Kategorier
Vardagstrams

Joller // Podcast / Språkets betydelse för barns utveckling

 
Idag kom podcastavsnittet där jag och Elaine Eksvärd pratar om språkets betydelse för barns utveckling ut. (klicka och lyssna) Vi kom fram till en del bra slutsatser öven om det fortfarande finns massvis att säga i ämnet.
 
Elaine är ju retorikexpert och jag, med en helt annan eh ”talang” för språket kan lätt känna mig som en (retorisk) vilde i hennes sällskap. En väldigt bekväm och avslappnad vilde dock för Elaine är superhärlig att hänga med. Och oj vad vi kan prata. En pod tillsammans med henne, Anna och Cissi skulle vara drömmen. (Alltså inte alla samtidigt utan jag med en av varje varannan vecka typ.)
 
 
Men tillbaks till programmet. Det går även att ladda ner via iTunes (går även att söka på Joller) och ska gå att hitta på spotify inom kort. Diskutera gärna här om ni har några tankar kring dagens avsitt!
 
LYSSNA!

Av Natashja // Lady Dahmer

Ni har verkligen kommit rätt om man säger så. Jag är en riktig glädjespridare, fast tvärtom. En bitter surkärring utan dess like som skriver om feminism, kroppen, fatshame, föräldraskap och om att vara kvinna i ett patriarkat.

Kvinnosakskvinna. Feministinfluensa. Din problematiska favorit.

Mig blir ni snart kär i!

0 svar på ”Joller // Podcast / Språkets betydelse för barns utveckling”

TACK för ett bra program! Tänkte på det du sa om att du svär inför barnen. Jag har spontant tänkt att man inte borde svära framför barnen, men du fick mej att fundera på det där. Vi har en tvååring och en bebis. Med tvååringen så funderar jag mycket på det där hur man ska lära henne att det är ok att vara arg och ledsen utan att typ puckla på lillebror för den sakens skull. Inte lätt för små barn att fatta att det är ok att vara arg men att man måste hantera det på rätt sätt. Och inte lätt som förälder att veta (och förklara) vad "rätt sätt" är.

Jag svär inte inför barnen och jag tror det beror på hur jag blev uppfostrad samt att jag tycker att svordomar är onödiga utfyllnadsord som många använder tvångsmäsdigt och kanske till och med i brist på annat om språket i övrigt inte är så utvecklat.

Jag svär som en borstbindare. Ibland. Jag har inga egna barn men försöker tänka på att inte svära fullt så mycket då (det finns oftast ingen anledning heller). Har en kollega som är väldigt troende och av någon anledning försöker jag hålla ner svärandet då också. Men svordomar är ett sätt för mig att understryka det jag säger, visst skulle jag kunna använda alla de där fina och jättekorrekta orden jag kan, men det är inte jag, inte min personlighet. Men visst anpassar jag språket efter situationen. Sån är jag.

Jag måste bara ge dig en hyllning. Jag är relativt lady dahmer-nyfrälst och vill bara säga att jag älskar dig. Okej jag älskar inte alltid dig och dina åsikter men oftast. Jag har aldrig haft något större genustänk i min uppfostran innan jag började läsa här. Jag är glad att jag upptäckte dig och denna genusbibel innan barnen blivit äldre(1 och 3) och färdiguppfostradre. Jag har så himla lång väg kvar men jag lär mig mer och mer varje dag, det är så himla intressant. Jag vill bara plocka hem dig och ha dig i min vita nerfläckade ektorpsoffa.

Tack !!

Länkar du bara de Joller-poddar du själv är med i? Jag trodde att det bara var kvinnor som var med i podden (fick det intrycket här i bloggen) men såg nu hos Heja Abbe att det finna avsnitt där pappor pratar också. Blev glatt överraskad. Kanske värt att lyfta?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *