Kategorier
Vardagstrams

Glädeflickorna // Avsnitt 6 – min vän microlax

Barnen, vår framtid. Så älskade, så tätt sammankopplade med bajs.

Måste man alltid diskutera bajs när man diskuterar barn? Svaret är ja. Vems tarm är en välsignelse, vem är vän med microlax? Hanna tipsar om profylax och berättar om ett hemligt hinder som inte ens profylax kan lösa men microlax kanske kan. (Ledtråd: arbetsnamnet på avsnittet var den långa bruna milen.)
Vi pratar smärta, vi pratar prestige, och avsnittet avbryts av något som kommit ur Natashja. Lyssna, och ta sedan en dusch.

glädjeflickorna förlossningar microlax

Lyssna här, eller ladda ner på iTunes eller Podkicker!

Och STORT TACK till fantastiska Luntgatan Girls som lånat ut sin musik till oss. Ni hittar mer av dem här:

Luntgatan Girls på Spotify
http://luntgatangirls.se

Apropå att föda barn så var ju det verkligen fullt av överraskningar. Hallå liksom, bortsett från att det kändes som att man skulle värpa fram en hörnsoffa ur stjärten så var avslaget efteråt som en smäll på käften. Wft? Det slemmar och blöder och äcklar och STINKER från underredet i typ två månader. Man skulle kunna tro att en ökenråtta krypit upp och dött om man ska bedöma den odör som ångade från fittan under denna tid. Rutten död råtta. I dubbel bemärkelse. Sen som en biverkning på det fick man som det så fint kallas ”obalans i underlivet”. (Tack gud för de där vaginalgeggan man kan köpa på apoteket. Fixade råttan på nolltid.)

Detta LÄSTE jag för övrigt om ca 2 veckor (!) innan jag födde. Inte en föraning hade man. Ingen varning. Ingen som berättade. Köpte hem always ultra slim eller va fan de nu heter, förberedde mig liksom lite inför detta mystiska avslag. Man skulle ”blöda lite efteråt”. Nej. Så var det ju inte riktigt. Avslaget är inte alls som mens. Fick skicka maken på apoteket för att införskaffa de största vuxenblöjor han kunde hitta. Ja ni hörde rätt.

Vuxenblöjor.

Av Natashja // Lady Dahmer

Ni har verkligen kommit rätt om man säger så. Jag är en riktig glädjespridare, fast tvärtom. En bitter surkärring utan dess like som skriver om feminism, kroppen, fatshame, föräldraskap och om att vara kvinna i ett patriarkat.

Kvinnosakskvinna. Feministinfluensa. Din problematiska favorit.

Mig blir ni snart kär i!

0 svar på ”Glädeflickorna // Avsnitt 6 – min vän microlax”

Riktigt så illa var det inte för mig, vill jag lugna alla gravida-snart-födande kvinnor med. Men visst fan blöder det mycket och det är inte superskönt att torka bort blodet från ett sytt underliv. Köpte en såndär liten dusch man kopplar på kranen i handfatet, det var det bästa beslutet jag tagit. Och som det mesta – det går över!

Är gravid själv med första i v 18 och är redan less på att allt är så ”fint”. Man blöder lite, man kan få lite problem med magen, lite finnar, lite svamp, lite bullshit. Är ju omöjligt att få höra sanningen kring graviditet, förlossning, amning för alla skäms över hur äääckligt allt är. Kan inte du ta ett inlägg och bara berätta sanningen om allt detta??

Fast alla upplever det inte som LD gjorde. Mina vänner slutade blöda ganska snabbt – de luktade och var inte så mycket, de sprack knappt (typ 1 stygn) deras sexlust och känsel vid sex har ökat, fittan är normal osv osv. Känner ingen som pajat och ballat ur totalt men jag vet att det händer – dock behöver man ju inte ta LD’s upplevelser som en sanning. Långt ifrån. För henne var det ju så men inte för alla som sagt. Känner inte igen mig i den bilden.

Det mest sjuka är nog ändå att TROTS att det är vetenskapligt bevisat (obviously) om att en graviditet och förlossning är bland det FARLIGASTE en kvinna kan vara med om i sitt liv, så nonchaleras det bort med att det ”ju är så fiint och naatuuuuurligt”. Vad fan är det fina i att blöda i två månader konstant? Vad är det fina med risker så som framfall, ett söndertrasat underliv för resten av livet och så vidare och så vidare.
Att som kvinna och inte vilja ha barn, borde snarare vara MYCKET mer ”naturligt” (hatar det uttrycket). Jag säger som ovanstående, mer information om risker för fan! Så jävla less på att ”det är så fint”. NEJ DET ÄR INTE FINT MED SMÄRTA PUNKT SLUT

Ja, hur många barnförbjudna filmer och serier finns det inte där människor skjuts och sprängs och lemlästas och blöder ihjäl till höger och vänster, och sen kommer det en förlossningsscen som är över på fem minuter varefter den nyblivna mamman fräscht och osvettigt drar upp byxorna och springer därifrån med ungen på armen …

Innan jag blev gravid första gången tänkte jag sällan på mig själv som biologisk. Men plötsligt är man en vandrande bioreaktor. Jag har i normala fall trög mage – under andra graviditeten fick jag ta Dulcolax varannan dag för att kunna bajsa överhuvudtaget. Samt sitta upp och sova i sex månader på grund av halsbränna. Nej, inga medikamenter hjälpte. Faktiskt blev jag inte tokig på kuppen. Känner mig som en hjälte. Och söta ungar blev det!

Poddlyssnare här!
En sak jag verkligen saknar i podden är först ett ”hej och välkomna” i början och sen ett ”tack för att ni lyssnat” i slutet. Känns så konstigt att hamna mitt i ert samtal utan någon slags presentation och sen att lämnas direkt till låten när det är slut.
Gillar verkligen avsnitten förutom det lilla 🙂

Haha! Värpa fram en hörnsoffa, Du är så jävla rolig. Förresten det kan ju bara inte vara så att det är naturligt att man ska gå igenom det helvetet som en graviditet innebär.

Fast det där med avslag varierar jättemycket mellan förlossningarna är min erfarenhet. Känner exakt igen din härliga skräckfilmsbeskrivning efter två av mina förlossningar, men efter mellanbarnets födelse var det helt annorlunda. Hade vanlig binda redan när jag åkte hem från BB, blödde lite grand (typ vanlig mens) 7-10 dagar och sedan var allt som vanligt igen. Den förlossningen var överhuvudtaget den bästa på alla sätt och den enda där jag fick en chans att föda som jag ville (utan bossig barnmorska eller medicinska nödsituationer), så kanske gjorde den därför helt enkelt mindre skada på kroppen.

Haha tack för dagens gapflabb! 
Jag hade inte så mycket äckel veckorna efter förlossningen men något jag hade velat få information om under graviditeten är baby blues och förlossningsdepression. Den fullständigt knockade mig när min dotter var tre-fyra dagar gammal och i flera veckor satt jag och grät av ångest medan hon låg vid mitt bröst utan att förstå varför. Ingen hade förvarnat mig om det 🙁

Jag har fött vaginalt två gånger.
Första gången chockades jag av att det stod i alla tidningar 24 timmar en förlossning kan ta upp till 24 timmar. Så jag tänkte.. 24 timmar? Ett dygn? Det borde jag klara oavsett hur jobbigt det blir. så är det över på 24 timmar. (Fanns inte internet man läste tidningar) Min förlossning tog 68 timmar?? Med värkar 3-5 min i 3 dagar, jag var slutkörd, igångsatt, vart klippt och dom fick sätta sugklocka och att sy efter var brutalt, jag bara skrek och grina och dom fortsatte… Jag vart förlossningsdeprimerad efter. Jag hade ingen aning att något av detta kunde ske? Kände mig överkörd och brutalt dåligt behandlad..
Andra gången så fanns ju mer internet och till och med i telefoner. Så nu så skulle jag se till att det inte tog så lång tid, och att jag inte skulle bli deprimerad, och att inte bli klippt eller ha sugklocka. Jag övertalades till att andra förlossningen skulle gå lättare, det skulle inte bli hemskt och en skräckförlossning som första…. Ett snitt drömde jag om hela graviditeten men var nekad av läkare…
Andra förlossningen vart jag chockad av att det tog lång tid för att vara omföderska tog 12 timmar. och hade då haft latensfas i 24 timmar innan och varit konstant öppen 2 cm i veckor…
Ring on fire, kände jag aldrig med första barnet… Men usch denna gången var det brutalt..!!! Dödsångest deluxe! Att man kan få enorma krystvärkar av eda, och att man visste kan känna kryst känsla och trycket trots all bedövning.. Barnet fastnade i kanalen. Det hade jag ingen aning om? Var någon kant som inte ville ner, så dom tryckte upp hela näven för att knuffa barnet över kanten… Utan att fråga mig… Dom klippte trots att jag ville undvika det… Jag vart igångsatt trots att jag egentligen inte ville det heller.. Och jag vart felsydd efter. Det var något jag inte visste om att man kunde bli??? Det felsydda är ett problem lååååångt efter förlossningen..
Att man kunde få en kronisk inflammation i svanskotan = inte kunna sitta, stå gå, träna normalt för kanske all evighet.
Att stygnen visst kan spräckas upp både på insidan och utsidan efter förlossningen.. Att man inte har några magmuskler alls efter så att kunna sätta sig från liggandes är omöjligt. Min make puttade upp mig i 1 års tid efter. Bakreframfall och inkontinens anses som normalt av vården…
Att första förlossningen var avslaget endast 2 veckor, andra gången var avslaget 13 veckor. Att man faktiskt kan få mens 4 veckor efter avslutat avslag trots att man helammar…
I princip säger folk ingenting. Ingen vill skrämma upp, men ingen vill heller informera om allt… Jag hade gärna velat vetat ALLT. men fick tyvärr uppleva att kroppen förstörs själv..

Jag fick panik på BB när det kom ut en blodklump stor som en TENNISBOLL!
Trodde det var nåt allvarligt fel och ringde på barnmorskan, som sa helt lungt att det är normalt, inget är fel.
DET hade jag velat veta innan!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *