Kategorier
Vardagstrams

En vanlig dag i patriarkatet

20140401-011158.jpg
Ännu en dag i patriarkatet. Här får man ta för sig av kvinnorna. Man skulle kunna tro att det är ett aprilskämt men icke! I ett patriarkat och i dagens Sverige så kan män inte våldta helt enkelt. De är nämligen för dumma för att förstå att kvinnan inte vill. Himla bekvämt må jag säga.
20140401-011308.jpg
Är det inte dags att ge män utegångsförbud? Hur ska min dotter gå säker? Jag gick aldrig säker. Idag går ingen säker.
20140401-011435.jpg
Tihi så himla KUL lek! Föreslår att vi kvinnor OMGÅENDE tar initiativet till liknande lekar med alla män. Förslagsvis med olika sorters tillhyggen typ vedträ, järnrör, knogjärn, sko, brännbollsträ, luftpistol. Osv. HURRA VA ROLIGT!

Av Natashja // Lady Dahmer

Ni har verkligen kommit rätt om man säger så. Jag är en riktig glädjespridare, fast tvärtom. En bitter surkärring utan dess like som skriver om feminism, kroppen, fatshame, föräldraskap och om att vara kvinna i ett patriarkat.

Kvinnosakskvinna. Feministinfluensa. Din problematiska favorit.

Mig blir ni snart kär i!

0 svar på ”En vanlig dag i patriarkatet”

En blir så trött. Och förbannad.
När en så blir tillräckligt förbannad för att ge igen för ännu ett rumpnyp så får en veta att det är helt ok och att jag som är utsatt för ett övergrepp ska finna mig i det för det är såå tillåtet i Sverige idag.
När vi fredar oss är det vi som får betala böter och skadestånd, för det har vi ingen rätt att göra.
Men vet du vad? Det kommer jag att skita i. Det har jag sagt till min dotter också. Hon har all rätt i världen att freda sig och jag vill att hon ska göra det.
Vi måste ta tillbaka rätten till våra kroppar och vårt livsrum. Med våld om det så krävs. För ingen kommer att ge oss det frivilligt.
Ps – vi FeministPeppar idag!

Jag sitter på jobbet och blev så JÄVLA arg när jag läste på aftonbladet om 16-åringen som friades för ”han inte förstått” att tjejen inte var med på det. Blev tårögd tillochmed för det började koka så mycket inombords. Gick direkt in på din blogg och till min lycka så ser jag att du bloggat om det.
VAD ska en kvinna göra för att slippa bli sexuellt trakasserad?! Som det är nu kan vi ju lika gärna ställa oss på rad och låta vem som helst göra vad som helst med oss.
Aaah hjälp mig LD, vad ska jag göra av min ilska? Var kan jag hjälpa kvinnorna?!

Jag funderar… dags att starta en organisation typ ”missing people” fast för människor som frivilligt deltar i att ge igen p våldtäktsmän där samhället failar? Jag undrar nämligen lite vad jag gjort om det var MIN dotter som utsatts. Att uppmuntra till anmälan är ju nästan värre än själva våldtäkten. En skulle behlva ett gäng frivilliga som kunde ”hälsa” på dessa svin och visa att offrer INTE står ensamt å hjälplöst.

Illa. Lite samtycke och respekt och gränssättning vore kanske en bra ingrediens i sexualundervisning? Att låta ungdomar lära sig kring dessa ting tror jag är viktigt och skulle kunna förändra en del. Min erfarenhet är att unga får söka alltför mycket kunskap och förhållningssätt på egen hand. Sedan skall det givetvis inte bara ske förebyggande åtgärder, utan även utkrävas ansvar när överträdelser sker. Men ändå. Som jag mins sexualundervisningen handlade det om hur man sätter på kondom, hur man blir gravid och vilka könssjukdomar som fans. Knappast tillräckligt.

Ja FY FAN vad ARG jag blir!!! När ska svenska domstolar SLUTA föra krig mot kvinnors kroppar och NÄR FAN ska Birger Jarls kvinnoFRID börja tillämpas?! Nu lever jag i celibat av b l a orsaken mäns egoism när det gäller relationer, jag har fått avstå hela kakan för att inte ständigt råka på män som bara ser min fitta och blir nästan arga eller hånfulla när jag påpekat ”men jag har också känslor, det är inte bara de du anser vara ”fina flickor” som har ett hjärta och vill mer än att bli din sexleksak.
Men om jag inte redan valt att vägra ge bort ”godiset” så skulle jag gå i sexstrejk och strejk i att ha med män att göra alls.
Är så jävla less. På riktigt.

Det behövs ett ”Missing Justice” för kvinnor!
Ett kvinnogarde finns förresten redan – i Indien! The Pink Saris som går omkring med sina påkar och pucklar på män som slår och våldtar sina fruar och andra kvinnor/flickor. Det vet att de (inte heller) får någon rättvisa av samhället så då tar de lagen i egna händer (påkar!).
Borde ett kvinnogarde ställa sig med påkar utanför varje tingsrätt/hovrätt när det kommer en kvinnohatande dom?
Då jävlar skulle det göra skillnad! Finns inget mer farligt än ”arga” kvinnor, det har historien visat. Och Pink Saris gör skillnad!

Rapporterar media mer om fall som dessa eller ökar de friande domarna? Det känns som att detta händer varje dag och man börjar fan undra vad det är för folk som bara friar hur som helst? Alltid detta jävla ”fanns inget uppsåt” eller ”han förstod inte”. Inte nog med att kvinnor bara ska finna sig i att bli hanterade som andras egendomar utan männen blir reducerade till iqbefriade djur som bara har instinkter och ingen logik.
Det är fan nedvärderande och förnedrande för alla, men mest för dessa utsatta människor som blir utsatta för ett andra övergrepp av våra domstolar. Så jävla vidrigt.

Det döms egentligen inte fler, det är mest media. Just nu går det ett driv också, kan man säga. Sexualmål engagerar folk och det är bra. Det säljer dessutom. Sedan måste jag få påpeka att aftonbladet, expressen etc. inte är de bästa källorna när det gäller juridik. De skriver inte alltid hela sanningen, vilket man kan se om man läser domarna. Med det sagt, så menar jag kanske inte just dessa fall. Utan alla slags brottsmål.

Vi som inte har någon som helst insikt i fallen eller känner de inblandade har ingen rätt att anta att domarna är felaktiga endast på grund av artiklar från Aftonbladet.. Känner flera killar som tyvärr fått våldtäktsman-stämpel på sig av IQ-befriade psychobitches, så bara för att någon skriker varg behöver det inte stämma.
Med det sagt, så håller jag självklart med i sak, att män inte ska få se eller behandla kvinnor som objekt, ta sig friheter, eller reduceras till IQ-befriade djur. Samt att kvinnor inte ska bli ifrågasatta gällande klädsel eller liknande ovidkommande detaljer. Däremot låter det inte bra med en grupp som på eget bevåg straffar folk utifrån vad dom anser rätt och fel. Vill man ha ett rättssäkert samhälle fungerar det inte att göra så. I så fall blir det ju fritt fram för vilka som helst att ge sig på vem som helst som man tycker agerat fel.

Vad vinner man på att försvara de stackars männen som antagligen bäddat sin egen jävla säng knöligt?
”oj en typ-trettioåring låg med en under-femtonårig tjej. Men hon klädde sig ju slampigt och flirtade, alkohopåverkad på fester. Jävla fan att hon skulle anmäla honom efteråt, han som är så snäll och aaaaldrig skulle…”
Nä, jag blir tokig. Och fortsätter slå och knäa hårt om någon tar sig friheter över min kropp på nattklubben.

Detta är ju bara helt för djävligt!
Jag blev förvisso inte våldtagen. Men jag hade en gubbe som utsatte mig för sexuellt ofredande under flera år. Det började när jag var typ 14 och höll på till jag var typ 17-18 år. Varje gång man råkade möta äcklet så var han där och pillade och tjatade om att vi skulle ha sex. Han tvingade min hand mot sitt skrev helt offentligt och inga människor stiger in och hjälper ett barn som blir utsatt. Inte heller polisen gjorde ett skit fast vi sa. Han bor i det höghuset och här är en bild vi fotade på honom. Förundersökningen lades ner efter bara någon vecka. Så det är tydligen helt okej för en 40-årig gubbe att antasta en 14-årig liten flicka!

Det är förjävligt rent ut sagt!
Jag kan knappt läsa nyheterna längre för att jag blir så arg!
Jag blev attackerad av en man strax innan jag fyllde 19 år.
Han tryckte upp mig mot en vägg och tafsade och började dra i mina kläder.
Jag hade dock högerhanden fri, så jag kunde få in ett rejält slag i hans ansikte. Han släppte då taget om mig och föll gnyende mot golvet.
Jag tror att jag lyckades bryta hans näsa.
Jag sprang hem och såg honom aldrig mer.
Jag mådde dock väldigt dåligt efteråt, trots att jag kom undan.
Mitt självskadebeteende blev värre.
Jag berättade inte för någon förrän i somras, sex år senare.
Mamma blev förstårs arg och ledsen, och sa att hon önskar att jag hade sagt något, så vi hade kunnat anmäla.
Jag hade dock inte orkat med en anmälan.

Bevisen i våldtäktsmål är ofta vittnesmål. Ord står mot ord, vem ska domstolen tro på? Det är väldigt svårt att nå upp till det höga beviskravet i brottmål, som behövs för att vi inte ska döma oskyldiga. Man kan inte grunda en fällande dom på osäkra bevis.
Jag är feminist och blivande jurist och tror inte att vägen till ett jämställt samhälle är att kasta folk i finkan på oklara grunder. Visst är några av domarna som kommer märkliga, men i de allra flesta fallen finns omständigheter som styrker en friande dom, bara man läser domskälen. Det kan vara att målsäganden inte lämnat en trovärdig berättelse (nej, kvinnan sitter inte alltid på sanningen, det är lika sexistiskt att tro det som motsatsen), att man inte kan bevisa uppsåt hos gärningsmannen (som det ser ut idag är inte oaktsamhet olagligt) eller något annat.
Kom också ihåg att det är skillnad på vad som är juridiskt rätt och moraliskt rätt. Straffrätt är en sorts kompromiss mellan brottsprevention och rättssäkerhet och därför kommer människor alltid att slinka igenom nätet. Men för att samhället ska kränka någons rättigheter genom att frihetsberöva denne måste de vara absolut säkra på att det finns lagligt stöd för detta och att personen verkligen är skyldig till ett brott. Brotten bör vara såpass precisa att folk ska ha klart för sig vad som är lagligt och inte (annars kan de ju inte avhålla sig från brott!), så man kan inte kriminalisera allt.

”Ord står mot ord, vem ska domstolen tro på?”
Ja, de flesta misstänkta våldtäktsmän säger: ”Jag våldtog inte henne”.
Det kvinnliga offret säger: Jag hade inte frivilligt sex med honom – han våldtog mig”.
Vem är den enda som kan och skall avgöra, vad som var okej för mannen att göra mot kvinnan och hennes kropp? Vem är den enda som kan och skall avgöra om kvinnan har blivit våldtagen eller haft frivilligt sex?
Domstolen bör alltså utgå ifrån att kvinnan (inte misstänkt våldtäktsman) själv kan avgöra om hon har haft frivilligt sex eller ej.

”Ord mot ord” har som utgångspunkt att kvinnor/ljuger. Det är lika bra att inse.
Jag hävdar att det finns inget ord mot ord. Det finns endast brister hos rättsväsendet. Det är DERAS sak att utreda och ha kunskap om offer och förövarmentalitet. Som det är nu struntar tex polis/domstolar fullständigt i vilken kvinnosyn den misstänkte har trots att det finns forskning om det.
”Ord mot ord” är inget än ett sätt för polis, åklagare och domstol att slippa göra något alls. Det utrycket borde förbjudas.

”Ord mot ord” har som utgångspunkt att kvinnor/ljuger. Det är lika bra att inse.
Jag hävdar att det finns inget ord mot ord. Det finns endast brister hos rättsväsendet. Det är DERAS sak att utreda och ha kunskap om offer och förövarmentalitet. Som det är nu struntar tex polis/domstolar fullständigt i vilken kvinnosyn den misstänkte har trots att det finns forskning om det.
”Ord mot ord” är inget än ett sätt för polis, åklagare och domstol att slippa göra något alls. Det uttrycket borde förbjudas.

Jag är lika arg som de flesta andra här.
Något måste göras!
Men jag tror inte på medborgargarden och vigilanterättvisa.
Jag tror inte heller på sänkta beviskrav.
Vi måste ha rättssäkerhet, för alla medborgare. Det uppnås dock inte med att en persons ord väger tyngre: Jag menar att vi ska ha kvar hellre fria än fälla-principer. Men vi som samhälle måste bli bättre på att samla bevis och driva process.
Jag tror på samtyckeslag. Man ska inte kunna gå fri för att man inte insåg att man våldtog. Det skall räcka med att man borde ha insett, uppsåt bör inte vara ett krav!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *