Kategorier
Vardagstrams

Patriarkatet privilegierar maskulinitet inte kukar, av Maria Freja

Cis. Män.

Cis-män.

Jag är trött på: cis-kvinnor som tjatar om cis-män men inte ens har lärt sig stava till trans. Cis-kvinnor som tror att cis betyder ”har inte läst butler”. Cis-kvinnor som lever som kvinna, som ser sig som ”kvinna” inom citationstecken, som är liknöjda med sin kropp, men ”inte känner sig som cis”. Jag känner mig inte som trans. Jag vet inte hur det skulle kännas att känna sig som trans. Jag känner mig inte ens som kvinna, men jag är en kvinna. Precis lika mycket som du.

En kuk gör mig inte till man, lika lite som en cis-kvinnas fitta gör henne till kvinna. Hennes fitta gör henne i förlängningen bara till cis. ”Trans” är inte en identitet, det är läkarvetenskapens och normens ord på oss. Och när vi säger ”jaha, men då är ju ni cis!” har ni mage att ”inte känna er som cis”.

Biologin bryr sig inte om grammatik, naturen har inte bestämt hur språket ska fungera.

Att endast använda trans/cis för att göra undantag för transpersoner; det är inte en inkluderande analys alls. Det är en cisnormig analys. Det är att göra trans-män till kvinnor och trans-kvinnor till objekt. Män som är trans är förtryckta som transmaskulina personer, men inte förtryckta som män. OK? OK. Kan vi sluta ge män frikort från ansvar för patriarkatet bara för att de inte föddes med kuk? Cisprivilegier. Jag drar härmed in dina cisprivilegier, dvs din rätt att använda ordet cis. Du får inte säga cis-man en gång utan att ha sagt trans-kvinnor tio gånger.

Trans-män som gör maskulinitet precis lika bra som någonsin Robert Aschberg, men ”de är ju inte cis”. Cisnormen nedvärderar transmaskulinitet, underkänner ofta transmaskulinitet men trans-män är män. Världen är inte någon pyramid, världen är ett förvirrat garnnystan av maktordningar.

Som @blacqqueer på twitter säger: patriarkatet privilegierar maskulinitet, patriarkatet är inte kukprivilegier. Och det är inte patriarkatet som ger cisprivilegier, det är cisnormen som gör det.

Att trans-kvinnor inte ens får behålla de ord vi har satt på normen, för ”jag känner mig inte som cis”. Cisfeminism som bara kan inkludera transperspektiv när de främjar ciskvinnors kamp, men tystar ner allt som framställer cis-kvinnor som överordnad grupp.

Transinkluderande cisfeminism som bara inkluderar trans-maskulinitet och afab-transpersoner. Transinkluderande patriarkal cisfeminism som hyllar maskulinitet hos kvinnor, som blir besvikna när folk de trodde butchflator kommer ut som män, och som avskyr femininitet hos kvinnor, män och intergenderpersoner.

För grejen är ju att transmaskulina och transfeminina personer delvis möter olika slags förtryck. Alla transpersoner möter förtryck som trans. Transmän är inte förtryckta som män, men transkvinnor förtrycks som kvinnor. Precis som Moya Baileys begrepp misogynoir pekar på en sorts specifikt rasistiskt kvinnoförtryck, som tar sig specifika uttryck, så är transmisogyni det förtryck trans-kvinnor möter som kvinnor som är trans. Trans-män som klagar på att kvinnoseparatistiska utrymmen inte är transinkluderande förrän de är välkomna.

Jag är så himla himla trött på att folk ser genom fingrarna med transmisogyni och cissexism. Jag är trött på att jag tvingas göra det. Trött på att leta efter trygga sammanhang men aldrig hitta dem.

Trött på att göra undantag för Solanas och Ekis Ekman och vem fan det är ni okritiskt hyllar den här veckan. Men vad fan ska jag göra? Skriker jag för högt splittrar jag rörelsen.

Så jag tillbringar veckor med gråten i halsen, men jag tystnar aldrig.

ghghghhg

Maria är transkvinna, transfeminist och journalist. Hon är även aktiv på twitter under namnet @transfeminazgul. Ni kan följa hennes twitter här i sidomenyn under veckan, men passa på att följa henne om ni har twitterkonto!

Maria har även skrivit andra grymma inlägg som t.ex

– SVT Debatts Ta hotet mot vår existens på allvar,
– Politisms Deras feminism handlar helt enkelt inte om mig
– Feministiskt perspektivs Objektifiering istället för representation.

———————————————-

Liten ordlista för er som inte är bekant med vissa begrep än:

Cis-kvinna/man: en person vars könsidentitet följer de normer och förväntningar om finns kring det biologiska och juridiska könet.

Trans-kvinna/man: en person som identifierar sig som ett annat kön än det biologiska och juridiska kön som tilldelades personen vid födseln.

AFAB:assigned female at birth” dvs antas vara flicka vid födseln.

Av Natashja // Lady Dahmer

Ni har verkligen kommit rätt om man säger så. Jag är en riktig glädjespridare, fast tvärtom. En bitter surkärring utan dess like som skriver om feminism, kroppen, fatshame, föräldraskap och om att vara kvinna i ett patriarkat.

Kvinnosakskvinna. Feministinfluensa. Din problematiska favorit.

Mig blir ni snart kär i!

0 svar på ”Patriarkatet privilegierar maskulinitet inte kukar, av Maria Freja”

Det tog några varv och mycket koncentration (modell ”rostiga kugghjul drar gnisslande sakta igång”) för att jag skulle begripa nåt av texten överhuvudtaget. Får man skylla på amningshjärna eller måste man ta ansvar för sin ignorans och okunskap i ämnet? :/
Oavsett så var det tänkvärt och jag tog till mig det jag tyckte mig begripa. Även om jag kanske inte höll med om allt. Kan dock bero på bristande insikt i det som diskuteras.
Att definiera könsidentitet är knepigt, speciellt någon annans, och jag tror att fler än de som talar om det reflekterar över sin könstillhörighet pga de snäva könsroller som vi pådyvlas. Speciellt som alla gränser ju är flytande (om än inte för läkarvetenskapen och juridiken).
Jag förstår att det är en petitess i sammanhanget men ett exempel är dessa ständiga tidningsartiklar om hur kvinnor respektive män beter sig i olika sammanhang, tex när de handlar julklappar och jag har aldrig nånsin kunnat identifiera mig med mitt medfödda kön när jag läst en sådan. Min brist på fallenhet för min könsroll fick mig att som tonåring fundera mycket på huruvida jag identifierade mig som man eller kvinna. På senare år har jag lärt mig mer och knäckt vissa koder, så jag kan spela med i könskulturen men långt ifrån allt faller sig ”naturligt” än idag. Dessutom stör det mig fortfarande som FAN att snuttifieras och få en offerkofta slängd över mig så fort jag påtalar nåt negativt. Ahrgh, nu gjorde jag mig själv arg, over and out.

Jag tror att de flesta vill väl. Men det är en svår debatt att följa med i. Tankebanor är invanda och även om jag personligen försöker förstå och vara öppen för att ändra mig så kommer jag på mig själv på daglig basis med att tänka i de banor jag lärt mig att tänka under min uppväxt.
Men!
En fråga. hur hade du velat bli behandlad som barn? När du letade efter din identitet där någonstans. Kort sagt, hur ska man som vuxen hantera ett barns/tonårings identitetssökande när det går utanför ”cisnormen”?

Hej Maria!
Tycker det du belyser är otroligt bra och viktigt, jag vet att jag själv ofta ger transmän frikort pga 1) födda biologiska kvinnor med allt förtryck jag vet det för med sig och 2) jag har ingen aning om det förtryck man som transperson(man eller kvinna) upplever och därför backar jag helst, då jag är väl medveten om mitt cisprivilegie.
Bitvis förstod jag inte helt det du skrev, men om jag förstått det rätt är transmän lika privilegiade när det kommer till avseendet på att uppfylla könsnormen och att det därför blir cissexistiskt att inte medge detta, då det är att förneka deras könstillhörighet?
Vill inte lägga ord i din mun men vill verkligen se till att jag förstått allt rätt!
Sedan förstår jag inte riktigt om du vill att en ska använda ordet cis om sig själv eller inte? Jag förnekar inte att jag är det, och jag tycker därför det är bra att använda det om mig själv(på t ex facebooks inställning för kön) då jag tycker att det synliggör ett privilegie; ett uppfyllande av en norm.
När jag sen diskuterar feminism på olika forum använder jag helst helt löst begreppet ”kvinnor” där de som känner att de faller inom det breda begreppet helt enkelt är de jag talar om (men, som du säger, inte det lättaste att ”känna sig” som en kvinna, det är ju något man bara vet med sig att en är).
Jag talar om kvinnokampen och kvinnoförtrycket och vill då helt enkelt inkludera alla som upplever sig drabbade. Att tala om cis/transkvinnokampen här känns fel, då vår kamp är mot samma förtryck och vi i samhällets ögon reduceras till just det, kvinnor. Tycker du jag tänker rätt där?
Sen är det transförtrycket där jag fortfarande utvecklar mina ”förtryck-glasögon”.
Jag är alltid knäpptyst i debatter mellan transpersoner och läser istället men ser jag transfobi dyka upp i min feed/en kompis uttalar sig säger jag givetvis ifrån.
Har du något råd att komma med i detta avseende, något som du konkret önskar ciskvinnor skulle säga/göra?

Ursäkta, men jag fattade faktiskt ingenting av den texten. Jag är visserligen lite slö i hjärnan av stress, men jag förstod inte vart texten ville komma eller vad den hade för poäng. Hade svårt att ens hänga med från ena meningen till den andra. Kanske bara jag som är trög?

Detta är ett mycket viktigt inlägg, tack. Jag älskar när jag får chans att utveckla mitt eget tankesätt och hoppas att fler tar tillfälle för reflektion. Det är så viktigt att inte nöja sig med att kämpa för det som gynnar en själv utan att stå med alla som förtrycks även om man själv inte är utsatt för samma förtryck.

Får en ny aha-upplevelse nästan varje gång jag läser någonting som du har skrivit, Maria. Det här redde ut en hel del för mig, och det här satte spiken i huvudet på flera saker jag grubblat på. (och det är såklart inte din plikt att undervisa, men jag är så väldigt väldigt tacksam att du orkar skriva om det). Mera Maria!

Maria, jag är så full av beundran! Varje gång jag läser dig lär jag mig något nytt. Nya tankar att tänka. Det är nog en hel del begreppsförvirring (vi som inte är så insatta är inte klara över alla ”nya” ord) och jag imponeras av dina tydliga förklaringar! När det gäller cis – ja, jag är en cis-kvinna. Däremot känner jag mig inte hemma i den snäva kvinnorollen, utan kliver gärna utanför den när det funkar/jag orkar (förmodligen är det att vara priviligierade att kunna välja) – men det är väl inte samma sak som att jag inte ”känner mig som cis” om jag förstår dig rätt? Tack för alla kloka ord och för att du utbildar mig <3

Jag tror jag fattar mer nu när jag läst lite av Marias twitterfeed här på bloggen. Om att CIS-kvinnor beklagar sig över cis-män och inte ser att de är en del av samma förtryck (cis-förtrycket). Eller? Typ nåt sånt, med mera (Gud vad jag känner mig trög, jag behövde uppenbarligen det här inlägget).
Ungefär att (åh vad jag skulle vilja infoga en tabell här..) cis-män har förtrycksgrad noll, för de är normen.
Cis-kvinnor har förtrycksgrad 1 för de är cis om än inte män.
Transmän har också förtrycksgrad 1 för de är män om än inte cis.
Transkvinnor, däremot, har förtrycksgrad 2 för de är varken cis eller män.
Är jag HELT ute och cyklar nu? Jag försöker faktiskt förstå och om jag uttrycker mig kränkande eller stötande på annat vis så tala gärna om det för det är isf fullkomligt omedvetet.

Viktigt ämne och jag vill förtvivlat gärna förstå och ta till mig – men texten är dessvärre väldigt rörigt så jag förstår faktiskt inte mycket av det Maria vill säga. Jag ser att fler upplever samma sak. Lady Dahmer borde som redaktör kanske ha bett Maria gå igenom texten en gång till.

Jag fattar vad du menar Maria. Du är kvinna men betraktas och behandlas ändå av ciskvinnor som utövare av manligt heteronormativt förtryck. Du säger också att transkvinnor är dubbelt förtryckta medan transmän bara är förtryckta i egenskap av sin trans-sexuella identitet. Kan så vara men nog är väl det transsexuella förtrycket allt annat överskuggande och kvinnoförtrycket en peanuts i sammanhanget? Eller upplever du det som ett stort problem att du också blir förtryckt som kvinna?

Jag måste erkänna att jag är helt okunnig i detta ämne och inte jättesupersmart. Så när jag läste texten första gången och andra och tredje fattade jag ingenting. Sen fastnade mina ögon igen på rubriken – den är väldigt tydlig och sammanfattande och då förstod jag lite.

Fy fan vad ni är pinsamma. Tror inte en sekund på att så många tycker att den texten är såå oförståelig & rörig. Den är solklar.
Hade LD lagt ut texten _utan_ att ha berättat att Maria skrivit den skulle ni säkert inte påpekat att den var ”oläslig” & ”rörig”. 🙂
You go Maria! Så jävla bra!

Faktum är att jag inte läste rubriken ordentligt så först trodde jag faktiskt att det var Lady Dahmer som skrev. Efter några rader började jag inte känna igen henne och det kändes som jag läste någon annans text. Då rullade jag upp igen och läste då rubriken ordentligt för upptäcka en annan skribent. Försökte sen fortsätta läsa med andra ögon men kunde inte begripa vad jag läste. Det hade inte spelat någon som helst roll om det var Lady Dahmer som stod bakom den. Min första reaktion var ju faktiskt att jag inte alls förstod vad Lady Dahmer menade (vilket förvånade mig då jag aldrig upplevt hennes texter som obegripliga).
Jag hopppas dock att skribenten inte tog allt för illa upp och kanske istället tänker att hon ska försöka förklara så fler utomstående förstår. Det borde trots allt vara önskan, att andra kan ta till sig informationen. Eftersom jag nu inte förstod den kan jag verken säga bu eller bä.
Må gott!

Hej!
Åh, jag vill så gärna förstå, för jag tycker att det här är så viktigt, men jag hänger inte med. Jag vet vad alla orden betyder, men jag kan inte greppa sammanhanget. Kan ingen, lite kortfattat, skriva ner exakt vad skribenten vill ha sagt?

Texten har ett jättebra budskap, men den är svår att förstå emellanåt. Jag skäms för att jag inte är mer kunnig i ämnet, men det är å andra sidan inte den största delen av Sveriges befolkning heller. Jag tror faktiskt att texten hade kunnat göras mycket enklare, för att så många som möjligt skulle förstå. Förstår inte poängen med att slänga sig med så pass många uttryck när bara tre av dem (varav två nog är de som flest faktiskt kan)

Jag har ärligt talat lite svårt att hänga med i alla nya förkortningar och epitet som det skall konstrueras hit och dit .. så texten blir rätt obegripligt.
Små käcka sammanfattande förklaringar räcker nog tyvärr inte för att jag eller någon annan skall identifiera sig med påklistrade etiketter. Jag är rädd för att de flesta faktiskt fungerar så .. även heterosexuella – som jag antar åsyftades – vill nog definiera sig själva för att kunna känna någon identifikation med etiketterna…

Tack för länkar till andra inlägg Maria skrivit, där hängde jag med rätt okej. Jag vill ”lära mig”. Jag vet i princip inget om transpersoner eller folk som på riktigt kallar sig ”hen”.
Ursäkta om jag uttrycker mig klumpigt, det är inte medvetet.

hej! detta ar off topic men jag undrar hur du ser pa karleken till dina barn idag? du skrev for ett tag sen om hur du alskar dina barn annorlunda och fick mycket uppmarksamhet. Hade varit intressant om du tog upp det igen.

Jag fattar verkligen inte att det finns folk som har mage att häva ur sig att det är en rörig text som hade behövt korrläsas. Förstår man inte handlar det om okunskap i ämnet – ta ansvar för det istället. Läs om och läs på.
Maria – TACK! Det här rätade ut så himla många frågetecken för mig. Saker jag funderat mkt på, men inte riktigt fått ordning på i huvudet. Du är grym.

Tycker folk att texten är svårläst så är den ju det, användarupplevelsen är vad den är. Sen kan man tycka vad man vill om att folk borde veta mer men mottagaren har ju sin uppfattning.

Viktigt inlägg! Bra skrivet Maria!
Till er som inte förstår texten: läs sakta, läs flera gånger, kanske bara en mening/några ord i taget och slå upp ord, alla vet väl hur lätt det är att googla? Vill en lära sig mer/nya saker så får en faktiskt öva.
Tycker nästan det är lite oförskämt att skylla på att en inte klarar av texten när den berättar om förtryck. Det borde en vilja utbilda sig om!

Bra att det tas upp men hade svårt att förstå mig på texten. Fick läsa flera gånger men har som många andra skrivit, tyvärr inte mycket kunskaper kring detta. Men texten fick mig att tänka ett steg längre och känner att det är viktigt för mig att få höra detta.

Åh Maria, du är så sjukt bra. Däremot fattar jag ingenting av texten. Hade önskat en version som är lite enklare? Så många svåra och krångliga ord (ja jag är sjukskriven för utmattningsdepression så min hjärna är trög, men jag tror ingen i min släkt som är en massa arbetare utan ens gymnasiekompetens skulle fatta den här texten)
Kanske skulle det funka med en Trans*skola eller dylikt, så som Valerie på Falskheten gjort? Dock att ansvaret inte ligger på Maria, men det hade varit bra. Att läsa böcker och långa svåra texter för många av oss är i princip omöjligt. För vissa pga utmattning, depression etc. För vissa pga dyslexi, ADHD, osv.
Kanske t o m youtubeklipp där en förklarar detta vore något? <3
Ska försöka läsa på och lära mig så gott jag kan. Jag ger mig inte förrän vi alla är utan förtryck.

Så himla intressant inlägg, ser verkligen fram emot att läsa mer från transkvinnors perspektiv!
O snälla kommenterare dra några varv igenom texten o bortfärda inte den, vi har också ett ansvar att förstå. Det tog mig några genomgångar under dan o jag kommer fortsätta läsa inlägget om och om tills jag förstår helt o hållet. Det är väl det minsta man kan göra.

Jag vill passa på att tacka dig, Maria, för att du lär mig. Både här och på twitter. För ett år sedan hade kanske texten varit oförståelig för mig, det är flera begrepp jag aldrig hade hört då, men tack vare bland annat dig har jag nu en grundläggande begreppskunskap – vilket ju i sig är viktigt för att ta till sig information. Så, tack.
Och tips till er som förstår: twitter. Följ Maria mfl på twitter. Pusselbitarna kommer falla på plats.

Men vem hjälper det att säga att de som inte förstår är pinsamma och att det är svårt att tro på att så många inte förstår?? Uppenbarligen finns det många här som inte har förstått budskapet i Marias text, eller delar av det (jag sållar mig till den skaran). Men många vill ju faktiskt förstå! Så uppenbarligen verkar det som att detta budskap var lite för svårt att ta in för de som inte är så insatta i detta och att de hade behövt något annat än det Maria levererade. Med det menar jag inte att det är just Marias uppgift att skriva annorlunda men det är ju alltid viktigt att fundera över vilken målgrupp man skriver till. Vill man nå de som redan är någorlunda insatta eller vill man nå de som inge har så mycket (eller ingen) kunskap i ämnet? Jag vet inte vilken målgrupp Maria vänder sig till men jag är i alla fall säker på att texten var väldigt svår för mig att förstå.
Så lite mer förståelse för att alla kanske inte befinner sig på samma plats hade varit trevligt!

Förstår inte riktigt vad folk menar när dom säger att texten är rörig. Rubriken säger ju nästan allt?
Ja, det är mycket att ta in och jag kan ju lika gärna själv erkänna att jag inte riktigt är helt haj på det här ämnet. Därför är det väl särskilt viktigt att hålla käft och lyssna (läsa). Läs om. Och läs det igen. Googla. Texten kanske verkar rörig om man inte är bekant med sammanhanget?
Maria skriver fantastiskt bra, och har öppnat ögonen på mig flera gånger. All pepp och styrka till henne. <3

Maria, du är fantastisk! <3
Stort tack för det här inlägget! Har läst det flera gånger och tänker läsa det igen,
för jag får nya insikter varje gång.
Tycker att det är väldigt talande att så många har kommenterat kring att det skulle vara svårt att tillgodogöra sig texten. Oavsett om det finns en välvilja att förstå så läggs ändå ansvaret på någon annan att lära ut.
En skulle inte skriva att en inte förstår om en inte någonstans tyckte att det är acceptabelt att inte ha den kunskapen. Att det är acceptabelt att förtrycka p g a okunskap.
Med tanke på att (förmodar jag) det främst är feminister som kommenterar här inne, dvs personer som generellt accepterar att det finns maktstrukturer som förtrycker grupper av människor, så tycker jag att den responsen är anmärkningsvärd.

Jag hade ingen aning om att jag, när jag förklarar min bristande förståelse och läser om, tänker till, läser mera och undrar om jag fattat rätt, accepterar förtrycket?! För mig hade ett accepterande av förtrycket varit att läsa, fatta noll, rycka på axlarna och skita i att nämna eller tänka vidare på saken.

Jag hade inte tänkt skriva ngt eftersom så många redan gjort det. Men att säga att folk som inte förstår är pinsamma? Njae. Jag är hyfsat insatt i ämnet, jag förstår kontexten, men texten är inte strukturerad. De som är väldigt insatta förstår naturligtvis precis vart Maria vill komma med texten, men för oss andra ter den sig lite svår. Och det största problemet med texten är att det skrivs samma eller ”motsatta” uttryck för ofta i jämförelse med textens längd.
Exempel: Transinkluderande cisfeminism som bara inkluderar trans-maskulinitet och afab-transpersoner. Transinkluderande patriarkal cisfeminism som hyllar maskulinitet hos kvinnor, som blir besvikna när folk de trodde butchflator kommer ut som män, och som avskyr femininitet hos kvinnor, män och intergenderpersoner.
Här hade det dessutom behövts en korrekturläsning då det fattas ord som gör att läsningen inte flyter.

Åh, tack så mycket! Nu hajade jag bättre. Jag är relativt insatt i trans-situationer pga olika anledningar (begreppen är def. inga problem) men inte tillräckligt så att jag förstod exakt allt… eller så är det bara min läsförståelse som inte räcker till. Jag instämmer i rubriken och vissa nyckelmeningar men hur det hänger ihop fick mig att bli lite ”??” i texten. Men otroligt viktigt ämne som jag hoppas Maria skriver längre och mer utförligt om.

Ni som inte fattar: hade den här tekniken att be andra att förklara åt er/göra saker åt er fungerat bra i t.ex. skolan eller på jobbet? Eller varför inte i relationer? ”Det här fattar jag inte, ge mig lättare info! Slå upp orden, googla åt mig!” Alltså provade ni ens att googla ”cis” eller ”trans”??
Näe. Blir ledsen för Maria skriver ju att hon tillbringar veckor med gråten i halsen på grund av detta förtryck, lever i denna verklighet, så kommer folk och ba ”duu jag fattar inte!” Ställa krav på den som börjat er upplysning?

Ja, det är ju precis så jag gör i skolan, på jobbet och i relationer. Om man inte förstår så frågar man, annars lär man sig ju inte?! Det är inte samma sak som att be någon göra jobbet åt en!
Begreppen står ju förklarade och behöver inte googlas, att bara säga ”Ameh googla!” är lite kortsynt. Det går inte att googla ”hur menar Maria nu?”.
Jag blir också ledsen för att diskussionen helt kommit att handla om semantik, textuppbyggnad och oförståelse istället för att få belysa sakfrågan. Dock tycker jag att det är bemötandet av att folk inte fattat som tagit fokus från ämnet som borde diskuteras. Istället för:
– vadå, jag förstår inte?
– jo, såhär serru…
Så blev det:
– vadå, jag förstår inte?
– förtryck! Lögnare! Pinsamma människa! *pekar ilsket finger*.
Och det var ju synd, för ämnet i sig hade behövt belysas.

Jag tänker att det är lite som när folk har svårt att förstå tex vetenskapligt språk i forskning eller myndighetsspråk i brev man får hem, oftast beror det på att man inte är van vid det språket. Jag som är akademiker och jobbar på en myndighet tycker inte att det är svårt att förstå denna typ av språk men det betyder inte att jag tycker att folk som inte förstår det är dumma eller pinsamma. Jag tänker snarare att den som skrivit texten inte tänkt på vilka målgruppen hen skrivit för är. I skrivande finns ju en gyllene regel – att man ska tänka på VEM man skriver för och anpassa språket efter det. Dvs, är jag jurist och skriver en text för andra jurister kan jag använda mycket interna begrepp, men vänder sig texten tex till allmänheten måste den ju vara begriplig för de allra flesta. Jag tycker inte att man kan säga att om personer inte förstår texten så är de oförskämda eller förtrycker. Sen har ju Maria ingen skyldighet att skriva så att alla förstår, men jag tänker att det kan vara bra att tänka på det i alla fall 🙂

Klockrent! Samma med t.ex. en läkare som kan massa latinska ord men när han ska berätta för patienten är det bättre att använda vardagliga ord för patienten ska förstå läkaren. Givetvis samma med jurister.

Tack för en bra text, Maria! Och bra initiativ av LD att ge andra människor plats i bloggen, så att andra perspektiv kommer fram. MEN! Jag förstår inte irritationen mot dem som säger att de inte förstår texten? Jag var själv tvungen att googla diverse termer för att förstå ordentligt. Jag tycker mig ha upptäckt den här tendensen mer och mer inom feministiska kretsar. De som frågar och inte på en gång förstår alla termer får smäll på fingrarna och får höra att ”Jamen, googla då!” ”Ta reda på saker själv!” Och naturligtvis kan man googla, men var är egentligen den feministiska rörelsen på väg om vi inte kan diskutera och dela med oss av vår kunskap till varandra? Jag tror att den här attityden skrämmer bort människor som är nyfikna på och vill veta mer om feminismen – och då blir feminismen istället en sluten klubb för inbördes beundran för de redan insatta. Är det verkligen det vi vill att feministiska rörelsen ska vara?

Jag har läst texten ovanför igen och jag har läst den här texten:
http://www.politism.se/genusfolket/gastinlagg-deras-feminism-handlar-helt-enkelt-inte-om-mig/#post-8033
Det som förvånar mig lite är att jag i kommentarsfältet här bland de som berömmer texten inte ser ett spår som tyder på att de verkar ha förstått att det Maria kritiserar är feminismen och hur den utesluter – och inte män/maskulina.
Ingen kommenterar/bemöter det i alla fall.

Nu har jag läst alla kommentarer här under, googlat lite begrepp och läst andra texter av Maria. Och så läste jag om inlägget långsamt, läste om några meningar flera gånger, och nu tror jag det lossnade. Till er andra som hade svårt att förstå, kämpa på lite till, för det är enormt tänkvärt när man väl fattar!
Jag är väldigt lång ifrån fullärd men det främsta jag lärde mig av den här gästbloggen är dels att det finns ett område som jag borde utforska belydligt mer och framför allt att man inte ska ge upp bara för att en text är svår. Tänk så mycket intressant och viktigt man går miste om då.

Tycker texten är välskriven och inte alls svår att förstå. Viktig kritik.
Med det sagt undrar jag över meningen ”Trans-män som klagar på att kvinnoseparatistiska utrymmen inte är transinkluderande förrän de är välkomna.”
Transmän vill väl inte alls bli inkluderade i kvinnoseparatistiska utrymmen, de skulle ju bli inkluderade av samma anledning som transkvinnor blir exkluderade ur samma utrymmen(dvs anses inte på riktigt vara det kön de är)?
Seriösa feministiska separatiströrelser bör rimligtvis inkludera alla kvinnor, trans som cis och exkludera alla män, cis som trans.

Dunderbra skrivet!
Men jag kan se att det är en text som vissa kanske kan anse vara svårläst pga det går snabbt i svängarna och den har en väldigt kreativ struktur, vi är olika som människor och tar in information olika bra, vissa har skitvårt att ta in superstrukturerade texter (som jag), andra har svårt att följa tankegångar som tar slingrigare vägar, det är bara så.

Alltså fy fan vilken klockren text. Känslan av att få en ny/bredare/djupare analys inom ett spec. ämne är så djävulskt NICE… och dubbel.
Typ hälften ”ÅH FAN VA BRA DET KÄNNS ATT JAG ÄNTLIGEN FÖRSTÅR DETTA! ÄNTLIGEN VET JAG HUR VÄRLDEN HÄNGER IHOP! ALLT JAG TIDIGARE TROTT PÅ ÄR EN LÖÖÖGN BUT NOW I HAVE THE TRUUTH HALLELUJAH” och hälften ”äähmen vafan. har jag levt mitt liv hittills utan att ens kunna se detta samband, satan vilket privligerat blindstyre jag är *gömmer-mig-under skämskudden*”
den blandningen alltså. den mixen av 50% upplyst extas och 50% självkritik.
känns så jäkla utvecklande.
tack för sjukt amazing text<3

Viktig text! Jag förstod den inte alls från början men efter ett antal genomläsningar tror jag att polletten har börjat trilla ner. Tack Maria för det! Skulle gärna vilja se fler inlägg på detta tema. Sällar mig till skaran som definitivt behöver sätta mig in bättre i dessa frågor.

Det är svårt det här. Många feminister som säger bra och vettiga saker i ett sammanhang är antingen uttalat eller så tydligt att det skriker om det, transfob. Och det är ju samma debatt vi haft tidigare, ska vi döma ut allt någon sagt och gjort för att de är rövhål? Nej.
Men vi borde fan inte HYLLA dem heller och vi borde mer uppmärksamma deras transfobi.
Just inkluderande feminism är svårt. Jag känner själv inte igen allt det du säger ( de flesta feminister har väl kommit så långt att de inte hyllar maskulinitet hos kvinnor på ett sådant sätt om skrivs?) men samtidigt har jag inte upplevt det du har och borde kanske vara tyst.
Det är svårt när man inte ser det utan bara lever i det och accepterar det. Exempelvis cissexism. De flesta av oss skulle nog skriva under på att det är cissexism när en cisperson beklagar sig över att det ska finnas unisex toaletter eller omklädningsrum men har svårt att se cissexismen när en person gör feministiska serier bara för att de använder sig av ord som ”man” eller ”kvinna” eller liknande.
Och alla som sitter här och förnöjt stryker sina egon om att de minsann inte var pinsamma och tröga som alla andra: DET ÄR SVÅRT. Texten underlättar inte jämt eftersom det kanske är lite svårt att förstå exakt hur skribenten menar på vissa ställen.
Och det är ett svårt jävla ämne! Har man läst om det en del så vet man dessutom att det inte finns några givna pronomen eller benämningar av en transperson utan att man som god cisperson ska fråga och då är det fan svårt att på alla möjliga tänkbara sätt inkludera. Och då kanske det blir fel och någon känner sig kränkt eller ekluderad och fan, då får man jobba därifrån för att göra om och göra rätt.
Nu har jag rageat lite men vad jag menar är att vi försöker. Vi försöker utbilda oss, vi försöker uttrycka oss rätt, vi försöker inkludera. Det blir rätt långt ifrån alltid men vi försöker. Så snälla, ge oss en chans att göra det.

Det är svårt det här. Många feminister som säger bra och vettiga saker i ett sammanhang är antingen uttalat eller så tydligt att det skriker om det, transfob. Och det är ju samma debatt vi haft tidigare, ska vi döma ut allt någon sagt och gjort för att de är rövhål? Nej.
Men vi borde fan inte HYLLA dem heller och vi borde mer uppmärksamma deras transfobi.
Just inkluderande feminism är svårt. Jag känner själv inte igen allt det du säger ( de flesta feminister har väl kommit så långt att de inte hyllar maskulinitet hos kvinnor på ett sådant sätt om skrivs?) men samtidigt har jag inte upplevt det du har och borde kanske vara tyst.
Det är svårt när man inte ser det utan bara lever i det och accepterar det. Exempelvis cissexism. De flesta av oss skulle nog skriva under på att det är cissexism när en cisperson beklagar sig över att det ska finnas unisex toaletter eller omklädningsrum men har svårt att se cissexismen när en person gör feministiska serier bara för att de använder sig av ord som ”man” eller ”kvinna” eller liknande.
Och alla som sitter här och förnöjt stryker sina egon om att de minsann inte var pinsamma och tröga som alla andra: DET ÄR SVÅRT. Texten underlättar inte jämt eftersom det kanske är lite svårt att förstå exakt hur skribenten menar på vissa ställen.
Och det är ett svårt jävla ämne! Har man läst om det en del så vet man dessutom att det inte finns några givna pronomen eller benämningar av en transperson utan att man som god cisperson ska fråga och då är det fan svårt att på alla möjliga tänkbara sätt inkludera. Och då kanske det blir fel och någon känner sig kränkt eller exkluderad och fan, då får man jobba därifrån för att göra om och göra rätt.
Nu har jag rageat lite men vad jag menar är att vi försöker. Vi försöker utbilda oss, vi försöker uttrycka oss rätt, vi försöker inkludera. Det blir rätt långt ifrån alltid men vi försöker. Så snälla, ge oss en chans att göra det.

Vilken omtumlande text.
Det var för mig helt nya perspektiv att ta till mig, och jag behöver absolut lära mig mer och tänka om saker som jag har tagit föregivet.
Samtidigt blir jag nedstämd. Hur skall man orka slåss mot det förtryck som partiarkatet utsätter oss alla för? Det är så stort och mångfacetterat. Det känns inte som om jag räcker till att klara av att stå på alla fronter i den här kampen.

Jag tolkade Marias text som en dubbel kritik mot feminismen, som bestod dels i att femismen är så förblindad av sitt cis-normativa tänkande att den när den i sin iver att vara korrekt och alltid göra undantag för trans-personer inte fattar att det har motsatt effekt än att vara inkluderande. Antar att det inte är begränsat till bara användandet av ordet ”cis” men ordets ständiga användande är ett symptom på detta uteslutande.
Och dels att maskulinitet privilegieras inte bara i samhället i stort utan lika mkt inom feminismen. T.ex hyllas kvinnor som uppfattas som butch (fram till den dag de kommer ut som trans, då har de bytt sida till fienden och får inte längre vara med i feminismen MEN ej heller bemötas som ”riktiga” män). Uppfattade det som att detta hyllande av maskulinitet leder till någon slags ”trippelbestraffning” av trans-kvinnor, där de dels bestraffas av samhället i stort för att de är trans, och av feminismen för att de fortfarande är lite män PLUS att OM de nu är kvinnor så är de kvinnor på fel sätt, dvs för feminina och upprätthåller feminina attribut som inte riktigt accepteras av feminismen.
Sen hade den ju en del andra poänger också, som irritationen när privilegierade inte vill identifiera sig med sin privilegierade position – typ som när vita ”inte känner sig som vita” och då tycker sig kunna stå utanför rollen som förtryckare och inte vill se att de fortfarande tar del av alla privilegier vita får, oavsett om de lyssnar på hiphop eller inte.
Ni som INTE tyckte texten var krånglig, har ni uppfattat den på ungefär samma sätt? Fattade inte vad det var som skulle vara så svårt att förstå, men blir osäker när så många tyckte den var svårförståelig, att jag kanske själv har missuppfattat?

Väldigt bra artikel! 🙂 Lite mycket termer kanske dock jag tror ansatsen kan göras mer generellt och allmänmänsklig. Att inse detta och sedan dra konsekvenserna av det är helt klart vägen framåt.
”Världen är inte någon pyramid, världen är ett förvirrat garnnystan av maktordningar.”
Exakt.

Jättedum fråga, jag vet, och ett halvår för sent, men blir inte orden trans och cis ytterligare ett sätt att gradera personer. Om människor själva ska ha rätten att bestämma sin tillhörighet borde väl inte det biologiska ”utgångsläget” poängteras. Det blir ju bara ytterligare ett sätt att visa en norm. Eller att visa hur normen bryts, vilket i sig också kan vara normerande.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *