Kategorier
Vardagstrams

Om feminismen jobbar mot ett förtryck men bidrar till ett annat, var landar jag? av Angela Larsson

”Angela. Är det sant det där med att ni har trängre? Där nere?”

Först uppfattar jag inte frågan. Men så ser jag mig om i skolkorridoren och förstår att jag inte bara är den enda Angela på hela skolan utan även är den enda inom 10 meters närhet av min bekant.

”Vi?”

”Asiater”

Insikten slår mig som en box i ansiktet. Min bekant tycker det här är rimligt att fråga. Han tror alltså att jag undersökt andras människors vaginor i studiesyfte för att jag kanske en dag får denna fråga. Varför försöka fixa växthuseffekten när en kan ta reda på hur slidor känns för mäns skull?

Händelsen sammanfattar en massa örfilsliknande upplevelser i ryggsäcken ”biologiskt arv som gör att andra får sparka på dig” jag bär i form av asiatisk kvinna.

Min mamma är född i Filippinerna. Pappa i Norge. Någonstans i deras politiska kamper och pappas ettåriga vistelse i Filippinerna möttes de, kärlek skedde och likt ett litet argt mirakel sitter jag här och skriver ungefär 20 år senare.

Ofta tänker jag att om mina föräldrar valt att stanna i Filippinerna hade jag haft ett annat liv. Exempelvis hade ingen kommenterat kring hur kvinnor från Sydostasien är billiga eller bara till för sex om jag förklarat min familjesituation ingående i Filippinerna. Jag hade aldrig bävat inför att träffa min vita pojkväns föräldrar (det vidriga undermedvetna som viskar: ”tänk om de tror att jag är en hora på grund av allt som sägs om andra med min färg”).

Sen jag var 13 år har jag varit uttalad feminist. Redan då tog jag diskussionerna med folk som inte ville lyssna, om tjejers rätt att inte finnas till endast för att behaga andra och rätten att gå i kort kjol utan trakasserier. Jag har listat ut att jag som kvinna inte skulle haft möjlighet att ta för mig på samma sätt om inte feminismen kämpat för mig. Feminismen har varit mitt andhål. En frizon från all patriarkal skit som läggs på mina axlar.

Men feminismen svek mig.

Det finns en stereotyp uppfattning att östasiatiska kvinnor som jag förtrycks när de ingår i förhållanden med svenska män. Ingenting är svart och vitt och det finns relationer där dessa problem finns. Men det finns relationer oavsett ursprung där patriarkala män kör över kvinnor. Många utgår ifrån att ett förhållande mellan en östasiatisk kvinna och en exempelvis svensk man existerar FÖR ATT den svenska mannen ska sexuellt utnyttja sin kvinna – och att kvinnan ställer upp på vad som helst eftersom hon är en golddigger. Denna stereotyp förtrycker och förminskar kvinnans värde och integritet. Trots detta ses det i många fall som en solidaritetshandling även av feminister. ”Tycka-synd” om östasiatiska kvinnor med vita män på grund av vissas smygrasistiska idébilder.

Jag slogs med det där inom mig ett tag. Om den feministiska rörelsen successivt jobbar bort förtrycket jag utstår som kvinna – men bidrar till förtrycket jag utstår som asiat, vart landar mina problem och åsikter?

Efter mycket resonerande och tillsägelser från vita feminister om att en särar på systerskapet (som redan är särat om mina problem inte innefattas i den feministiska kampen) insåg jag att min feminism är intersektionell. Den feministiska rörelsen måste vara en antirasistisk där såväl icke-vita kvinnor, kvinnor som rör sig utanför våra normer kring sexualitet och biologiskt kön och unga som gamla har en lika stark röst som de övriga.

Feminism är ingenting om kvinnors rätt att bära hijab utan angrepp, kvinnors rätt att inte på grund av sin hudfärg symboliskt bli Miley Cyrus leksak på scen och min rätt att slippa kommentar kring mitt underliv på grund av mitt ursprung är lika viktiga frågor som kvinnors rätt att bära korta kjolar.”

taggenlarsson

Angela Larsson är samhällsdebattör och skribent. Hon bloggar på Alla mina texter och på twitter hittar ni hennes kvickheter under @taggigt 
Andra inlägg hon skrivit är: ”Varför vi inte skrattar

Av Natashja // Lady Dahmer

Ni har verkligen kommit rätt om man säger så. Jag är en riktig glädjespridare, fast tvärtom. En bitter surkärring utan dess like som skriver om feminism, kroppen, fatshame, föräldraskap och om att vara kvinna i ett patriarkat.

Kvinnosakskvinna. Feministinfluensa. Din problematiska favorit.

Mig blir ni snart kär i!

0 svar på ”Om feminismen jobbar mot ett förtryck men bidrar till ett annat, var landar jag? av Angela Larsson”

Ja hur många gånger har man inte kommit på sig själv att tänka att en asiatisk kvinna måste leva i förtryck när man ser henne ihop med en vit man? Det är ju ett jävligt vidrigt tänk och man skäms lika mycket varje gång. Men nu är det kanske dags att sluta skämmas och ändra på det istället. Bra inlägg, det fär en att tänka om.

Att vissa frågor får stryka på foten var det som länge fick mig att tveka att kalla mig feminist. Nu gör jag det, men det tog mig tid. När feminister främjar feministiska frågor på andra, svagare gruppers bekostnad är det ett problem. Intersektionalitet är nyckeln.
Ofta tror människor att jag blir utnyttjad av män för att jag har funktionsnedsättningar. Att jag kan vara stark och aktiv finns inte på kartan för vissa, jag är svag och skall skyddas. Ibland även från mig själv. Jag kan vara så mycket, alla kan det, om vi låter varandra vara mer än våra attribut och roller!

Jätte viktigt inlägg! Speciellt för mig som vit cis-kvinna som tänker endast dit näsan räcker med de här frågorna. Jätte bra ögonöppnare med problem utanför mitt vita medelklass-synsätt! Ska lära mig bli bättre att tänka utanför de ramarna.

jättebra skrivet! det är så viktigt för den vita medelklassfeminismen att lära och lyssna till det här. om rasism, transfobi, homofobi osv leker inom feminism så är det inte feminism!

Den här texten kändes verkligen. Blir så jävla arg och ledsen, finner inga ord som räcker till. Jag har under det senaste året vågat börja ta på allt vidrigt jag utsattes för i början av tonåren (pga feminist och bosatt i byhåla med mycket starkt kvinnohat som fick frodas helt öppet) och samtidigt insett att min lillasyster kommer få lida dubbla plågor pga att hon är asiat.
MEN(!), mitt i allt elände, tack Lady Dahmer som släpper fram kompetenta människor med andra perspektiv, och ett enormt tack till dig Angela. Du har ersatt en del av min vånda med hopp. I de fall jag inte kan förstå och stötta min syster på ett optimalt sätt finns en massa andra fantastiska kvinnor och separatistiska forum som hon kan finna stöd och förståelse hos. Jag ska ständigt granska mig själv och vara den bästa möjliga systern och medmänniskan, och kommer att kämpa för, och vara en del av, den intersektionella feministiska rörelsen som just nu växer sig allt starkare. Jag ser ljuset.

Väldigt bra inlägg och väldigt bra idé, det här med gästbloggare. Jag har ofta hört folk uttala fördomar om asiatiska tjejer som är tillsammans med svenska män men aldrig riktigt reflekterat över hur detta faktiskt påverkar tjejerna.
Det är så himla viktigt att feminismen är till för alla kvinnor och att vi vågar se kritiskt på oss själva och våra egna fördomar.

Vilket bra initiativ med gästbloggare! Tack för det lady d. På detta vis görs en faktisk feministisk insats. Detta ihop med bland annat feministpeppen, att folk träffas och feministfikar, organiserar sig och lyfter fram andra är så stärkande att se!
Vill också berömma Angela – viktig och bra text!

Jag är kvinna och har judiskt påbrå. Jag är så fruktansvärt trött på att ses som någonting exotiskt och främmande i Sverige. Vi har funnits här sedan 1500-talet liksom, exakt på vilket sätt är vi främmande och exotiska i Sverige?! Och jeez vad jag är trött på myterna och streotyperna om judiska kvinnor (och om judar generellt såklart). Hatar att få höra att vi judiska kvinnor är traditionella i våra könsroller, och hur viktigt det påstås vara för oss att vilja föda många judiska barn eftersom vi känner en plikt att föra det ”judiska arvet vidare”. Spyr också på fördommen att vi samtidigt skulle vara ”vilda i sängen”. Får också höra ibland att jag inte ”ser judisk ut” (vilket mina systrar aldrig får höra eftersom de har relativt stora näsor). Exakt HUR ser en jude ut!? Att folk fortfarande tror på nidbilder om stornäsade judar och hur vi är gör mig rasande. Är så trött på att bli sedd som en exotisk, barnalstrande, konservativ kvinna som älskar ohämmnat sex (iofs med för liten näsa…)För i helvete liksom!! Jag har okså upplevt att jag inte ses som att jag hör hemma i den vita feministiska vänsterrörelsen på grund av alla dessa vidriga fördommar. Deras bild om vem jag är på grund av mitt religiösa ursprung stämmer inte överrens med deras egna självbild och agenda. Vilket är helt galet såklart, för judinnor (och judar) är minst lika diversifierade i sina politiska åsikter, utseenden, värdegrund och sexualitet som vilken jävla folkgrupp som helst. För i helvete, sluta exkludera alla som inte stämmer in i er självbild!!

Jag är arab kristen från Syrien och jag har fått kommentarer om att ’men du kan ju väl inte vara från mellanöstern?, du är ju snygg!).
Denna fördom att kvinnor från mellanöstern är fula och äckliga börjar bli ganska tröttsamt. Jag har också en liten näsa och många ska också påpeka det att jag kan absolut inte vara arab för att araber har stora näsor.
Jag brukar klä mig i 50-60 tals mode och har märkt från vissa att de tror att jag är amerikan, vissa har påpekat att jag ser väldigt klassisk amerikan ut men när jag väl berättar för de vart jag kommer ifrån då har vissa tagit åt sig. Känns som att vissa tror att bara för att man har en viss etnicitet så får man inte vara delaktig i andra kulturer och stilar osv.

Bra artikel och kul med gästbloggande!!
På tal om det där med frågan ang trångt underliv så minns jag när jag var runt 18år och satt på en krog med min vän som är från etiopien och hennes svenska pojkvän plus några bekanta, att det var nån ur gänget som plötsligt kläcker ” ja det krävs väl att du har rätt stor, höhö du vet, för att fylla ut” till pojkvännen och nickar mot min vän. ALLTSÅ DET ÄR VERKLIGEN HELT SJUKT!!! Hade förträngt det. Jävla as, blir så ledsen..

Alltså. Fixeringen och antaganden om fittans tight-het.
Vet inte hur vi kom in på samtalsämnet, men en kompis (manlig) misstrodde att vår gemensamma hanväns ragg var så pass trång som denne sagt pga tjejen var mullig. Frågade MIG som om jag satt inne på all världens fittkunskap: ”Är det inte så, att tjockare tjejer…?” alltså: smala tjejer är tighta och ju tjockare tjejen blir desto slappare. Man ba, eh?
Undrar hur dom tänker med smala/tjocka ciskillar och deras snoppar.

En vit man och en asiatisk kvinna respekteras så länge de inte är ett par.
Har själv haft en asiatisk och en latinamerikansk flickvän och det är en rejäl skillnad på hur folk ser på ”oss”. Har aldrig haft någon flickvän från afrika/mellanöstern men skulle tro det är olika bemötande för varje grupp vilket får mig att misstänka detta är någon slags politisk korrekt rasisim helt enkelt. Asiatiska kvinnor anses drivna och smarta.. så länge det inte är gifta med en vit man. Väldigt sorgligt.

Mycket bra och väldigt viktigt inlägg.
”tänk om de tror att jag är en hora på grund av allt som sägs om andra med min färg”
En släkting till mig är gift med en thailändska, och visst finns det de som rynkar på näsan åt detta och förutsätter att han ”köpt” henne på något sätt. De vet inte hur de träffades, hur de lever sitt liv och skulle heller aldrig fråga. Det är ju så mycket lättare att bara anta att hon är en ”hora/golddigger” bara eftersom att hon är, just det – thailändska.

Allts jag blir uppriktigt förvånad (eller nää..) att folk verkar tänka så här. Enda gången jag reagerar på att en asiatisk kvinna är med en vit man är om han ser ut att vara 30 år äldre än henne. Fast jag reagerar likadant när jag ser en vit kvinna är med en mycket äldre man.

Personligen har jag aldrig träffat en feminist som inte tänker till och inte dömer pga. hudfärg och bakgrund. Känner väldigt många. Men vad de funderar inombords, det vet man ju aldrig…
Har själv upplevt som vit kvinna att andra tycker att man inte ska dejta ”andra raser”, och det är för jävligt och sjukt. OBS har aldrig upplevt att en annan uttalat feministisk person har gjort detta. Har en känsla av att detta inte handlar om feminism.

Mina barn har en svart pappa. Själv är jag vit. Får ofta frågan vart deras pappa är ifrån. Helt ok för mig. De som frågar är oftast svarta och jag frågar då var den som frågar kommer ifrån och sedan lite småprat. Varför skulle det vara fel? Jätte kul med människor som är intresserade av sina medmänniskor. Mer av sånt!

Jag är same och har också fått höra det där om vi är trånga.. Eller om vi har fittan på tvären (?!). Och när man svarar nej så typ ”nähä det kanske är asiater som har det”. Har inte alls hänt många gånger men har hört det.
Annat jag har fått höra är att jag är en bra lapp (till skillnad från andra samer). Eller som när mitt ex sa i somras att jag ändå ser rätt samisk ut, jag sa att jag inte tycker att det syns så mycket (utan att lägga något värde i det jag sa), hans kompis sa typ ”men nej det gör hon ju inte!!” som om det är något dåligt att se samisk ut. Jag tror inte att hon visste att jag faktiskt inte bara ”ser ut som en same”, utan är same också. Jag tog inte illa upp av att mitt ex påpekade att jag såg rätt samisk ut ändå, men hans kompis reaktion var inte lika kul. Skrev ett inlägg om hur det känns att bli kallad för ”en bra lapp”: http://calatalo.blogg.se/2014/march/the-biggest-the-best.html
Bra inlägg av Angela!

Otroligt bra skrivet av Angela.
Min farbror är gift med en thailändska, de har varit gifta i snart 20 år och har ett barn tillsammans (min kusin).
Blir förbannad varje gång min farbrors fru berättar om alla frågor hon fått; folk förutsätter att hon har blivit ”köpt”. Hon är en stark, självständig och grym kvinna, även feminist. Ingen skulle kunna köpa henne.
Tack Angela, för en otroligt bra och tänkvärt inlägg som alla borde läsa! Och tack Natashja för att du delar det med din stora läsarkrets.
Kram,
Evanna, 20 bast, vit cis-kvinna.

Kul med gästbloggande och ett bra inlägg av Angela.
Jag kan aldrig relatera till detta eftersom jag är vit svensk med rötter i Sverige sedan flera hundra år.
Men inlägg och artiklar som denna får mig att tänka till och kanske förstå en promille av vad kvinnor med annan bakgrund än jag får utstå. Jag behöver ju ”bara” stå ut med den delen som är allmänt kvinnoförnedrande.

tack Angela! Du satt flera ämnen i spriken på en enda artikeln! Synd bara att detta inte nämns alltför oftast i flera feminitiska tidningar och utrymme.
Man blir så trött på alla de fördomar som inte stämmer. Kom själv ihåg de frågorna som sägs oftast av infödda här i Sverige; ”Vilket land kommer du ifrån?” Trots att jag är född här.
”Är du muslim, äter du griskött?” Är ateist sedan barnsben.
”Är du verkligen en tjej, för du är ju så hårig!” Alla dessa smutsiga kommentarer om hår på kroppen, har gjort att jag har häft dålig självbild i flera år och försökt allt för att bli av med detta, men i slutändan har jag lärt att dem försvinner inte helt.
Och sedan frågorna som oftast ställs av landsmän från min familjs ursprungsland: ”Varför är du inte gift?” ”När ska du skaffa en make och barn?” ”Vadå bisexuell! Det är ju bara smutsig påfund!” ”Varför ber du inte?” ”Du borde blablalblablabla” osv.
Två eller flera förtryck ger inte en rätt.
Hur som helst så vill jag dela med min första artikeln, tyvärr inte världsbäst, men jag lovar att bli bättre nästa gång jag lägger ut en ny artikel! http://www.internationalen.se/2014/02/att-valja-eller-inte-valja/

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *