Kategorier
Vardagstrams

De som redan bidrar minst till problemetär de som ska göra mest

Det blev kanske lite otydligt i förra inlägget, men givetvis är lite bättre än inget. Om man överkonsumerar och flyger till thailand en gång i kvartalet så är det ju fortfarande bättre att man äter eko eller sopsorterar än att man låter bli. Såklart.
Ju fler som gör något, oavsett hur litet, desto bättre men problemet är att det alltid är de som redan bidrar minst till problemet är de som ska göra mer medan vi andra kan klappa oss på axeln för att vi har råd att slippa anstränga oss. Typ.
karolin igen
 
Jajaja Karolin IGEN. Läs hela kommentaren här!

Av Natashja // Lady Dahmer

Ni har verkligen kommit rätt om man säger så. Jag är en riktig glädjespridare, fast tvärtom. En bitter surkärring utan dess like som skriver om feminism, kroppen, fatshame, föräldraskap och om att vara kvinna i ett patriarkat.

Kvinnosakskvinna. Feministinfluensa. Din problematiska favorit.

Mig blir ni snart kär i!

0 svar på ”De som redan bidrar minst till problemetär de som ska göra mest”

Jag tycker ditt resonemang ar alldeles for skuldbelaggande. Om man ska vara sadan bor man ju framst beskylla de overviktiga, som ater LANGT OVER sitt energibehov… Och det kanns ju inte sa schysst precis.
Nej, detta resonemanget gar inte ihop.

Jag (som har skrivit kommentaren i inlägget) tycker inte vi ska skuldbelägga någon alls. Ifrågasätta konsumtionsbeteenden ja, men framförallt strukturellt. Varför FINNS det så mycket för miljön dålig mat idag, varför produceras den, varför reglerar vi inte livsmedel mer samt ökat subventionerna av eko?
Och så tycker jag man ska vara jäkligt försiktigt med att ifrågasätta hur de som redan har det sämst ställt prioriterar sina livsmedelsinköp .

Oj, verkar som om halva min kommentar foll bort.
Som sagt: haller med tanken om att inte skuldbelagga den typiska ”arbetarklassen”, men det blir lite stereotypt att sonika dra slutsatsen att ”arbetarklassen” ar de enda som shoppar pa Ullared och roker cigretter…

Jag har faktiskt aldrig reflekterat särskilt mycket över hur jag kompenserar det faktum att jag inte köper särskilt mycket ekologisk mat på andra sätt, bara genom att inte ha råd att konsumera lika mycket som medel- och överklassen. Det här var något av en eye opener för mig. Nästa gång någon som tjänar tre gånger så mycket pengar som mig hävdar att jag också har råd att köpa ekologisk mat bara jag ”prioriterar lite bättre” ska jag kontra med att jag nog gör mer för miljön bara genom att bo i en liten etta och inte äga en bil.

Som lantis blir jag nästan lite full i skratt över hur storstadsfixerat Karolins liv verkar vara:
”Medan många av dessa man säger ska prioritera varken kör bil, flyger, har en villa eller köper nya kläder”
För mig låter det som mina högavlönade innerstadsboende vänner medan det hos er i Sthlms medel- /överklass förmodligen betyder människor boende i förorten.
Ett bra miljötips för boende i hyreslägenheter kan tex vara att be hyresvärden sänka innetemperaturen i lägenheterna till max 18-19 grader. Kostar ingenting för dig, uthyraren sparar på uppvärmningskostnaden och energiförbrukning = bra för miljön till ingen kostnad.
Att avsäga sig ansvar för vår miljö med hänvisning till att andra borde ta större ansvar är oerhört kontraproduktivt. Det är inte alltid kapitalet som är boven utan snarare oviljan att se att var och en av oss kan bidra.

Erkänner mig fullt skyldig till att det blev stadsfokus (även om det inte är just Stockholm i mitt fall), det var inte helt medvetet men kunde absolut ha formulerats bättre. Grundpoängen är att det är en idag är tydlig trend att mer pengar = större avtryck på klimatet, och att då avkräva ett än mindre avtryck av de som redan tillhör den gruppen som bidrar minst till utsläppen med en teoretisk hänvisning till att ”Alla har råd med ekomat” tycker jag är skevt. Därmed INTE sagt att nån är FRI från ansvar, vilket jag också skrev.

Jag tycker fortfarande du är ute på riktigt hal is här.
Problemet med konventionell matproduktion är att någon annan alltid betalar när det är billigt. Djuren, miljön, kommande generationer eller de som producerar maten.
Maten är egentligen dyrare än vad den är. Låter det konstigt? Ja så är det i alla fall. Den låga prislappen för konsumenten beror på att någon annan betalar. Någon annan, som på intet sätt är av mer ringa värde än den fattiga småbarnsmorsan, någon annan, som inte heller besitter vare sig ekonomiskt eller kulturellt kapital.
I din argumentation om ”fattigas rätt att köpa oetisk mat” ställer du olika svaga grupper mot varandra. Det är ett ovanifrånperspektiv om något. Du kan liksom aldrig komma till någon ”god” slutsats i det. Motsatsen, att avkräva fattiga människor dyrare vanor är även det problematiskt, men du verkar liksom vägra inse att ditt sätt att resonera också är det?
För hur ska vi lösa den här ekvationen hade du tänkt? Ska skitmaten finnas kvar eller ska den det inte? Att all mat kommer bli billigare när all mat blir ekologisk kan du glömma. Bara glöm det säger jag. Ekomaten är nämligen inte dyr, den är inte ett öre dyrare än all mat hade varit om den följt den gängse prisutvecklingen sedan 70-talet, den är inte ett öre dyrare än vad som krävs för att få det att gå runt. En ekogrisbonde tar idag knappt ut någon lön alls utan driver detta mer eller mindre som en hobby. Det är inte ekomaten som är dyr, det är den andra maten som är billig.
För fattiga småbarnsmorsor i förorten är det en jättebra sak att det idag finns superbillig mat och superbilliga kläder och konsumtionsvaror tillverkade i låglöneländer. Men samtidigt ropar du på regler som ska få företagen att ändra sig så att all mat blir producerad på ett innehållsmässigt och etiskt ok sätt. Då kommer ju maten att bli dyrare, för alla. Eller ska vi ha dispens till en viss sorts skitproducenter som ska få fortsätta producera giftmat till underklassen? Hur har du tänkt dig det egentligen?
Det funkar liksom inte att säga att ”företagen” är the bad guys och borde ändra sig men att de som köper deras produkter har rätt att göra det utan dåligt samvete. Företagen tillverkar dessa produkter för att vi köper dem.

Jag förtydligar mig gärna ytterligare kring hur jag tänker. Jag menar alltså INTE att vi
ska strunta helt i att ifrågasätta någons konsumtion bara pga mindre bemedlad, jag menar att vi ska ifrågasätta ALL konsumtion. Det är orimligt enligt mig att lägga så stort fokus på ekomat som det blev i några av de senare dagens diskussioner på främst Twitter. Jag tycker inte någon är fri från ansvar (vilket jag skrev), och jag tycker ekokampanjer och ”alla bäckar små”-tänket är bra.
Jag strävar INTE mot mindre ifrågasättande av livsmedelsproduktion, utan att vi lyfter nivån på kritiken. Varför finns det tillgängligt? Varför säljs det skitprodukter, varför subventioneras inte ekojordbruk mer? Varför krävs det inte hållbar produktion vid offentlig upphandling? Jag tror inte på marknaden som styrmedel till en hållbar konsumtion, det har liksom redan bevisat sig inte funka in my book.

Jag tycker fortfarande att det är vad vi gör som betyder något, och inte att nödvändigtvis peka på vad en annan inte gör, och med det menar jag inte att peka på alla som käkar kött fem gånger i veckan, kör bil alla dagar, bär päls och flyger hit och dit som har nån betydelse, för att ändra deras beteenden krävs så mycket mer och jag vet inte hur jag ska kunna ändra det, så jag arbetar i det ”lilla”, dvs det som jag har helt eller delvis ansvar för.
Skrev i inlägget
”Ni får ursäkta men jag blir alltid bitter när jag handlar mat. Vill hellre lägga ekopengar på typ en tatuering eller ett par nya tuttar”
tidigare om att jag tycker det är bättre att ens (barn, fast jag inte har några) äter grönsaker ö h t, än att nödvändigtvis äta det som finns i Sverige för säsongen. Jag, med flera andra som har mag/tarm-problem kan inte äta dessa så heliga rotsaker.
Så blev jag påhoppad av nån Tove för att jag skrev att det är ”roligt” att äta sockerärt (som flugits in från andra sidan jorden).
Håhå jaja och *gäsp*
Jag skrev också att jag gör allt jag kan för att välja så miljörätt som möjligt, sorterar och köper second hand. Dock att jag använder min bil för att jag har ett handikapp.
Kan vi inte bara se till vad var och en kan/orkar bidraga med, istället för att fokusera på vad nån inte kan?

Du skrev att det gör ditt liv roligare att äta sockerärt som flugits hit från andra sidan jorden. Det är inte ett påhopp utan ett konstaterande.
Jag påpekade att sockerärt smakar detsamma som ärtskott, som är en i princip gratis vintergrönsak utan miljöpåverkan och med högre näringsvärde. Jag gav även ett par andra exempel på billiga vintersalladsgrönsaker som inte är rotfrukter.
Din slutsats är att jag dyrkar rotfrukter och tycker att fattiga ska köpa dyrare grönt.
Jag tänker att det är ett bra exempel på hur viktigt det är för människor att får göra som de alltid har gjort, oavsett de egetligen ger dem något mervärde eller ej.

Alltså, klart att alla kan äta ekomat om de prioriterar det, men problemet är att det är så jävla mycket man ska prioritera. Ekomat, mindre tid på jobb och mer tid med barnen, träna så att man inte förfaller, spara till en buffert, spara till barnen, spara till resor osv osv. Vissa är så lyckligt lottade att de kan prioritera bort en daglig latte och köpa ekomat för de pengarna, men andra måste prioritera bort saker som gör dem till dåliga människor på annat sätt. Det går inte att vinna som låginkomsttagare. I ”finare” människors ögon är låginkomsttagare för alltid människor som prioriterar fel.

plz, kommentera filip och fredrik senaste podcast. de ägnar otroligt lång tid åt att spy galla över feminism och kända feminister. frågan är väl vilka som är exkluderande, de ägnar inte en tanke åt deras vita medelklassimperium som bara låter vita medelklassmän komma till tals.

Lämna ett svar till Maria T Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *