Kategorier
Vardagstrams

Handen upp alla usla föräldrar!

Idag bär det av till Nickstabadet, en strand/camping/whatever i nynäshamn. Det blir första strandbesöket i sommar med barnen. Handen upp alla andra typ värdelösa föräldrar som inte ger ungarna en sommar värd att minnas. Handen upp alla usla föräldrar som spenderat mycket tid i sina iphones. Låt oss böja huvudena i skam tillsammans. (Läs gärna Elaine Eksvärds inlägg om att skippa mobilen när ungarna är med. ”IRL är det nya svarta” säger hon och åh vad jag vill haka på.)

Men IALLAFALL. Stranden. När man är tjock, gammal, stel osv så är hela grejen med att sitta på backen jävligt olockande. Jag vill ha rediga stolar, gärna med ett bord till.

Ugh.

20130727-110941.jpg
Det här inlägget skriver jag förresten på skithuset. Bajsa, blogga. Multitasking på en helt ny nivå.

Av Natashja // Lady Dahmer

Ni har verkligen kommit rätt om man säger så. Jag är en riktig glädjespridare, fast tvärtom. En bitter surkärring utan dess like som skriver om feminism, kroppen, fatshame, föräldraskap och om att vara kvinna i ett patriarkat.

Kvinnosakskvinna. Feministinfluensa. Din problematiska favorit.

Mig blir ni snart kär i!

0 svar på ”Handen upp alla usla föräldrar!”

Än så länge tror jag att jag klarar mig?! 5,5 mån bebis räknas inte va? 😉 Men iPhonen har snart växt fast i handen på mig. Såpass illa att det känns som nåt saknas om jag inte har den där haha. Får jobba på det till skrutt är äldre…till nästa år då kanske

ja apropos temat, min terapeut påstår att anedningen till att vårt samhälle är överbefolkat av bekräftelsetörstande bloggare, dokusåpadeltagare, instagrammande, facebookande, osäkra exhibitionistiska själar är för att föräldrar inte ger barnen sin fulla uppmärksamhet utan konstant har ett öga på mailen,i smartphonen osv.

Alltså, det är ju bekvämt att skylla allt elände på telefonen – speciellt för såna som mig som inte har nån – men när har någonsin vuxna människor ägnat 100% uppmärksamhet åt sina barn? Själv har jag ofta näsan i en bok. Och på den gamla goda tiden hade väl folk fullt upp med alla sysslor som måste skötas – inte satt man och glodde på ungarna 24/7. Riktigt SÅÅÅ fort växer de ju inte upp (kan jag som har tonåringar intyga) att man missar det om man gör något annat emellanåt.

Jag älskade att eftermiddagsamma till ”Loveboat”. Dottern är 18 och väldigt stabil, trots detta. Dock mötte jag en flicka häromdagen, på typ 4 år, som promenerade med sin dockvagn och höll en leksaksmobil vid örat och pratade och pratade. Det kändes…. speciellt.

Vi har varit på bastrande EN gång denna sommar 🙂 Är inte mycket för att steka mig själv och barnet i solen flera timmar om dagen. Nä, ut en sväng på morgonen innan elva och sen ut en sväng vid tretiden, oftast för trädgårdsfika/mellanmål. Mulna dagar är vi gärna ute hela tiden, dock ej på stranden utan hellre i en lekpark så man får röra på sig!

Jag är den där mamman som själv är uppvuxen vid havet och har minnen från att gå ner dit nästan varje dag med min mamma, köpte glass och lekte i sanden. Mamma beskrev sedan när vi blev vuxna hur jobbigt det varit att trängas nere på stranden hela dagar i värmen. Jag har full förståelse för henne idag och vi åker aldrig till stranden med våra barn. Framförallt inte eftersom vi bor i Örebro där det inte finns något hav och de få sjöar som finns är alltid överbefolkade.
Vi har istället köpt en fejkpool (Billig på stomme som är lika stor som en skitdyr nedgrävd) och byggt ett trädäck så vi lämnar i stort sett inte huset alls. Jag sitter med en kopp nybryggt te på trädäcket medan ungarna badar och jag hoppar faktiskt ibland i själv också. På det sättet slipper jag vara en dålig mamma trots att jag inte utsätter mig för strandens helvete. 🙂

Vi bodde en natt där en gång när vi skulle till Gotland dagen därpå. Jag åkte den låååånga utomhusvattenrutschkanan gång på gång. Jätteskoj! 😀 Har ingen iphone (kommer aldrig skaffa) och ingen smartphone (kommer bli tvungen att skaffa när nuvarande knappmobil pajar för det finns knappt nåt bra i knappmobil-världen längre), så enda gången jag är online är vid min stationära dator, som nu.

Hundmorsan -varför vänta till dess att barnet blir äldre med att sluta med iphonen? Ditt barn märker ju att det inte får ögonkontakt och att du gör annat. Dom älskar ju att ha kontakt även nu. Jag håller bara på med telefonen när mitt barn sover eller leker på egen hand.

Känner du dig som en bättre person nu när du postat denna kommentar? Lyftes en tyngd från ditt bröst, blev det lättare att andas? Eller vad fyller din kommentar för syfte? Uppenbarligen vill du försöka trycka ner LD genom att kalla henne något som (dessvärre) ses på med negativa ögon från större delen av omgivningen. Så, när du nu har postat din kommentar – har du lättare för att leva med dig själv?

Är man omgiven av vatten så blir det enklare att ta sig till stranden. Älskar det. Älskar att bada själv och bara att vara på stranden. Men häromkring så kan man ju välja stränder som inte är överbefolkade. vi brukar dessutom åka iväg på em lagom när alla ska till Ica maxi och handla sitt köttstycke för kvällens grill. Middag på stranden, så j-ä-k-l-a gött.
Har ingen smartphone, vill inte ha någon. Pausade mitt fb-konto för en månad sen. Bland det bästa jag gjort. Bruset är lit emindre, tiden spenderas bättre.

Jag tror inte att det är barnen som mår sämst av att föräldrarna allt mer har näsan nere i en skärm, det är nog föräldrarna själva. Har sen 3 månader ”internet-bantat”, alltså har inget social medie utan enbart mejl plus att jag läser bloggar, all social interaktion sker irl. Jag har visserligen problem med stress men kan säga att jag verkligen mår så mycket bättre och känner mig så mycket lugnare nu, jag lever mer i verkligheten och får inte längre andra människors bekräftelsebehov smetat i ansiktet mer än när jag läser bloggar och då är jag medveten om att det är det som kommer ske. Vad jag vill säga med detta är att jag mår bättre efter att ha ”internet-bantat” och då har jag ändå ingen smart-phone så jag vill verkligen uppmana alla att försöka sig på den utmaningen. Lev i nuet.

Livet utan en smartphone är så jävla överskattat! Det gäller ju bara att inte missbruka den – man måste inte använda den 100% eller göra sig av med den. En smartphone sparar en garanterat massor med tid när man letar information, försöker hitta, googlar ingredienser i en mataffär eller försöker ta reda på om det är någon idé att åka den där kvarten till ett ställe man inte vet är öppet just idag. Detta måste ju gälla småbarnsföräldrar särskilt, behovet av att spara tid!
Sen har jag aldrig förstått skillnaden mellan att morföräldrar spenderade hela barnvaktarstunden med att glo i en papperstidning och att desamma glor på en mobil idag. För inte har mina föräldrar spenderat all sin tid med att uppmärksamma oss, det borde de verkligen inte ha gjort heller, utan de har sysslat med att läsa BÖCKER (som är så PK jämfört med telefoner av nån anledning. Om det bara gäller själva tiden så borde det inte spela någon roll vad tiden läggs på – fejjban eller dostojevski) och annat som måste göras i livet.

Visst, en smart-phone kan vara användbar men frågan är om en inte borde omvärdera sina livsval om en har ett sånt pressat schema att den är nyckeln för att få det att funka. Bara en tanke..

Jag har badat på stränder, i utomhuspooler och från båtar och you name it med mina barn. Varje vecka under höst/vinter/vår har vi varit på badhuset. Vi har varit på museum, lekland, cafeér, bowlinghallar, lekplatser, minigolfbanor, äventyrsland, tomteland och alla andra fucking -land, cykelutflykter, zoo, djurparker och jag vet inte allt.
Tror inte för en sekund att mina barn minns en bråkdel av allt detta, och det de minns är sånt vi gjorde när de blev äldre.
Oftast är det enkla det bästa.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *