Kategorier
Vardagstrams

Skogsmulle

Idag åker jag kanske ut till Ösmo plantshop för att fråga om de har björkar till salu. (och äta jättemycket buffé) Jag vill nämligen ha tre till. Tre ståtliga björkar på framsidan av tomten i en liten klunga. Vi har redan typ sju eller nåt men samtliga växer bakom huset.

Är det nån av er som har koll på det här med träd och plantering? När ska björkar planteras? Vad behöver man tänka på? Vad fan kostar en björk?

Så här såg min morgon ut förresten.  Så här ser alla mina morgnar ut. (och nätter) Som jag sagt tidigare; ni barnlösa har ingen aaaaaaaaaaning. Ingen aning alls. Ni kan inte ens föreställa er.


Nu står min son i hallen och säger ”helvete” om och om igen, så det är bara att kavla upp armarna och se om vi kommer iväg nån gång.

Av Natashja // Lady Dahmer

Ni har verkligen kommit rätt om man säger så. Jag är en riktig glädjespridare, fast tvärtom. En bitter surkärring utan dess like som skriver om feminism, kroppen, fatshame, föräldraskap och om att vara kvinna i ett patriarkat.

Kvinnosakskvinna. Feministinfluensa. Din problematiska favorit.

Mig blir ni snart kär i!

0 svar på ”Skogsmulle”

Det är bäst att plantera vår och höst så det är lite sent nu, bäst att vänta tills i vår när tjälen har gått ur marken. Sommaren får man vattna så mycket så det är skönt att inte plantera då. Speciellt inte björkar som dricker massor av vatten.

Betaler du for en bjørk?! Ta en spade og gå ur i skogen og grav opp en. De frør seg som gale – det er ikke noe problem. Jeg ville ventet til våren. Det kan bli problemer nå fordi de ikke får rotet seg før frosten kommer. Lykke til!

Det finns inga björkar eller andra lövträd att köpa nu.
Testa i april – maj någon gång, då har det kommit in massor att välja på.
Marken är ordentligt uppvärmd både för att gräva och ta emot nytt material
Du kan säkert åka dit och prata med dem om björkar och få lite info, men det enda som säljer på dig nu är typ en gran att lägga julklappar under

Tänk på att björkar växer och blir stora och ta med det i beräkningen när du planterar dem. Alldeles för ofta ser jag träd planterade som inte kommer att få plats att växa, när de blir större.
Jag vet inte hur björkens rötter är men vissa träd, t ex hästkastanj, kan växa in i och skada rören till huset och det bör man också tänka på när man bestämmer var trädet ska stå.

Björk är ett av de träd som man ha ganska nära huset som stöd för dräneringen — dvs den hjälper till att dränera.
Skall björken stå nära huset så väljer man den med smal hög krona – (Vårtbjörk eller glasbjörk) eftersom rotsystemet på ett träd formar sig ungefär som kronan.
På min tomt står en självsådd björk.
Farfar planterade björk kring huset han byggt just för att dränera både tomt och kring hus. Beroende på var björken var placerad så valde han typ av björk.
Pil är däremot ett träd som man skall akta sig för för nära huset eftersom rotskotten eftersom den kan leta sig in i husgrunden.
Så är jag lärd – och vare sig jag eller farfar har haft problem våra björkar.

Som barnlös är jag fullt medveten om att jag inte har den blekaste om hur det är att vara förälder. Pendlar oftast mellan ”det verkar ju rätt fint och mysigt” och ”fan vad jobbigt det måste vara” för det mesta. Men varje gång jag ser sådana där klipp, som är grymt underhållande för övrigt, så kommer jag på mig själv med att undra varför i hela friden folk skaffar mer än ett barn om det är så där. Hur orkar man liksom? Och vad gör att det är värt det? För inte skulle man väl skaffa sig mer än ett barn om det enbart var jobbigt.
Själv har jag inte ens bestämt mig huruvida jag vill bli förälder eller inte. Inte än. Men jag uppskattar att det finns de, som du, som inte bara skönmålar föräldraskapet. Som inte låtsas att allt bara är enkelt och kul hela tiden. Misstänker nämligen att jag, om jag skaffar barn, kommer vara livrädd på många sätt och tycka att mycket är jobbigt och jävlar vilken ångest jag hade haft om jag trodde att jag var ensam om det då. Gissar jag. Det är ju så jävla mycket prestige i allt nu för tiden.
Okej, kanske blev lite snurrigt… Hoppas det går att förstå iaf. Tack för morgonens första skratt och för att du är så bäst! Björkar vet jag tyvärr inget om 🙂

Jag börjar tröttna på bilden av oss barnlösa som totala idioter. Vi framställs som om vi bara tror att allt bara är gullegull hela tiden, att vi är övertygade om att vi skulle vara så fantastiska föräldrar osv. Många barnlösa är normalbegåvade och vi kan ta till oss och bearbeta information. Vi lever inte heller i en värld som endast består av barn på bild. Jag närmar mig 40 och alla i min närhet har barn. Jag ser och upplever deras vardag och just därför vill jag inte ha några. Jag börjar tröttna på att jag ständigt ska anses som egoistisk och mindre vetande för att jag valt inte har barn, tröttnat på alla självgoda föräldrar som inte fattar att de inte alls har blivit mindre egoistiska, de har bara bytt ut ” jag” mot ”mitt barn”.Åh barnlösa de tror de vet , men de vet ingentiiing om livet, guuud vad allt var enkelt innan jag fick barn och jag hade oceaaaner av tid” Politiskt medvetna och normkritiska personer gonar raskt in sig i familjenormen och är inte sena att omyndigförklara de som väljer att stå utanför. Sjukt tröttsamt.

Barnlös eller barnfri, lite beroende på några av alla möjliga perspektiv det går att se saker utifrån.
Jag förstår inte riktigt vad såna här utbrott mot människor utan barn kommer ifrån? Vad är det vi inte har en aning om? Livets mening, hur det är att bryta svanskotan eller varför det är okej att säga vad som helst till människor som inte följer normen?
Tror det är bra om du förtydligar lite, ibland kommer det små utbrott mot personer utan barn här i bloggen och jag förstår inte varför just den gruppen av människor behöver tryckas till, jag förstår faktiskt inte alls?

Jag önskar att vi börjar kalla oss utan barn för ”barnfria” istället.
”Barnlös” får oss att låta som att vi saknar något och som att man inte blir hel förrän man fått barn.
Det skulle göra mig glad.

Nej, barnlösa har ingen aning. Ni bygger er uppfattning på de tillfällen då ni ser andra med deras barn. För att ha en aning (på gott och ont) så måste du ha egna barn.
Det finns inget du kan se själv eller få förklarat för dig som kan göra att du vet hur det är att få och leva med egna barn. Inget.

haha! Nu blev det spännande här! Vad tycker du egentligen om svordomar och barn? Du svär ju en del, i alla fall i skrift. Och tydligen ungarna med 😉 Vad gör du då? Jag är en jävel på att ”prata fult” och tycker egentligen inte att det är ett problem. Min son på tre lär av mig och kan ibland säga saker som ”det är så JÄKLA svårt, du måste hjälpa mig” typ. Och jag tycker det är relativt harmlöst, och oproblematiskt. Korrigerar det inte. Men andra gör ju det. NEJ, så får man inte säga, osv. Förskolepersonalen, andra vuxna, osv. Och DET är ju problematiskt. Det blir dubbla budskap och sonen får reprimander jag inte tycker han ska ha.

Hej din underbara kvinna!
Fan jag älskar att läsa din blogg. Den är så befriande och härlig! Älskar att du använder ditt egna språk och inte är rädd för att släppa en groda då och då (helvete, kuk, fitta). Det kan vara så himla skönt ibland att använda en svordom, även om det låter förjävligt. Det är så skönt att gå in på din blogg och slippa se ett översminkat perfekt face (inget fel med det, men vem är vacker på morgonen). Visst att du skriver om yta och skönhet ibland, men det är inte på samma nivå som många andra bloggar jag har läst förut. Det är bara skönt att slippa det. Märker på mig själv att jag har slutat bry nig så överdrivet mycket hur jag ser ut. Vafan, jag föddes med vågigt hår, då får det vara så ;).
Har du funderat på att ha en läsarfika? Vore verkligen kul 🙂
// Fjunet

De av mina vänner som inte har barn har gjort ett aktivt val att vara barnfria. Min uppfattning är att det beror på att de faktiskt inser vilket enormt ansvar och jobb det faktiskt är.
Sedan kan jag känna ibland att vissa föräldrar finner något nöje i att vältra sig i hur oerhört jobbigt det är att ha barn. Det som fascinerar mig lite är att det är samma föräldrar som är ostrukturerade. Om man väljer att gå upp 30 minuter innan man ska ut genom dörren så kommer det att bli trist. Om man väljer en uppfostringsmetod som går ut på att barnen alltid får göra som dom vill så kan man ju inte bli förvånad att de inte förstår vad kompromissa innebär eller inte kan anpassa sig till icke önskvärda förändringar.

Håller med dig helt. Om man tar lätt på sitt föräldraskap från början och inte har strukturer och rutiner så blir det kaos. Om man istället lägger upp en plan för hur man vill ha det för att familjen ska funka så underlättar det mycket. Sen kommer det ju alltid perioder (utvecklingsfaser) hos barnet som gör att det blir lite mer ansträngande än vanligt. Min erfarenhet är att barn mår bra av rutiner och fasta regler, det ger trygghet.
Har även hört ett flertal personer som valt att inte ha barn för dom vet hur mycket ansvar och engagemang det innebär. Är man inte beredd att satsa helhjärtat på det är det kanske bäst att avstå barn för allas skull.

Höst eller vår passar för plantering, det är lite för sent nu då trädet inte kommer hinna etablera sig ordentligt inför vintern.
Vad gäller planteringen: Hålets djup beror på rotklumpen,du får inte täcka stammen med jord högre än där jorden finns vid inköp, stammen kan ruttna annars. Att plantera träd lite upphöjt sägs vara en fördel framförallt för vattenavrinning, igen, risk för att stammen ruttnar om vatten blir stående i en grop liksom.
Beroende på vad för jord som finns på platsen och om den passar för trädet eller inte kan du behöva jordförbättra. Har du t.ex. en lerjord kan du behöva tänk på att 1. luckra efter grävning (plogsula bildas lätt) 2. förbättra med en jord som liknar den som finns där redan eller gräv riktigt djupt ev. lägga dränering. Lägger du en sandigare och humusrikare jord i gropen och har lerjord undertill är risken stor att du får som en poolduk/plogsula i botten på din grop, vattnet kan alltså inte rinna bort och trädet drunknar.
Stöd gärna nyplanterat träd med stöttar och jutesnören (knyt om varje år)under etablerings åren (2-5 år). Det är även viktigt att vattna under etableringen, så fort kärlen gått ur maken bör man vattna ett nyplanterat träd för att minimera riskerna för att trädet torkar ihjäl.
Lycka till!

Hahaha, när sorry innan barn har man ingen aaning även om man TROR att man vet! De med ett barn vet heller inget. Med 6 mån tvillingar har vårat liv ändrats TOTALT. Ingen dusch, ingen lagad mat, kasta sig fram o tillbaka Å vänta bara tills de ska börja trotsa.

Jag kom att tänka på dig när jag såg på en serie på netflix igår kväll. Känner mig lite nördig som ”tipsar” dig om vad det var jag såg men jag känner att jag vill dela med mig av det iaf 😛
Jag såg på ”The Fall” (2013), avsnitt 3 tar den kvinnliga huvudrollsinnehavaren upp det här med madonna/hora etiketterna som oftast sätts på kvinnor. Kändes lite mäktigt att hon poängterade det, det är inte ofta det tas upp i serier/filmer.
Kan inte säga hur serien är i övrigt eftersom jag bara såg tre avsnitt.

Jag hade ingen aning trots att jag suttit mycket barnvakt och jobbat som barnflicka.
Men jag heller ingen aning om hur det är att vara blind, sitta i rullstol, bara ha en hand eller vara mörkhyad.
Jag tror inte att man kan veta riktigt hur någonting är förrän man är i den situationen själv. Sen är upplevelsen alltid olika för vi är olika som människor.

Men asså. Ingen vet hur det är att ha barn för att man råkar ha egna. Man kan ha blivit välsignad med en ängel till unge, då har man ingen aning om hur barn med diverse problem är att ha att göra med. Bara för att man har egna barn så vet man ju inte automatiskt hur det är att ha barn i allmänhet, man vet ju bara sin egen verklighet med sina egna avkommor.
Att ogiltigförklara alla barnfrias erfarenheter med ”du har inte en aning” är lite plumpt. Klart vi har en aning. Jag har 10 syskon och jag är äldst. Har föräldrar med psykiska problem och har fått ta mycket ansvar för ungarna sen jag var väldigt liten. Det gör inte att jag vet hur det är att ha egna barn, men visst fan har jag en aning om vad det innebär att ha barn.

Precis så är det radikalgnu! Jag är nu 50 år och var 17 år när jag utav olika orsaker bestämde mig från att inte skaffa några barn. Jisses vad jag ibland har varit tvungen att försvara det ställningstagandet! Många i framförallt 25-30 årsåldern blev kränkta och uttalade ibland i nedsättande tonfall att jag inte vet vad jag pratar om, att jag kommer att ångra mig, tänk när du blir gammal etc… Dessa människor som kunde bli rent av otrevliga när detta diskuterades var uteslutande kvinnor. Det finns inte en man som fört diskussionen och samtalet på så låg nivå, som fick mig att känna mig så illa till mods.
Men nej, jag har aldrig ångrat mig. Den biologiska klockan gjorde mig givetvis varse om att möjligheten fanns men inte för en sekund övervägde jag att ändra mig. Och jag känner mig inte mindre värd som kvinna för att jag inte har biologiska barn! Jag träffade så småningom en man med tre barn som jag känner lika mycket för som jag skulle gjort om jag fött dem. Men att vara styvmor har sina prövningar ”Som ni biologiska morsor aldrig kan förstå” 😉 Jag brukar säga att som styvmor har man alla skyldigheter som en biologisk mor men inte en enda rättighet. Så det så.
Jag har dessutom genom hela mitt yrkesliv tvingats stå tillbaka för alla de morsor som tar för givet att barnfria (vilket bra ord) ska täcka för dem när de ska flexa, vara ledig alla skollov och julhelger.
Det handlar om att respektera varandras val, vad man än väljer att göra.
Kan diskutera ämnen hur länge som helst!

[…] just nu. Debatten går: är det bra eller dåligt? Säger samhället att det är bra eller dåligt? Kan människor utan barn veta eller ens ana hur det är att ha barn? Jag svarar ja/nej på alla frågor utom den sista, där jag svarar nej. Jag kan avsluta mitt […]

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *