Kategorier
Vardagstrams

Det känns redan som hemma

Vi vill komma på plats fort som attans. Jag orkar inte leva bland kartonger utan vill känna att huset är vårt hem. Och vet ni? Det gjorde det direkt!
Redan första morgonen vi vaknade så kändes det helt naturligt. Den där känslan av att man är på fel plats och egentligen borde ”åka hem” infann sig aldrig.
Tamlin uttryckte en önskan första kvällen att ”ska vi åka hem nu ja ä bajsnödig!” men när jag sa att det här var hemma så accepterade han det glatt. ”Vi bor i segersäng nu” konstaterade han.
Men nu börjar vi komma på plats iallafall. Vi var lite oroliga för att allt vårt tjafs och stuff inte skulle passa så bra i ett lantligt hus men tvärtom så passar det nästan bättre här!

20130702-085847.jpg

20130702-085858.jpg

20130702-085918.jpg

20130702-085940.jpg

Av Natashja // Lady Dahmer

Ni har verkligen kommit rätt om man säger så. Jag är en riktig glädjespridare, fast tvärtom. En bitter surkärring utan dess like som skriver om feminism, kroppen, fatshame, föräldraskap och om att vara kvinna i ett patriarkat.

Kvinnosakskvinna. Feministinfluensa. Din problematiska favorit.

Mig blir ni snart kär i!

0 svar på ”Det känns redan som hemma”

Jag är likadan – få det gjort och få ett hem! Lättare sagt än gjort så klart men jälva prioriteringen finns hos mig på ett sätt som den inte finns hos exempelvis mina föräldrar, som låter (och delvis tvingas låta pga. tung vardag) kartongerna stå

Åh vad underbart, läser med tårar i ögonen. Igår var vi på husvisning och jag vet fortfarande inte riktigt vad magkänslan säger, men det är ju det du beskriver som är drömmen. Att få komma hem.
Vad jag blir glad för er skull!

Det bästa med att bo i hus är att man kan släppa ut ungarna utan att klä på dem och ssjälv följa med ut varje gång. Den ultimata friheten för hela familjen. 🙂
Lycka till nu med nya huset. Det ser råfint ut!

Grattis! Visst är det en galet skön känsla?!! Vi flyttade in dagen innan midsommarafton förra året. Flyttgubbarna bar som att det inte fanns någon morgondag och ändå var de inte klara förrän vid åtta på kvällen. Men då när vi stod där med möbler högt och lågt, 140 (!!) ouppackade flyttlådor och två livrädda/nyfikna katter konstaterade vi allihop att ”fasen vad gött, vi är hemma”. Att trivas från första stund är något som är få förunnat och gött som fan! Lycka till i huset!

När jag var 6 och min lillebror 3 flyttade vi till villa. Vi bodde då hos mormor och morfar i några dagar medan mamma och pappa flyttade. När vi var på väg till nya huset och min lillebror såg att morfar svängde fel (in till nya huset alltså) skrek han ”Neeeeeeeej!”. När vi sedan kom fram och det uppdagades att jag och brorsan fått eget rum var han jättenöjd och stängde in sig på sitt rum alldeles själv.

Vad bra att det känns rätt. Det är hemskt när man får känslan att man blir osäker på vad man gjort.
De senaste gångerna jag har flyttat så har jag också satsat på att få packa upp alla kartonerna så fort som möjligt. Det är så skönt när det är på plats och man kan bo in sig på riktigt. För mig tar det ett tag innan jag vet exakt hur jag vill ha det. Så tavlor och annat på väggarna brukar jag vänta med (om det inte finns befintliga krokar att hänga på).

Imponerad av er framfart, själv har jag kartonger kvar i källar efter våran flytt till hus – sisådär en 7-8 år sedan. Tror att jag kan kasta dem utan att öppna nu. Hehe!
En fråga: uttalas det seger-säng eller segers-äng? Märker att jag läser det olika i huvudet varje gång.

Lämna ett svar till Nenna - livet så här långt Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *