Kategorier
Vardagstrams

Vilkaär era bästa Lady Dahmer-minnen?

Vilka är era absoluta favoritinlägg, favoritkrönika eller favoritdebatt hos mig? (Alla plattformar: Twitter, Facebook, Instagram eller här) Vad har provocerat er mest? Vad har öppnat ögonen?
Länka gärna om ni hittar. Det vore nämligen till otrolig hjälp för mig!

Av Natashja // Lady Dahmer

Ni har verkligen kommit rätt om man säger så. Jag är en riktig glädjespridare, fast tvärtom. En bitter surkärring utan dess like som skriver om feminism, kroppen, fatshame, föräldraskap och om att vara kvinna i ett patriarkat.

Kvinnosakskvinna. Feministinfluensa. Din problematiska favorit.

Mig blir ni snart kär i!

0 svar på ”Vilkaär era bästa Lady Dahmer-minnen?”

Bästa minnet: Alla dina sarkastiska inlägg på fejjan, mmm jag njuter när du kör över puckon med sarkasm
Mest provoserande: Varje gång du skriver att du hatar alla män… Jag förstår inte!
Ögon öppnande: Din syn på barnuppfostran. Jag har helt ändrat syn på hur mina barn kommer uppfostras. Enligt min åsikt, helt till det bättre
Tack för en grym blogg LD! Jag håller inte alltid med dig, ibland blir jag gråhårig av dina inlägg och så provocerad att jag sliter mig i håret. Men jag älskar att du skriver det du anser, och du kompromissar aldrig dina åsikter för att någon kan ta illa upp. Du är ärlig, uppfriskande och radikal. Och jag älskar det!

Jag har följt dig sen tidigt 2010, jag har så mycket jag skulle vilja visa dig vad som har öppnat mina ögon och gett mig styrka. Men störst av allt är feminismen, du satte ord på det. Du behöver inte vara perfekt, inte följa en mall för att kalla dig feminist. Utan bara vara dig själv och tro på det som är rätt..
Jag sparar ner citat från dina inlägg så jag kan läsa ibland när jag behöver styrka och pepp. Du är det största som hänt mig sen när jag äntligen förstod vem jag är.
Du lärde mig vem Valerie Solanas var, hade ingen aning om att den kvinna ens existerade innan dig.
Ett tidigt inlägg från dig som var så enkelt inga krångligheter, allt fanns där som jag behövde höra just då. Inom mig föddes en sovande feminist:
http://ladydahmer.nu/ja-du-har-helt-ratt-jag-bara-latsas-vara-feminist/

Alla dina inlägg om fatshaming och kroppsideal, så jäkla klockrent och så välbehövligt! De har öppnat mina ögon och fått mig att utveckla min empatiska förmåga många steg, både mot mig själv och andra. Tack <3

alltså jag Ä L S K A R när du hänger ut internettroll (läs: män) som varit korkade och/eller elaka. älskar såklart inte att du blir trakasserad, men att du ofta delar med dig så att folk får se hur många vi är som backar upp dig. och som Lina skrev är jag bara mer säker på hur jag vill uppfostra mina framtida barn.
du och Vegania.net kan vara det bästa som hänt internet.
PUSS

Jag kan inte komma på något specifikt inlägg eller krönika men jag brukar tycka det mesta du skriver om är intressant. gillar allt du skriver som handlar om feminism och genus men också klassfrågor. Jag håller faktiskt nästan alltid med dig och jag mår bra av att läsa din blogg, känner mig stärkt av den. Dina texter är som ett slags verktyg som jag kan gå tillbaka till och använda när jag diskuterar och argumenterar med andra.
Tycker att du och din blogg är fantastiska

Jag såg ditt namn första gången i en tråd på Familjeliv om sånt ingen berättar ang förlossningar, skrattade så jag grät. Började dock läsa din blogg ordentligt först januari -13 då jag själv skulle börja blogga och det första inlägget jag läste då handlade om nåt så banalt som våtservetter som kliar i fittan. Minns det dock tydligt 😉 Borde givetvis länka till nåt av det bästbästa här nu, men detta kom till mig först!

Jag hittade dig när jag närde min nyföding vid mitt bröst och googlade hejvilt om amning. Efter det läste jag vidare om föräldraskap, genus och självklart feminism. Har gått tillbaka i arkivet och läste ikapp och idag är din blogg en av mina måsten och den som jag alltid mår bra av att läsa (sparar din till sist så att jag får en bra känsla i kroppen och lite jävlaranamma innan jag återgår till livet utanför wwww). Tack för en bra blogg!

Mitt bästa och roligaste minne som dyker upp först i kön här, är nåt du skrev för säkert två år sen. Du la upp en före- och en efterbild som var prick likadana (dessutom nån rolig pose) och sen skrev du nåt i stil med ”nä, jag blev inte smal (snygg?) i år heller”. Det var så roligt att jag kan tänka på det och skratta hejdlöst hur länge som hellst. Det värsta (eller roligaste) är att jag själv vid ungefär samma tidpunkt hade skrivit ett inlägg i en blogg jag hade, där jag visade varför jag aldrig visade ”dagens outfit”. Jag bodde nämligen i mina träningskläder den resterande tiden på dygnet då jag inte jobbade och hade sjukhuskläder. När jag var färdig med inlägget insåg jag att mitt inlägg med 7 likadana bilder representerande varje dag på en vecka hade samma effekt på mig som ditt föreochefter-inlägg haha! Galet kul!

1. Jag hittar dig och du påminner mig om min mamma 1979. (Jag blir provocerad ha ha)
2. När jag får se att du målar helt otroliga tavlor (är det verkligen du dom målar? De är helt amazing)
3. När du fick mig att må bra i min kropp efter du postat bilder på dig själv i osnäll vinkel, pratade mycket och med många om det!
4. Gillar att få reda på att du spelar och har intressen som är crazy.
5. Gillar och känner igen så mycket så listan skulle bli kräkig …
Men din konst är nog det jag är mest imponerad av, och din inredning är snygg. xxx

Askul när du rippade från FL förr och kommenterade. Askul när du skällde ut mig för att inte ha ett nick. Fick då bli bigfuckingdifference eftersom du säger det ofta.
Mest provocerande var/är inlägg om föräldraförsäkringen. Samt postade bild på oskar med två utmanande brudar!
Bästa; inlägg om ensamhet. Kunde inte förklarat det bättre själv.
Mest fantastiska: är du, tack för att du finns❤️.
Sen undrar jag när du tänkt masa ner dig till GBG för bloggträff?

Bästa: Kroppsideal, fatshaming, barnuppfostran och svar-på-tal-inläggen du brukar skriva. Alltid träffsäkert. Du är bra på att förklara saker på ett enkelt och lättillgängligt sätt.
Provocerande: Politik. Själv är jag liberalfeminist. Blivit bättre på senare tid när du skriver mer om F!, älskar nämligen Schyman.

Jag kan inte nämna just ett inlägg som var/är bäst, men jag älskar dina sarkastiska ”svar på tal”-inlägg. De är så jävla härliga!
Jag har själv en ytterst sarkastisk humor och älskar när andra använder sarkasm på samma sätt.
Sen gillar jag även dina inlägg om barnuppfostran. Jag som inte har barn än får en del att tänka på inför eventuella barn och hur de bör uppfostras.
Fast å andra sidan gillar jag nästan allt du skriver. Det är ofta klockrent och tänkvärt.
Det finns ingen annan blogg på internet som jag kommenterar lika ofta som din! Brukar annars aldrig kommentera bloggar.

En av de första grejerna jag minns är när du var gravid med Tamlin. Och hans theme song – Korvas korvas korv!
http://ladydahmer.nu/sangen-om-korvas/
Sen minns jag och uppskattade de gånger du talar om kroppsideal, och särskilt de gångerna då du ”provocerar” (säger det för jag blir inte provocerad, men andra blir) av magbilder.
http://ladydahmer.nu/fast-den-ar-iallafall-mjuk-och-skon-att-klamma-pa/
Och när du pratade med Apan om graviditetsgrejs och födslar – jag fick reda på så mycket hemskt och intressant på samma gång som man ba liksom inte snackar om öppet.
https://www.youtube.com/watch?v=cGtn4BS6CsI
Utöver all feminsim då såklaaaaaaart. <3

Okej förmodligen totalt irrelevant för har inget med feminism att göra, men jag kommer troligen aldrig glömma: MAMMA! BAJSAR DU? SVARA JA ELLER NEJ.
Skrattade högt och länge första gången jag läste det, ler fortfarande stort åt det bara jag kommer att tänka på det nu 🙂

Oj, jag blev provocerad av själva letandet efter det som gjorde att jag fortsatte läsa det du skriver.. jag har inte fött barn själv, men det var en väninna som läste detta när hon var en vecka från att föda sitt andra barn, och ville att jag skulle läsa för att det är så skönt (?!) befriande
http://www.familjeliv.se/forum/thread/50835896-saker-ingen-berattar-for-dig-om-barnafodande
Håller med dig om mycket, inte allt, men är ett stort ”fan” av vad du skriver om, och framför allt, hur du skriver. Har fått så många tankeväckande upplevelser att jag inte kan hålla räkningen, men detta länkar till varför jag fortsätter läsa.
Märkligt, att i detta upplysta (haha) samhälle, beskrivelser om kvinnokroppen fortfarande ska gömmas.

http://ladydahmer.nu/fast-den-ar-iallafall-mjuk-och-skon-att-klamma-pa/
Det här inlägget var det första jag läste av dig och jag minns att jag älskade det och visade det för en massa vänner! Sen fastnade det när du skrivit om hur vi ger småbarn (flickor) uppmärksamhet/komplimanger för deras utseende och sen jag läste det har jag slutat ge barn bekräftelse för hur de ser ut. Fast jag älskar verkligen allt du skriver och du är en stor förebild! När jag blir stor vill jag bli som dig! (är 31 nu!)

Hinner ej läsa tidigare kommentarer så detta blir kanske en dublett.
Något som jag direkt kom att tänka på som betytt mycket: Du skrev för ett par år sen(?) flera inlägg om hur en bekräftar och uppmuntrar sina barn utan att begränsa dem. T.ex. inte säga duktig osv, ej begränsa utifrån kön, inte ropa”försiktig!” till sitt barn. I ett exempel var det Ninja som klättrade på ett ”berg”.
Har två ungar nåt år efter dina i ålder och har varit hjälpt av det ”tänk” som du inspirerade till!!

Det här provocerar mig: http://ladydahmer.nu/foraldraforsakringen-ar-ett-privilegium-ingen-javla-rattighet/ Endast av den anledningen att du inte lever som du lär. Och av den anledningen att jag är för individualiserad försäkring samtidigt som jag inte är det, det är en kamp som utspelar sig i mig när detta kommer på tal och jag är lika mycket hycklare… Jag gillar generellt inte inläggen som är skrivna i svart och vitt för det känns som att de är skrivna för att provocera. Samtidigt så fyller de ju sitt syfte så det blir hatkärlek 🙂
Det som jag gillar mest är dina inlägg där du peppar kvinnor. Jag älskar inläggen om tjockisar som inte vill ha hälsotips, dessa är nyanserade och tänkvärda.

Vill tillägga att jag tycker om dina vardagliga inlägg väldigt mycket. Och där du skriver/skrev om barnuppfostran och olika bekymmer föräldrar kan ställas emot. Jag skulle önska mer sådana inlägg.

Dina inlägg om utseende påverkade mig väldigt mycket när jag började läsa din blogg (sommaren 2011 kanske).
Ett exempelinlägg:
http://ladydahmer.nu/kan-inte-jag-bara-fa-vara-ful-ifred/
Det där med att se ”ful” som en egenskap ungefär likvärdig med t.ex. dålig sångröst gjorde verkligen intryck på mig. Jag tror att jag har sluppit massor av utseendeångest pga dina inlägg om utseende och att få acceptera fulhet. Det där att stå framför spegeln och säga 10 fina saker om sig själv har aldrig funkat på mig. Du introducerade mig däremot för en helt ny tanke jag aldrig ens kunnat föreställa mig förut; att acceptera min ”fulhet” och göra den neutral.

Bästa: Om fatshaming och dubbelbestraffning.
Lämnar mer att önska: Resonemanget kring professorn som gjorde ett socialt experiment kring att vara afroamerikan kontra att inte vara det och därmed kunna fly sitt stigma.
Men allra mest gillade jag mensbindan. Kroppsvätskor känns så jävla naturligt och in your face. Gottar mig…

Hm, har tittat in här då och då en lång tid, nästan lika länge som du bloggat tror jag? Har faktiskt inte blivit så provocerad av något du skrivit, det är mer ”jaha, ja det tycker hon”, även om jag inte alltid hållit med. Sedan hösten -13 har jag läst mer regelbundet. Bästa minne är när du outade maskulint initiativ som pedofiler, p.g.a. 1. Skönt att någon gräver och tar fram sådan info 2. Rätt åt de jävlarna, allt var liksom bara en illusion, som vanligt!

Genus för dummies-inläggen är klockrena. Klädesbilderna. Sådana där basicsaker liksom. Nu gillar jag att du utvecklat och fördjupat dig i olika debatter, men basic-diskussionerna kommer alltid vara viktiga.
Klockrent citat senaste veckan är helt klart ”Jag mår inte ett dugg dåligt av min vikt. Jag mår dåligt av andras åsikter och värderande av den. Så vänligen: håll käften.”
Det hade jag velat dela till varenda en som lider av dålig självbild pga andras tyckande om hens kropp.

Jag har lärt mig mycket av dina inlägg om fatshaming och de inlägg du skrivit om hur du tänker kring bekräftelse av barn, rent konkret. Du skriver mycket klokt, men det mesta har jag liksom redan funderat kring eller läst om på andra håll också…. så det är främst detta som verkligen öppnat ögonen för mig (älskar att få nya tankar och lära mig nytt!). Och även jag är oändligt tacksam för att du finns och gör dig hörd. Du behövs verkligen och jag beundrar ditt förhållningssätt till dig själv och din omvärld. Tack LD. Ta hand om dig.

Har följt dig sen 2009.
Jag fastnade ordentligt efter ett av dina första inlägg angående din fria syn på abort. Det låg så klockrent i tiden för mig, med söndertrasad självkänsla, nyseparerad med ett litet barn helt misslyckad och dessutom gjort abort. Livet kunde inte ha varit värre kändes det då. Och så vart du med just det inlägget och har fortsatt varit som en peppande syster i fjärran.
Bland de roligaste och coolaste var när du rocka skiten ur gillettereklamen, bindabilden och när du skrev om tamponger att de såg ut som döda kaniner någonting ;).
Och ögonöppnandet har självklart varit genus och feminism.
För mig är du en otrolig förebild med hela din person, attityd och åsikter.. Så jävla ball och pepp att man blir helt till sig i brallan 😉
Kram

Mensbilden var så himla befriande. Tänk att lite mens kunde vara så provocerande. Men det var så starkt av dig att posta den och väldigt nödvändigt för att någon gång sluta stigmatisera mens.
Så sitter jag här med en 5-veckors bebis och tänker tillbaka på dina barnuppforstringsinlägg, speciellt de om bekräftelse. Ska gå tillbaka och se hur du resonerar kring att uppfostra en pojke feministiskt. Så mycket jag har tagit till mig där!
Sen är det fint att se dig lära dig saker och låta oss lära oss med dig. Jag tänker framför allt på att du tar in gästbloggare i de fall du inte har egen erfarenhet och riskerar ta fokus från dem med egentligt tolkningsföreträde. Fint.
Tack

Jag hittade din blogg när du kommenterat en artikel i en nättidning. Jag gillade hur du resonerade kring barn och könsroller och ville veta mer eftersom jag fått veta att jag väntade en flicka och en pojke.
Det viktigaste jag har lärt mig här är att inte hela tiden bedöma barnens prestationer med ett slentrianmässigt ”duktigt, utan istället se dem och glädjas med dem i det de gör.
Det är din förtjänst att mina barn inte öht reflekterar över hur andra tycker att de ser ut, utan väljer sina kläder av hjärtans lust.
Jag har insett att det inte är min skyldighet att behaga andra med mitt utseende och har kunnat försona mig med tanken på att för alltid vara en grå mus.
Jag har lärt mig mycket om feminism, och trots att jag hela min vuxna ålder tänkt på mig själv som feminist har jag fått ett feministiskt uppvaknande tack vare din blogg
blogg och andra bloggar som jag hittat genom dig.
De gånger jag inte håller med rycker jag på axlarna och går vidare till nästa inlägg.

Det jag gillar mest tror jag faktiskt handlar om föräldraskap och barn samt ditt vardagliga liv. Tänker ofta på det du skrev förr exempelvis om hur du gör när barnen vägrar klä på sig när det är vinter, typ låter dem gå ut utan skor men tar med dem i vagnen så när de väl kommer ut fattar de att de visst vill ha skorna. Tänket kring ”duktig”, aware parenting, hur man kan kommunicera med barn utan att hela tiden kommentera kläder och hur fina de är. Skitbra!
Minns med glädje den fina spindelsnigeln eller vad det var? Brukar tänka på det när det regnat och det ligger maskrosor på marken haha. Inlägget med bilden då någon av ungarna stoppar in ett papper under dörren när du sitter på toa, asså LOL! Jag hoppas på nåt sätt det kommer hända här hemma snart också haha
Och OJ så provocerande inlägget ang hur man älskar sina på barn på olika sätt och om man älskar det ena mer än det andra är. Skitintressant. Det rörde ju verkligen upp känslor hos läsare!!! Jag har bara ett barn nu men kan tänka mig att det uppstår sådana tankar som du beskriver!
Sen har du ju så klart inspirerat till tusen med dina andra inlägg!! Konstigt vilka som fastnar mest bara 🙂 Spindelsnigeln…

Första gången jag läste din blogg tänkte jag att du var ”en sån där”, en som jag ser ner på och ogillar. Jag bedömde dig både utifrån dina åsikter men också ditt utseende och framförallt din kropp (och vikt). Jag skäms så in i helvete för alla år jag gått runt och dömt folk (aldrig uttryckligen mot någon men ändå) för deras vikt och utseende. Jag är 30 år, och det är i år, eller ja närmsta halvåret som jag slutade med det. Varför ska det spela någon roll!
För ett halvår sedan blev jag provocerad av dig. Idag blir jag provocerad av de som skriver/säger ”hon är fin men tjock”.
Du har öppnat mina ögon på den fronten, tack!
Och inte nog med det, jag, den blåa moderaten som numera röstar på FI, har blivit feminist och står för det! Förut var jag feminist men skulle aldrig kalla mig för det, för guuuuuuud va pinsamt om någon tror att jag inte rakar mig under armarna. Nu får folk tro vad fan dem vill.
Tack för att jag får ha dig som förebild, jag har på riktigt blivit en bättre människa tack vare dig.
Hälsningar den rakade feministen.

Bästa LD!
Vet inte om jag kan hjälpa till med att peka ut ett specifikt inlägg, men detta är ju en glimrande möjlighet att hylla dig och det enorma och enträgna arbete du gör!
– det allra första och största med dig för mig var/är att jag inte känner mig så ensam som en som ser alla orättvisorna och som inte kan hålla käften = blir sedd som sur/rabiat/besatt/problemsökande – ja, du vet (när man (som kvinna) inte fnissar, flirtar, smickrar idioter & idioti).. Både du och delar av ditt fantastiska kommentarsfält har gjort att jag känt mig mindre ensam, tom som en del av något stort, och helt släppt tanken på om det ev är mig det är fel på (’borde kanske dämpa lite’ etcetc wtf!) – kör bara på!
– + du har lärt mig att se ännu fler orättvisor och saker att reagera på och skärpa mig själv angående: fatshaming, intersektionalitet etc (= nu ännu rabiatare!!)
– jag använder aktivt dina inlägg för att lägga fram idéer för de jag diskuterar med. Lättare ibland att framföra det som: ’se här, en intressant text!’ än ’jag tycker faktiskt!’ – blir ofta bättre diskussioner och mer förståelse från ’motståndarsidan’ då det blir mindre personligt (kanske egentligen sorgligt och lite bisarrt, men funkar..)
– älskar hela spektrat: no poo, genus, barn(-uppfostran), humorn..!
Kan hålla på, men måste gå..
Du är viktig för många, tack för att du orkar!

Mitt första minne av dig var bilden på dig och barnen medan du tandemammade, jag tänkte OJ KAN MAN GÖRA SÅ? smått förfärad. Nu så kan jag tänka mig att eventuellt göra detsamma om det känns lämpligast. 🙂 Så tack för det.
Ögonöppnaren att vi inte behöver hälsotips eftersom vi redan har tillräckligt (hur kunde jag inte se det själv???)
Försöker komma på något genusinlägg som fick poletten att trilla ner… Men tror att det var någonstans om hur vi tilltalar barnen redan från födseln och genom det stöper in dem i olika roller och former. TACK FÖR DET! Nu har jag en son och jag är så glad att jag lärde mig lite ”i tid”.
Åh, det här med hora madonna och dubbelbestraffning. SÅ himla nödvändigt.
Hehe och måste erkänna något kul, bar min son i en babybjörn som jag hade ärvt och var helt stressad över att du kanske skulle se mig på stan. Så fort jag fick råd (en stund efter att babybjörnen var för liten) så köpte jag en bärsjal som jag använde en gång. ÄNTLIGEN kunde jag andas ut. Sedan läste jag någonstans där du kommenterade något fenomen att ”föräldraskapet inte står och faller med …” Började nästan grina och insåg att jag inte behövde vara perfekt. Även det var fantastiskt.
Och sen går jag alltid in här med förväntningen om att få ett till perspektiv, något jag aldrig tänkt på själv eller hört någon annan stans, känns som att du alltid tänker ett steg längre. Väldigt imponerande.
Ser du vad många olika plan du påverkar oss 🙂 häääftigt!!

Jag vet knappt hur det kommer sig att jag snubblade in på din blogg. Lite tråkigt tycker jag, men jag är väldigt glad att jag hittade den!
Du satte ord på vad feminism var och det gick upp för mig att jag ju också var feminist, något jag nog visste egentligen men inte kunnat sätta ord på riktigt. Du har öppnat mina ögon för fatshaming och genus. Nu vet jag verkligen hur jag vill uppfostra mitt/mina barn om jag någon gång får några.
Jag är mer medveten om alla orättvisor i samhället idag och jag känner mig tusen gånger klokare nu än för några år sedan. Det tackar jag dig för!

Gillar kombinationen av allvar, humor, ilska, kaxighet och ödmjukhet. Kan inte peka ut något specifikt inlägg, men gillar hur du låter andra komma till tals i frågor som du själv erkänner att du inte är expert på; inte många andra gör det.
Vidare gillar jag hur du så att säga lättar andras ångest, t ex när det handlar om allt från inredning, städning till kroppsuppfattning.

Jag gillar att du skrivit om sammanhanget mellan patriarkat och hur tjejer ser sig själva och varför man inte ska ”skamma” de kvinnor som lever och strävar efter att vara normativt snygga.. Det var lite av en ögonöppnare för mig, det är så lätt att avfärda folk som ”dumma i huvudet” utan att se hela perspektivet. Även inläggen under ”tjock verklighet” uppskattar jag otroligt att läsa.
Sen tycker jag väldigt bra om inlägg där du stöttar andra som hamnat i skottgluggen, exempelvis den där modiga tjejen som protesterade mot en sexistisk bild på skoltoaletten och tjejen som ifrågasatte Hms val att ha en våldtäktsman på en tröja… Känns väldigt systerligt och fint att du visar ditt stöd i såna situationer på din blogg. Överhuvudtaget att du använder din blogg för att peppa och stärka andra är oerhört fint!
Har inget specifikt inlägg här att länka till, svårt att minnas titlar.. Men stort tack för en superblogg, du är bäst:)

Jag är en hyfsat ny läsare men har plöjt genom allt under fliken ”barn & föräldraskap” och vill ropa amen mest hela tiden! Fantastisk läsning alltihop, den här bloggen är det bästa som hänt Internet!

Haha, när din son hållit dig vaken. du publicerade en bild på dig nyvaken, och skrev nåt i stil med: ”och här är det lilla fanskapet”- jag var så förbannad på dig så jag nästan dog av det.
Nu förstår jag dig. 😉 Before and after kids…

Det som till en början provocerade men sen omvände mig var din syn på abort. Antingen är det mord, eller är det inte det alldeles oavsett orsaken till graviditeten och aborten. Tog ett tag för mig att smälta det och sluta moralisera.
I övrigt tar jag in allt du skriver om barnuppfostran. Främst inlägget/inläggen om hur flickor konstant bekräftas för sitt yttre om de har gulliga kläder (exemplet var när Ninja varit på vårdcentralen, om jag minns rätt). Det har fått mig att verkligen tänka till gällande hur jag klär min dotter (2 år) och kring hur jag ger henne beröm, bekräftelse och komplimanger.

Det som öppnat mina ögon MER är att jag duger som jag är oavsett hur min kropp ser ut/har sett ut.
Det har gjort mig till en sån jävla stark brutta och med det i bagaget blir jag en bättre mamma eftersom jag ska föra det vidare!
Att man ger fan i att lägger sig i folks matvanor / kroppsformer osv!

Från början provocerades jag av i princip allt du skrev, men det var något med dig som fick mig att fortsätta läsa. Jag minns, som många andra, Gilettereklamen (detta var vid den tidpunkten jag började läsa din blogg). Jag tyckte att du var rolig och cool som vågade tävla med den bilden. Då förstod jag inte hur viktigt det var och hur jävligt samhället är. Jag ansåg att feminism var tramsigt och att ha håriga ben var äckligt. Igår tog intog jag stranden, tjock och med orakade ben, och det var okej. Jag har dig att tacka för detta. Din kamp mot utseendehetsen och tjockishatet har stärkt mig otroligt mycket!
Ett annat inlägg jag minns som en ögonöppnare var det som handlade om hur många komplimanger Ninjas fick vid sitt läkarbesök. Jag har inga barn själv, men efter att ha läst din blogg känner jag mig bättre rustad inför ett eventuellt föräldraskap. Att flickor får komplimanger för sitt utseende i så hög utsträckning är skrämmande, förjävligt och djupt tragiskt. Jag har gått från att tycka att könsskillnader är viktiga till att vara genusmedveten.
Dina fatshaminginlägg har kanske inte varit någon ögonöppnare för mig, men jag vill tacka för att du lyfter detta! Dessa inlägg är viktiga!
Sammanfattningsvis vill jag tacka dig för alla ögonöppnare. TACK för att du gjort mig medveten om orättvisor. TACK för att du fått mig att inse att ingen annan har rätt till min kropp. TACK för att du gjort mig genusmedveten. TACK för att du ökar medvetenheten om fatshaming. TACK för att du gjort förhållandet till min kropp mindre laddat. TACK för all styrka. TACK för att du tar kampen. TACK! TACK! TACK!

Jag minns att första gången jag snubblade in på din blogg så var det något inlägg om Disney, antingen var det något med att Disney är sexistiskt (typ ett klipp med massa symbolik) eller så var det något med Skönheten och Odjuret. Idag kan jag tycka att det är komiskt hur DET av allt kunde vara så provocerande för mig.
Jag har växt upp med Disney (vem har inte?) och varit ganska uppslukad i ”Disneys magiska värld”. Åkte till Disneyland i Paris när jag gick i högstadiet och hade inför gymnasiet sökt en TV- och filmlinje för jag vill bli ”nya Walt Disney” (jösses vilka drömmar en hade då…). När jag då fick läsa så mycket negativt om Disney som jag tyckte så mycket om så blev jag ursinnig och lämnade din blogg lika snabbt som jag kom in för vid ett senare tillfälle, kanske ett år efter, komma in av en slump igen. Minns faktiskt inte hur jag båda gångerna hittade din blogg då jag oftast lär mig bloggnamn sent och aldrig hittar tillbaka om jag inte bokmärker sidan.
Något annat inlägg jag blev provocerad av när jag väl följde dig (säkert blivit provocerad fler gånger men det är det jag kan komma på nu) var ett inlägg om abort. Jag har alltid haft åsikten att abort inte ska användas som preventivmedel. Skrev väl i kommentarsfältet ditt och fick mothugg från dig. Just då kändes det fel men din kommentar om att det handlar om barnet i slutändan och inte kvinnobestraffning fick mig att ändra åsikt i frågan. Att tro att kvinnor använder abort som preventivmedel är också ganska korkat. För vem vill inte hellre käka piller eller använda ett annat preventivmedel än behöva genomgå en abort? De som gör abort fler gånger har troligen redan problem.
Det tar dock TID att ändra åsikt. Oftast räcker det inte bara med bra argument, argumenten måste smälta in också. Kan inte påstå att jag än idag skriver under allt du skriver, men du har fått mig att tänka om i många frågor. Dessutom har du faktiskt fått mig att värdesätta mig själv. Jag har alltid varit hård mot mig själv och ansett mig värdelös som människa (läs: kvinna) för jag inte passar in. Trots att jag aldrig tänkt det rent ut så har jag alltid tänkt att mitt värde sitter i mitt yttre. Att komma till insikt att jag inte behöver passar in i utseendeideal för vara värdefull, för kunna bli något osv. gör att livet har blivit så mycket lättare. Det är som jag ser så mycket mer av livet, att jag kan göra mig värdig på andra sätt än mitt yttre. Jag hade troligen inte erkänt detta för flera år sedan, för jag förstod nog aldrig hur jag såg mig – eller kvinnor.
Jag må se Disney annorlunda idag, men jag skulle ljuga om jag inte fortfarande njuter av sångerna eller imponeras av den levande konst som tecknat/animerat är. Det betyder dock inte att en kan kritisera vad Disney faktiskt visar, bygger sina filmer på osv. Frozen var dock ett trevligt tillskott i samlingen. Visst, hetero normativ och på inget sätt felfri, men musiken är som vanligt underbar och belyste för en gångs skull en annan typ av kärlek än den mellan en man och en kvinna.

Nu önskar jag att jag var lika genomtänkt som alla andra och hade specifika inlägg att lägga fram, men det har jag inte. >:(
Det viktigaste hos dig var att jag över huvud taget hittade dig, under en period då min feministiska övertygelse hade dalat till botten i sena tonåren, och att du satte ord på allt jag tyckte och tänkte då allt jag tyckte och tänkte verkade vara fel. Det tände min gnista igen.
Det som påverkat mig mest hos dig har varit inlägg om att inte bemöta motståndares halmgubbar och att helt vägra förhålla sig till deras fördomar (”this is what a feminst looks like” osv.), dubbelbestraffning av kvinnor och på senare tid har gästbloggarna varit mycket intressanta och öppnat för nya perspektiv.
Du är så jävla viktig att det är otroligt. Från dig och din blogg, med den bredd den ger, drar jag inspiration och styrka varenda jävla dag.

De jag har tyckt varit bäst har varit sådant jag direkt har kunnat relatera till mitt eget beteende/tänk i mitt privatliv. Jag hittade inte länkar till allt men du skrev något riktigt bra en gång om kvinnligt vs manligt intresse (typ smink vs fotboll), apropå nedvärdering avslöt som ses som kvinnligt. Tros du skrev om fans också! Pojkbandsfans vs fotbollsfans.
Sedan skrev du bra om kvinnliga vs manliga vänskaper, hur olika de ses på i samhället och resultatet av detta. Tror det var om att tjejer trycker ner andra tjejer i förmån hos pluspoäng hos grabbarna typ…
Du är så bra! Massa nätkärlek <3
http://ladydahmer.nu/vi-ska-vara-snygga-och-sexiga-annars-javlar-men-ve-oss-om-det-syns-att-vi-forsoker/

Du hade provocerat mig länge på familjeliv och i kommentarsfälten i modebloggarna jag följde, när jag läste ditt inlägg (för några år sedan så hittar det inte) om att Ninja frågat om hon var fin. Jag blev så urbota provocerad att jag tänkte på det i veckor. Sen var jag omvänd och nu är jag feminist, har invigt maken och har dig som husgud. :*

Allting, egentligen. Från start när jag började läsa 2010 och insåg att jag var feminist, till alla gånger jag fått omvärdera alla mina åsikter för att jag inte vill utesluta någon, typ transpersoner och rasifierade, att du tar upp det på så bra sätt att man förstår varför och hur man ska och kan inkludera istället för att exkludera.
Men bäst? När du la upp en mensig binda på Instagram. Dock var det också sämst, för de tog ju bort ditt konto…. Men annars, bara så bäst!

Har tyvärr inga länkar men för massa år sedan förstörde du varenda tråd jag startade på FL genom att driva med allt jag skrev. Då hatade jag dig men nu när jag tänker tillbaka så var ju skitrolig! Och nu älskar jag dig och hur du gjort mig till en stolt feminist:)

Det viktigaste för mig är när du har skrivit om ditt förhållande till din pappa. Det är väl egentligen ganska vanligt tänker jag mig att papporna där ute inte har varit tillräckliga för sina barn. Det pratas väldigt lite om, skönt att få veta att man inte är ensam. Det mest provocerande jag minns är nog ett inlägg om huruvida man har råd med att köpa ekologisk mat eller inte, vart man lägger sina prioriteringar ekonomiskt liksom.

Du har poänger i vissa inlägg men kan på rak arm inte komma på nåt speciellt.
Provocerande inlägg: När du skrev om att du hade sex samtidigt som du ammade Ninja, kändes väldigt incestuöst.
Oxå provocerande, när du skrev om att du inte använder tvål vid handtvätt utan anser att man gnuggar bort bakterier med ljummet vatten.

Hej Lady Dahmer,
Jag har ganska nyligen hittat hit till din blogg och jag slukar allt du skriver! Jag såg dig första gången på tv4 då du pratade om no poo och hur man tvättar håret utan shampoo. Tur var väll det för det förde mig hit och du fick upp mina ögon för feminismen. Med det sagt så vill jag tacka för en grym blogg och allt jobb du gör för feminismen! 🙂

Jag har följt din blogg ett tag och tack vare dig har jag fått många nya perspektiv på feminism! Något som berört mig extra mycket är när du har skrivit om hur tjocka personer behandlas. Jag har alltid varit överviktig men har inte sett dessa strukturer som finns utan alltid sett det som ”mitt” problem och något jag fått lära mig att leva med. Tack för att du tar upp så viktiga saker!

Haha jag måste bara säga att ditt absolut roligaste inlägg var om ”snigelkrabban”! Både första gången och sen när du postade ett nytt inlägg om det ett år senare eller vad det var. Så sjukt kul, har skrattat åt det många gånger! http://ladydahmer.alltforforaldrar.se/2012/july/sagan-om-snigelkrabban.html här var första och http://ladydahmer.alltforforaldrar.se/2013/june/snigelkrabborna-ar-igang-igen.html det var andra. Hahaha, fy fan så kul xD

Har följt dig sen 2008.
Skulle nog säga no pool, barnuppfostran och då främst att låta barnen våga och testa själva. Att förebygga, inte ge förbud men avleda. Att sätta ord på deras känslor.
Att se strukturer och att vad många tror är fria val för kvinnan inte är det osv.
Så.. Väldigt mycket har du gett mig. Otroligt mkt.
Tack,BTW.

inget du skriver chockar mig, efter som jag är lika ”radikal” som du. jag känner mig mer stärkt i ”ah! där ute finns någon som jag!”
jag vet att du får ta emot hat och hot om våld, men du vet väl att ditt arbete är viktigt för oss alla? våra barn kommer ha det tufft, men förhoppningsvis så planar vi ut uppförsbacken lite 🙂

Minns inte när jag läste dig första gången, ca 2 år sedan tror jag.
Det bästa inlägg du nånsin gjort är det om preventivmedel/viagra, minns inte vad själva rubriken har – men har den bästa delen printscreenad på mobilen och läser den när jag behöver muntras upp (läser gärna upp den för andra med iofs!). ”Det är väl klart att kuken ska ha sitt, hallelujah!” – det inlägget!
Jag är tyvärr fortfarande jävligt normativ i mitt tänkande & agerande (finner mig lite i förtrycket och ”trivs”), så jag läser dina inlägg för att öppna ögonen lite.

Alltså det finns ju aå otroligt många inlägg som förändrat mitt liv! Minns starkt hela Disney/vuxenkärleken, det berörde mig och fick mig att förstå en del i varför jag lekt sexuella lekar som barn. Men jagberörs mycket av dina inlägg om sex. Minns att du skrev om vad du tänder på och att det inte behöver psykoanalyseras vad man föredrar. Så länge man inte skadar nån. Det fick min värld att stillas. I hela mitt liv har jag försökt vara en” bra tjej” en bra flickvän. Normal. Och jag hade aldrig, aldrig, Aldrig! Varit riktigt kåt. Jag hade gömt mig för jag slogs med att inte vilja tända på nånting utanför missionären. I mars läste jag ett sånt inlägg från dig, och sen ett till och sen ett till och aen pratade jag med min man om det och vågade öppna locket och nu har jag vågat vara kåt, jag har vågat vara fri. Tack vare att ja fått läsa dina inlägg och kommrntarsfält och upptäckt att fler kände så.
Tack för det!

(Obs, pinsamt inlägg!)
Mitt största LD-moment var när du likeade en kommentar jag skrivit på Facebook. Tog en printscreen. Kollar fortfarande på den ibland.
(JAG DÖR AV PINSAMTHET MEN DETTA ÄR HEL OCH FULL SANNING MVH OSUND IDOLDYRKAN)

Det som öppnat mina ögon är det inlägget du skrev för några dagar sedan om den typiska kommentaren ”Men JAG rakar mig faktiskt och JAG har faktiskt smink” etc. Att försöka ”bevisa” att feminister faktiskt också kan vara snygga enligt samhällets rådande norm.
Det var på pricken. För mig. Tack för att du öppnade mina ögon.
Likaså att smala förtrycker tjocka. Jag anses som smal och jag har insett en hel del under dessa senaste dagar.
Kärlek <3

Tänker direkt på inlägget du gjort om aborter, du uttryckte dig så perfekt och sa det jag försökt förklara; att en abort är en abort är en abort är en abort. Har alltid haft svårt att hitta orden när jag hör människor tala illa om människor som valt att göra abort, du hjälpte mig absolut att hitta rätt ord och verktyg när det kommer till att förklara varför det är fel att skuldbelägga på det sättet. Tack tack tack!
Allt inspirerar så klart, men det inlägget minns jag så väl!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *