prylarna ligger rakt och kant i kant stör de inte så mycket.

Nu fick mitt "heminrednings-jag" en orgasm…

Jag har två vita träpallar som jag ska måla om för de är riktigt sjaskiga… så nu funderar jag på att klä sitsen med guldmönstrat tyg, måla dem i "buddha-rött" (saffransgul/röd) med gulddetaljer…

Jag är en människa som älskar klara färger och kitschiga detaljer. Lite my-little-pony blandat med star wars.

Drömmen är att ha en klargul hall, en rosa fondvägg i vardagsrummet och en fondtapet av "the battle of the death-star. Mer färg åt folket!

Jag tycker det är mer rasistiskt att uttala sig om kulturell appblaabla än svennevita väggar. Känner man sig dragen och mer hemma i den indiska kulturen och filosofin så finns det väl en mening med det. Varför förutsätta att alla svenskfödda eller boende i svea ska va intresserade av oden och tor och inreda därefter ? Jag själv älskar den här nomadbohemiska och eklektiska stilen blandat med lantligt svenska. Framförallt är jag mest tacksam över att ens ha ett hem att inreda.

Jag har läst lite om kulturell appropriation när det kommenterades i något tidigare inlägg här hos LD, då handlade det om vem som ska få ha dreads. Jag tänker att det skapar ett ganska starkt "vi" och "dem" när man inte får inreda sitt hem som man vill, eller se ut hur man vill. Det är inget fel i att låna från olika kulturer, saker är vackra och betyder något för en, oavsett var de kommer ifrån. När jag var yngre var jag väldigt fascinerad av hinduism och hade många skulpturer och tavlor med olika gudar, jag visste vilka gudarna var och vad de hade för "personlighet". Symboler och former kan vara av betydelse även om man t ex inte är religiös, det betyder ju inte att man är respektlös mot någon. Visst finns den delen också, när saker och ting exploateras och det är trist, men att säga till privatpersoner att de är rasister för att de inreder med inspiration från andra länder än sitt egna tycker jag är ganska lågt, eftersom de flesta förmodligen inte har en aning om hur pass insatt en är i just den kulturen. För mig blir det lite som att man ska "se ut" som sin etnicitet och även bete sig utefter den, begränsa sig istället för att hela världen är ens inspirationsfält.

Det skulle vara kul att höra dina tankar i ett inlägg kring detta ämne LD (om du har lust vill säga)!

Jag menar inte att LD är rasist. Det var inte syftet med min kommentar. Jag vet att LD menar väl och att Ld är en väldigt god människa. Det jag menar är att en kanske borde tänka till så att en inte reproducerar rasism(vilket kulturell appropriation är). Vi är individer som upprätthåller strukturer som ofta är rasistiska(medvetet som omedvetet gör vi detta),därför måste vi tänka på ett strukturellt plan. Det är strukturerna jag vill kritisera och inte själva LD som person. Jag hoppas inte LD tog det som ett påhopp mot henne som person. Som Maggie skrev ovan så skulle jag också tycka det var intressant om du LD ville skriva något om detta ämne.

Ljust, luftigt, stoora fönster, parkettgolv i alla rum, vitt-svart-grönt-gammelrosa är färger jag gillar, mycket gröna välskötta växter, foton i snygga ramar…gillar ej plåtter….rena ytor.

ÅÅ my good! när jag såg cafe´delen höll jag på å smälla av scrollade bort bilden snabbt det är sånt jag får mardrömmar av ( kan inte hjälpa det ) jag vill ha vitt vitt vitt sen jag var tonåring såg jag i en tidning ett hemreportage om Lee Hazlewood då tänkte jag så ska jag ha det sen men men smaken är som baken tur är ju det eller hur?

Sedan tycker jag inte alls att det är lågt att ifrågasätta någon för att en upplever att den reproducerar rasism. Jag tycker snarare att det är lågt att reproducera rasism och det vore lågt av mig som medmänniska att inte ifrågasätta den som jag upplever gör just den handlingen.

Det betyder dock inte att jag har rätt i allt jag säger liksom.

Anonym, förklara "incestkänsla", pretty pretty please.

Mitt drömhem är typ som Gysinge visar i sina gamla kataloger, typ katalog no. 8 från 2005, äkta genuint hantverk och vackert snickeri. Originalmålade möbler och allmoge. jag bara älskar byggnadsvård och allt därtill (: Pressglas, fotogenlampor, udda engelskt porslin, kaklade brickbord, orientaliska mattor (gärna de klassiska i rött..), men kan samtidigt också få cravings efter en rejäl Howard-soffa..

Åh, lite Downton Abbey-stuk, tror jag. Med den storleken på huset också!

Just nu har vi rätt minimalistiskt, benvitt, ljust beige, och en mörkbrun vägg (den med asspisen i vitt och guld, och en guldspegel), möbler i "antik furu" (ja, så antikt som ikea blir, liksom…).

När vi sålt huset och flyttar till ett nytt så kommer vi inreda med mer färg, mer mönster, mer tavlor/foton/speglar etc på väggarna. Mer HEMMA liksom, inte bara ett hus. Första inköpet: en "äkta" matta.

Sen så vill jag ha ett kök i 70-talsstil. Brunt, lejongult och orange. Med en retro kaffeservis. Åh, nu drömmer jag mig bort!

Som någonting liknande! Men får jag inte mitt slott där jag kan dra på ordentligt så nöjer jag mig med att blanda gammalt och nytt, men absolut ingenting för gärna vara vitt. Jag accepterar dörrfoder och lister för det är ju fint till trägolv och tapeter, men annars får allt gärna gå i mest mörkt trä och brunt och lila och sånt fint. Om man bortser från det mest grundläggande och omöjliga (slott, 1500-talshus, 1880-talsvilla med superstor underhållskostnad och egen sjö, brygga, etc etc) så tycker jag att vi börjar närma oss här i lilla radhuset. Sakta men säkert försvinner de vita rummen till förmån för fina och personliga arrangemang. Gillar att tillverka saker själv också, så sånt sitter lite överallt.

Ska också säga att jag har upptäckt att jag älskar att täcka väggarna med SAKER (tavlor, smala hyllor, bilder, vadsomhelst som är vägghängt), medan jag älskar att ha fria golvytor. DÅ känns det stort för mig, inte om man kladdar vit färg överallt.

Det är svårt att förklara hur mitt drömhem ser ut, jag har ingen renodlad stil egentligen utan blandar och ger.

Jag gillar vissa 50-tals möbler och en del 90-tal. Det enda jag undviker är furumöbler. Har väl blivit för mycket under alla fjällsemestrar…

I stugan har vi mycket färg på väggarna och vita möbler. I lägenheten är det lite diskretare, men med en hyresrätt så blir det lätt så. Vi gjorde ett lite neutralare val på tapeterna och försöker att motverka det med färg på textilierna.

Möblerna är en salig blandning, lite som jag har ärvt efter min farmor, lite vi har köpt av praktiska skäl och annat som vi har så länge (8 år hittills).

Men framför allt så gillar jag inte så mycket prylar, jag får nästan andnöd i barnens rum och då vet jag att de har väldigt få leksaker jämfört med många andra barn.

Det är inte så att jag vill ha det minimalistiskt och helt rena ytor. Jag gillar att ha tavlor på väggarna och har gärna tavlor med mycket färg och jag gillar att ha konstglas framme på platser där det fungerar.

Jag förstår vad du menar med att två barn är massor… så känner jag med mina också ibland. Då har jag två ganska lugna barn, jag var lite nervös för hur det skulle gå, men vi lyckades prova ut en säng i mellandagarna. Helt fantastiskt vad en surfplatta och ett nintendo DS kan åstadkomma.

Enkelt, avskalat, organiserat. Absolut inte för plottrigt eller "stökigt". Handarbetade filtar och kuddar i massor av olika färger. Mjuka sjok av luftiga gardiner. Mörka trämöbler. Möbler som ser använda och älskade ut. Kökssoffa (jag är helt besatt av tanken på en kökssoffa!). Orientaliska mattor och färger. Marrakechkaklade badrum/golv. Grova trägolv. Djupa fönsternischer. Badkar med tassar. Skulle kunna fortsätta ett tag…

Jag vill ha färg, JÄTTEMYCKET FÄRG! Köket är turkost och rosa med en stor samling 50-talspinuppor och det älskar jag. Vi gillar udda kombinationer, vi har starkt lila väggar och röda plyschsoffor och matchande gardiner i vardagsrummet. Jag gillar växter och har en massa plastväxter eftersom jag inte kan hålla liv i riktiga. Glitter och glamour, fjäderboor används som inredning och jag har en stor ärvd kristallkrona i hallen och en filmstjärnespegel, men jag vill ha MEEEER sånt. Mer guld, mer tunga medaljongmönstrade tyger. Sen är det viktigt att alla våra böcker får plats, vi har just nu 9 stora billyhyllor och det är trångt. Jag vill att katterna ska få rum att röja omkring och att vi och våra vänner kan träffas och hänga utan att behöva sitta på varandra.

Jag försöker verkligen få in färg i vårt hem. Älskar egentligen färg, men har tydligen väldigt svårt att få till det. Det slutar alltid i svart och vitt – ska jag vara lite rolig och köpa något i färg blir det lila. Nu det senaste har jag fått in lite turkost också, men det ser absolut inte ut så som jag vill ha det egentligen. Och med färg menar jag inte svart, vitt och någon accentfärg (eller vad det heter), utan att kunna kombinera många klara och glada färger utan att det ser helkonstigt ut.

Men det finns väl egentligen inget som slår svartvit-randigt. I love!

oj, detta med att inredningssmak kunde vara rasistisk är verkligen en helt ny tanke för mig..?

jag tycker om färgerna och känslan i bilderna LD postade i inlägget, åtminstone den sista; varmt, mjukt, ombonat, nästan lite tungt. vi har lite sådant stuk hemma i form av mörka möbler i massivt trä, stor mjuk matta i vardagsrummet, lite keramik- och trähantverk. sen är ju jag obotligt förtjust i 60- och 70-talskitsch, liksom formerna, färgerna, stora brokiga mönster (stolliga gardintyg finnes hos min mormor, en riktig guldgruva! och stolligt är alltså = ÄG.) och åh plast! du grymma material, hatkärlek på det. galna lampor i färgat glas har vi också mer än en av. dessvärre är inte allt framme hehe, maken är inte lika frälst. men skit i han nu, vidare: rokoko är ju sjujefla trevligt att se på också, skulle vilja få in mer sådant. och även lite 20tal, tunga stora gardiner och en freud-divan, lol.

alltså drömmen är en salig blandning av gammalt och nytt! vacker konst och gärna mycket textil, även på väggarna för det är mysigt. dock vill jag ha stoora fönster på det. och öppen spis. och en stor stenlagd uteplats som leder till en rosen-och fruktträdgård samt en liten skogstjärn med det renaste friskaste vatten där älvorna dansar i dimmiga gryningstimmar. ack!

Mitt drömhem har en vit bas med massa färgglada detaljer! Typ vita väggar förutom en vägg som har en jätterolig tapet med massa mönster, en soffa med kuddar i regnbågens alla färger, randigt, blommigt och glatt helt enkelt! Jag älskar färg men vill då ha en vit bas, blir inte lika plottrigt då tycker jag! 🙂

Svårt att förklara, men liksom blanda vitt och rent med vackra möbler typ barock och rokoko, gärna i vitt och guld, gillar även rött, rosa, lila, blå… juvelfärger att bryta av med. Men det lär väl bli när jag har råd. Mycket kuddar, vackra gardiner, mattor, filtar etc, käket ska vara stort, luftigt, vita träluckor, massor av yta. Stort sovrum med stora fönster, massor av luft. Vackra trägolv… jag vill ha så mycket!

Det viktigaste som jag vill ha i mitt hem är ett bibliotek! Eller viktigast och viktigast… behoven man har är viktigare… sovrum, kök, badrum… Men viktigast av allt sånt som man egentligen inte "behöver" då 🙂 Det ska vara hyllor från tak till golv, hela väggarna. Jag vill gärna ha en stege som sitter fast i hyllorna och som man kan flytta på då den står på hjul 🙂 I detta rum vill jag även ha en riktigt inbjudande läshörna med en stor mysfåtölj, en bra läslampa o.s.v.

Äsch, sådan där blattestil är ful och skittråkig. Blä! …eller det kanske är mer kosher att göra ner så kallad "svennestil"? 😉

Svar:
är du själv svenne så är det högst opassande att använda nedvärderande ord om en minoritet som du själv är överordnad ja. Är du blatte? Sure gå ahead.
LADY DAHMER™ | postpatriarkal feministfitta

Min dröm är att bara ha saker som känns viktiga och förtjänar sin plats. Grunden till denna dröm är den gula tekannan på översta hyllan hos mina föräldrar. Den är snygg, men är otymplig och dålig att använda. Den de använder är praktisk, men städas undan när det ska vara fint. Den gula står framme jämt, och eftersom den aldrig används samlar den sviiinmycket damm som måste torkas.

Jag vill att det ska vara tvärt om. Det jag använder ska vara tillräckligt snyggt för att ställas på en hylla när det inte används, och det som står i hyllorna ska användas tillräckligt ofta för att inte samla damm.

Jag tycker inredning blir bäst när den följer stilen som redan finns. Dvs. fortsätt i den epok eller känsla som bostaden har som grund. Att styla hela huset/lägenheten i samma anda är viktigt för helheten.

Jag beundrar alla som faktiskt har en tanke om hur de vill bo. Själv är jag tråkig och försöker bara ha i åtanke att ha så lite saker som möjligt eftersom det blir så jävla mycket saker ändå, fast det är förstås i praktiken. I teorin vill jag bo pyttelitet (tänk så lite att städa!), med kanske vinröda väggar täckta av mina filmer. Slut på listan av drömdetaljer.

Ja, inte ser det ut som hemma hos Hare Krishna i alla fall! 🙂

Jag har faktiskt inget "drömhem" längre. Det viktigaste är att det är lättskött och oömt. Inte för många pryttlar att damma, eller för många möbler att flytta på när man städar golven. Det har också varit viktigt för mig att barnen fått leka fritt när de var mindre, utan att behöva oroa mig för att de förstör Chippendale-sekretären, typ… Det värsta jag har hört, var en kvinna som inte lät sina barn rita och måla hemma, för hon var rädd att det skulle bli "kaptitalförstörelse"… :-O

Hade du frågat mig när jag var ung och barnlös och allt ännu bara var en dröm, så hade jag sagt att jag ville bo på ett gotiskt slott… med fullt av ärvda antikviteter. Kristallkronor, stora speglar med guldram, en portkläpp i form av ett drakhuvud på porten… Ett enormt bibliotek med förstautgåvor sedan 1400-talet, mörka träpaneler och läder… Rött och guldbrokad och en himmelssäng i sovrummet… En rad av släktporträtt i galleriet… Men det blev inte riktigt så! 🙂

Hahaha. Har följt din blogg i ett halvår-år nu och har inte förens idag lagt märke till att ett par (dina gissar jag) orakade ben med rött nagellack sticker fram längst ner på sidan, mycket rolig detalj!

När jag beskrev mitt drömsovrum för mamma en gång för länge sedan så log hon och sa att det påminner henne om gamla franska bordeller 😉 Alltså mörkt trä, svart detaljer och många röda saker (framförallt tyger).

Jag gillar inredningen i ikea katalogen, när det är mörkbruna möbler med en blandning av rött. För det är så mina föräldrar har inrett sitt vardagsrum och det är det jag känner mig mest bekväm i. Avskyr vitt, det är (ibland) fint att titta på, men i verkligheten ser det så smutsigt och sjukhus-igt ut. Vissa upplever att allt annat än vitt är stressande, men det är helt tvärtom för mig. Jag finner ingen värme i det, och jag tycker det är så fruktansvärt opersonligt.

Just nu bor jag i ett litet studentrum som jag avskyr, med dom ljusbruna basmöblerna ser det så hemskt ut.

Jag är så himla ombytlig, i våra hem har det funnits allt från tiki-rum med massa växter, färg och bambu till cleant svart och vitt med raka linjer och siluetten av tv-spelsvapen målade över väggarna. Jag går igång lite på den där projektkänslan och att styla och inreda och testa saker. Gillar kontraster och det brukar nog vara ganska återkommande i hur jag inreder, gulligt med tufft, ljust med mörkt, hårt med mjukt osv. Då jag tänker på drömhem tänker jag mer på grunden, vill ha mycket fönster, stora, högt i tak och utanför ska det vara grönt, gärna mycket nivåskillnader och nära vatten, helst inga grannar för nära. Att ha ett hus som ligger som Frank Lloyd Wrights Waterfall house skulle vara heeelt fantastiskt. Inredningen kommer jag ändå göra om en gång per år misstänker jag… haha ^^

Skulle nog inreda olika rum efter olika stilar. Ett kök skulle jag gärna ha minimalistiskt med stora ytor, men ett vardagsrum i övervägande barockstil. (Gotta love barocksoffor och barockbyråer!) MASSOR AV BOKHYLLOR! Badrum i nästan kawaiistil (en jädra massa onödigheter från Lagerhaus) och sovrum… Tja, något roligt skulle det väl bli av det också. Gillar rätt mycket på färgskalan, utom det här sterilt vita och fyra nyanser av brunt. Färgerna får gärna bryta av mot varandra utan att det gör ont i ögonen.

Roligast vore förstås att ha en takvåning där man kan sitta och jobba med sina konstverk/romaner/kreationer och ha en trevlig utsikt, men då lär jag få jobba in några miljoner på kontot först.

Jag är lite som du, gillar den där stilen men vill gärna ha genomgående ljusa väggar och tak, dock inte vitt, det skär i ögonen. Möbler vill jag gärna ha i mörkt trä och textilier går i alla möjliga färger här.

Gillar tavlor och att blanda massa olika ramar, både färg och utförande som hänger i lite slarviga klungor. Krukväxter älskar jag! Vill ha mycket gröna växter och några få blommande. Ljuskällor är viktiga, har en hel drös med stora och små lampor och en hel del ljuslyktor, stora som små, i olika färger. Jag vill skapa känslan av ett mysigt och inbjudande hem, när man kommer hit så ska man känna att man vill slänga sig ner i soffan och gona in sig, inte sitta längst ut på kanten och vara nervös för att råka smutsa ner. Har massa kuddar och filtar både i sängar och på soffan. Och min stolthet: Bokhyllan! Böcker är bland det finaste jag vet! (Och jag älskar såklart att läsa dem också. 😉 )

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *