Kategorier
Vardagstrams

Spyor

Igår drabbades jag av ett akut och våldsamt illamående och det har inte gått över än. Och här sitter jag nu, mage värkande, vattnande mun och grön av illamående och försöker sammanställa nån slags debattartikel så att den låter vettig och bra.

Dessutom har jag två barn hemma. HURRA! Och jag vill måla. Jag behöver städa för kanske kommer gäster (lugn nu, jag städar inte så noggrant men att typ plocka upp de fem tvätthögar jag spridit runt huset känns iallafall rimligt när det kommer folk)

 

Men nåt som roar i all misär var denna artikel ”Biggest Loser vinnaren slår tillbaka bla bla” där den fantastiska journalisten citerat precis ALLT jag sa när vi mailade tidigare under dagen. Sånt gillar jag. Mest för att jag är ett sånt jävla roligt och skarpt geni som ställer skåp i alla jävla hörn. Kan nån förresten förklara vad ”Det är ju hål i huvudet” betyder? Jättekonstig formulering.

Förresten, igår gjorde jag ett undantag och kollade på Debatt. Självklart skulle hashtagg #uppmuntrafetma förfasas över, men tack å lov så hade vi en briljant medtjockis i studion som också fick ställa skåp. Titta och njut!

 

Av Natashja // Lady Dahmer

Ni har verkligen kommit rätt om man säger så. Jag är en riktig glädjespridare, fast tvärtom. En bitter surkärring utan dess like som skriver om feminism, kroppen, fatshame, föräldraskap och om att vara kvinna i ett patriarkat.

Kvinnosakskvinna. Feministinfluensa. Din problematiska favorit.

Mig blir ni snart kär i!

0 svar på ”Spyor”

Tråkigt att du blivit sjuk. Krya på dig!
Kan du inte höra av dig till de som ska hälsa på och berätta hur läget är? De kanske kan komma en annan dag när du mår bättre. Om jag visste att den jag skulle besöka hade kräksjuka skulle jag inte vilja komma och riskera att bli smittad.

Undrar om NÅGON begrep vad människan (”den störste förloraren”) pladdrade om?? Allvarligt?? Jo, det kan nog vara så att det är ”hål i huvudet” på någon som inte kan besvara frågor på ett riktigt sätt! Och ”medtjockisen” upprepade sig dessvärre mest 🙁 Nej, dålig debatt på alla sätt!

Den kognitiva dissonansen lyser igenom hos Simon Kachoa där han i stort sätt säger att tjocka inte behöver rättfärdiga sin existens så länge som de rättfärdigar sin existens. M.a.o. tjocka MÅSTE tänka på ”hälsa” för att få ett godkännande medan smala slipper det, de godkänns ändå.

Nja.
Om tjocka levde hälsosamt så skulle de inte vara tjocka. Smala har inte det synliga symtom på ohälsosamt leverne som tjocka har. Men t.ex. magra uppmärksammas nog ofta på att de borde äta mer osv.

Hej!
Instämmer med allt som sagts från ditt håll beträffande kroppspositivism. Men en grej jag är nyfiken på är hur man som smal är en bra allierad i denna viktiga diskussion. Jag gör redan det uppenbara, som att aldrig klaga på min kropp, att aldrig skämta på andras bekostnad, att säga ifrån när andra gör det eller uttrycker sig fettfobiskt osv. Men är ändå nyfiken! Finns det några uppenbara fällor?
Hälsar en med normativt typ allt (sexualitet, utseende, funktion osv osv) som gärna vill stötta på bra sätt!
Och som spyr på föreställningen att icke-normativa alltid måste motivera sin existens. Typ att personer med utvecklingsstörning ska vara goa och glada (och Lära Oss Grejer Om Livet, ja, oss, för de är såklart inte med i vi-et), att personer med funktionshinder ska upp för Mount Everest (åååh så inspirerande, men samtidigt kan man dra funkofobiska skämt i andra sammanhang). Och så vidare. Och så detta att överviktiga ska ”kämpa” och ”inse sina hälsoproblem” och blablabla. Det ni gör är så viktigt! Du sa det så bra, att det handlar om rätten att bli bemött med värdighet och respekt. Kort sagt: den mänskliga rättigheten att inte behöva vara ”duktig” för att slippa ses som ett problem och inte som en människa.

En stilla undran….är det kul att driva med tjocka och göra humorprogram?
Är det okej att bygga karaktärer i en komedi på tjockhet?
Tänker ex.på SvT:s ”Tiffany Persson arbetstränar”
Men det kanske är en drift med rödhåriga utbrända kvinnor ( en man utklädd till karl) Transfobi?
De har fått med det mesta, sorgligt nog så kommer jag på med mej att sitta och flina när det slog mej …
Skulle de vara acceptabelt om det gällde ja säg judar?
Vad blind man kan bli för saker och ting liksom slutar att tänka eller reagera. Är det för att det är så vanligt?
Visst jag är för humor och garv men något fick mej att tänka lite till. Är tjocka vår tids narrar?
Samtidigt har uttrycket ” man ska kunna skämta om allt” bankats in under många år. Kanske någon som är bättre än mej på analys komma med argument för och emot drift med tjocka o.s.v.

Jag är transperson och har varit tjock. Jag tänker såhär: Om jag gör mig rolig över min egen tjockhet, så gör jag inte narr av tjocka. Det är andras fördomar jag gör narr av. Jag skrattar åt mig själv för att slippa känna att min tjockhet enbart är en börda. Samma sak om jag skojar om att jag är trans/homosexuell. Det är egentligen heterosexuella/cispersoner som är trans-/homofobiska jag skämtar om. Liksom, om de ska hålla på att kalla mig skällsord pga av min sexualitet och könsidentitet kan jag göra mig lustig över deras trångsynthet genom att ”leva upp till” deras fördomar och vara allt de hatar, de blir så jävla arga av att se en lesbisk person bete sig ”flatigt” utan att skämmas trots att de just talat om hur obekväma de blir av lesbiska, om ni fattar? 😉
Däremot, om en man klär ut sig till kvinna och det är uppenbart att han gör narr av transkvinnor genom att göra till rösten, ha konstiga peruker och uppenbara fejkbröst, typ ”låtsas glömma” att han ska spela kvinna och råka prata med basröst ibland och sen låtsas skämmas, eller om någon kommenterar typ ”du är en kille i kvinnokläder”, så att det blir uppenbart att det är inte meningen att han ska ”passera” som kvinna, utan bara vara en ”man i kvinnokläder”, då är det transfobiskt.
Samma sak om icke-lesbiska gör narr av stereotypen av lesbiska. Det är ju de som är orsaken till att fördomarna finns och att göra sig rolig på våran bekostnad är verkligen att gnida in det i ansiktet på oss. Typ, en heterosexuell kvinna som ska spela lesbisk håller på att ragga på kvinnor som har pojkvänner, klär sig skabbigt, svär och är allmänt ofräsch och ovårdad, det är ju så många tänker sig en lesbisk kvinna och när någon som inte är lesbisk ska göra sig lustig över den stereotypen är det som att trycka ner oss riktigt i skosulorna.

…(en man utklädd till karl ) ska vara ..en man utklädd till kvinna.
Finns flera sorters humor det förstår jag, driva med sig själv är inte det en roll man tar på sig för att förekomma?…hellre förekomma än förekommas.
Rund form är roligt, kantig och spetsigt. is not so funny. Tjocka är glada smala är ja vad är smala/normala vs tjocka när det gäller humor?
Kan man ena en grupp mot en annan med hjälp av humor? Elak humor glider iväg mot trakasserier ?
Kan det vara så att i skydd av humor gömma fördomar,
cementera åsikter om hur folk ska vara utan att dra elden direkt på sig?
Ska man inte få skoja? tycker nån. Klart man får skämta men om det roliga blir på bekostnad och gör folk lessna då?
Var går gränsen? Är det varje individs skyldighet att sätta sina gränser eller kan man hjälpas åt.
För humor genom sitt avväpnande sätt i sig gör att man slappnar av och budskapet går in i medvetnandet
mycket djupare än vad ett hårt fördömmande eller en rak fördom gör, humor kan vara lite lömsk så.
Mitt exempel på tv-serien tycker jag visar på det sedan har jag de senaste händelserna i bakhuvudet som är hemskt milt sagt.

Jag förstår hur du tänker. Jag tycker att många verkar tro att bara för att en tjock person kan skratta åt sig själv och inte tar elaka kommentarer på så stort allvar så är det fritt fram att var elak mot den personen för att hen verkar ju ändå inte bry sig, även om hen kanske gör det. Eller tvärtom, folk vill inte göra narr av en som redan skrattar åt sig själv så de gör hellre narr av de som uppenbart blir ledsna av elaka kommentarer. Det är såklart fel. Jag önskar att jag kunde skämta om mig själv utan att andra såg det som en ursäkt att mobba och trycka ner andra bara för att jag försöker hantera jobbiga situationer genom humor. Svårt detta :/

Helt orelaterat till det här inlägget, mer än allmän kommentar egentligen:
Jag har tänkt väldigt mycket på klimatförändringarna och miljöförstöring de senaste dagarna och hur det hänger ihop med feminismen. Hur ett relativt stabilt samhälle är en grundförutsättning för arbetet för jämlikhet – konflikter och naturkatastrofer drabbar ju i princip utan undantag alltid kvinnor och minoriteter hårdast, och raserar ofta år av framsteg. Jag är liksom mer rädd för konsekvenserna av den globala uppvärmningen än för något annat. Inte minst ur en feministisk synvinkel. Det skulle vara intressant att höra dina tankar om detta, om det är något du orkar/känna för att ta upp.

Tycker du har rätt i sak LadyD men varför använda ironi för att få fram budskapet, det är ju som gjort för missförstånd! Att uppmuntra fettma är ju (hoppas jag) inte vad det handlar om. Antar att det ska provocera eller bara väcka uppmärksamhet, men ger det verkligen resultat?

Hej LD
Älskar din blogg och det du gör för kvinnor!
Behöver din hjälp, min mamma är oerhört vikt fixerad, hon är själv pinnsmal och det första hon kommenterar om någon är hur mycket person gått ner eller upp i vikt, hur tjock den är eller hur många valkar etc.. Hur kan jag svara detta? Har sagt att jag inte vill diskutera vikt eller kroppar då det är ingenting som jag vill fokusera på men det verkar inte hjälpa
Mia

Ursäkta att jag svarar när du ju vände dig till LD, men jag tänker: Du kanske måste börja ställa frågor och verkligen prata med din mamma? ”Varför tycker du att det är så viktigt att vara smal? Varför bryr du dig så mycket om andras vikt?” Så länge du inte vill diskutera ämnet med henne kommer du antagligen inte att kunna hjälpa henne. Det måste ju finnas något orsak till att detta har blivit en fixering hos henne. Var kommer det ifrån?
(Och med att ställa frågor menar jag nyfikna, öppna frågor utan att lägga någon dömande attityd i det. De bästa samtalen brukar ju komma om man är genuint nyfiken på hur den andra tänker och tycker – blir man för dömande eller börjar predika går det sämre.)

Bra debatterat av ”medtjockisen”! Brukar inte gilla Belinda, men känns som hon var på rätt sida av debatten den här gången 🙂 Hoppas fettfobiker förstår det här bara, känns som folk är så ”smalspåriga” att de inte kan få in budskapet hur mycket folk än diskuterar och förklarar…

Har funderat på en del kommentarer här. Som att överviktiga ska ”inspirera” andra, verkligen försöka göra något åt sin vikt för att ”godkännas” eller vara roliga för att ”duga”.
Jag har nog inte ens tänkt på det förr, och då har jag ändå levt som tjock i ett antal år. Jag försöker ju göra just det. Vara en ”rolig tjockis” eller den som inspirerar andra att träna och vara ”duktig”. Jag har aldrig tänkt att jag bara kan vara tjock rätt och slätt, det måste finnas ett ”djup” så jag inte bara är tjock och ”dålig”. (Fattar att det låter flummigt men…)
Ja.. jag kanske inte måste skämta om min vikt. Jag kanske inte måste vara så jäkla duktig och en himla förebild. Jag kan bara vara tjock utan att behöva försvara det. Så jäkla skönt? 🙂

Jag gick upp 20kg på ett år på grund av psykofarmaka och har nu gått ner 10kg. Det har varit så otroligt viktigt (no pun intended) att gå ner till min ursprungsvikt men efter att ha följt debatten som följde er hashtag har jag försökt tänka om. Mitt första steg för att försöka älska min kropp oavsett hur den ser ut är att sluta med att bara bära kläder som döljer de områden jag är mest missnöjd med. Jag tycker ju inte att andra som har ungefär samma kroppsbyggnad som jag har ser illa ut på något sätt men just när det kommer till mig själv har jag svårt att acceptera att min kropp har förändrats.
Mitt främsta mål har tidigare varit att bli så smal att jag kommer i mina gamla jeans, ca tio par som bara ligger i garderoben och väntar på att bli använda. Den senaste tiden har jag köpt mer och mer kläder som faktiskt passar min kropp som den ser ut nu och det är något jag är väldigt nöjd med. Jag tycker själv att jag faktiskt ser bra ut trots de storlekar jag gått upp.
Tusen tack för inspirationen och en fantastiskt bra blogg!

Åh jag kunde inte se debatt (hatar iofs debatt) pga är utomlands osv osv men jag har följt här och via alla hashtags och instakonton. Jag gillar Zahra skarpt!! Har försökt få lite glimtar av henne sen jag såg henne för några år sen i ett annat tjockissammanhang. FÖr övrigt ör hon Kenza Zouitens storasyrra!! Älskar dessa två powerbrudar <3 <3 <3

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *