Kategorier
Vardagstrams

Tog ut min spiral och ni kan aldrig gissa vad som hände sen?!

Vill meddela er att den bakteriella vaginosen som jag haft i fem år försvann magiskt cirka en vecka efter jag tog ut min kopparspiral. Den är alltså borta?! (Spiralen har alltså suttit i fem åt. Exakt lika länge som JAG HAR HAFT PROBLEM MED FITTAN) Det är väldigt vanligt med olika problem med fittan pga kopparspiral. Men eftersom att det är kvinnors preventivmedel så bryr sig ingen. Lite kroniska problem med fittan är liksom sånt man tydligen ska räkna med om man vill skydda sig.

Så jävla arg men glad ändå samtidigt.

Nu till nåt helt annat. Jag har påbörjat nästa tavla. Än så länge en skiss.

skiss

Av Natashja // Lady Dahmer

Ni har verkligen kommit rätt om man säger så. Jag är en riktig glädjespridare, fast tvärtom. En bitter surkärring utan dess like som skriver om feminism, kroppen, fatshame, föräldraskap och om att vara kvinna i ett patriarkat.

Kvinnosakskvinna. Feministinfluensa. Din problematiska favorit.

Mig blir ni snart kär i!

0 svar på ”Tog ut min spiral och ni kan aldrig gissa vad som hände sen?!”

Heh… typ det där hände mig med. När jag sökte hjälp för problemen sa kvinnan glatt å käckt ”hey sister, har du satt in spiral är det ju därför du har svidande flytningar, det är inget farligt”. Nähä. Jaha. Tack då. Tog ut spiralen efter ett tag och nu vägrar jag fler kroppspåverkande prev.medel. Är hellre utan penetrerande sex helt än å äckla mig med hormoner och pinaler i kroppen.

Använd kondom! Jag har aldrig ätit eller satt in några hormonella preventivmedel, har penetrerande sex hyfsat regelbundet och har aldrig blivit på smällen 🙂 kondom är awesome (skyddar dessutom mot könssjukdomar vilket andra preventivmedel inte gör). Har ibland försökt bli övertalad, men har alltid blankt vägrat. De allra flesta respekterar det dock utan att kommentera det alls. De förstår att jag inte vill stoppa kroppen full med artificiella hormoner som rubbar balansen, humöret och lusten (min lust och njutning är helig för mig).

Efter barn nr 3 pratade jag preventivmedel med barnmorskan och hon tyckte jag kunde sätta in en spiral. Jag blånekade och tog just upp flytningar som ett problem, men det var ju ” bara normalt” att det fick man.
Tack , men nej tack, jag har nog med flytningar som det är.
Inga hormoner här inte, får inte lov att käka p-piller då jag har nära släktningar som fått flertalet tromboser, har ätit minipiller i ett antal år, hade ett uppehåll när jag blev gravid (missade en pilla) och när jag gick på det igen, slog kroppen bakut och jag blödde som en gris. När jag tog upp det med barnmorskan så var det ju också ”bara normalt” och då fick jag nog.
Nu har jag varit hormonfri i 5 år och har för första gången i mitt liv en stabil menscykel.
Sitter här med barn nr 4 i magen och efter den här lille korven tittat ut så knipsar jag ledningarna istället.

Usch, jag hatar alla preventivmedel. Har provat så många olika, men fått olika biverkningar av alla. Så nu är det slut med piller och annat. Sambon ska sterilisera sig då ingen av oss ändå vill ha fler barn (har fyra).

Fan vad jag hatar preventivmedel. Vägrar p-piller efter all världens problem med dem. Nu kör jag kopparspiral sedan ett år och har ett jävla helvete till blodbad vid varje mens + mellanblödningar. Blir inte klok påt. Ska en testa natural cycles?! Är det säkert? Vill inte ha barn på ännu, kanske om 3 år!

Men vafan. Jag har också kopparspiral (två år) och har haft problem med bakteriell vaginos i snart ett år. Har fått antibiotika för det, och då hjälper det, men det kommer ju tillbaka efter en mens igen. Jag kan stinka ner ett helt rum alltså, det är vedervärdigt! Mitt ”knep” (så jävla sorgligt) är att ha menskopp i ungefär jämt, varje dag, så flytningarna hamnar där inne istället och inte i kontakt med trosor så det börjar lukta. Kul liv, verkligen. Hade sån jävla ångest när jag precis fått det och precis börjat dejta min kille och sov över och skulle ha sex hela tiden. Måste smidigt gå in på toa precis innan sex, ta ut koppen, be om att få duscha varje gång jag var på besök. Sen när vi pratade om det så sa han att han aldrig riktigt stördes av lukten, bara någon gång som han känt nåt, MEN det är väl för att flytningarna kontrollerar mitt liv och jag får ligga steget före. Hahaha *gråter*
Jaa. Är det nu det händer? När jag också tar ut min spiralfan? Kanske får skaffa p-dator eller nåt. Skaffade ju spiral för att inte behöva äta p-piller 🙁 Han har själv sagt att han hellre är utan sex än tar kondom på, och så har vi mig, som håller med någon tidigare skribent om att jag hellre är utan penetrerande sex än använder kassa preventivmedel för kvinnor. Det bäddar ju för en HÄRLIG liten maktkamp det här.

Men hallå! Menar han att det är bättre att du anpassar hela ditt liv efter flytningar och mår dåligt pga spiral än att han sätter på sig en kondom när ni har sex? Hur ego kan man bli? Nä ta ut spiraljäveln!

Jag har prövat, p-piller, spiral både koppar och hormon, haft p-plåster, minipiller. och pstav. Har mått så dåligt av alla…
Så jag slutade med alla preventivmedel för 9 år sen efter mitt första barn. Jag har blivit gravid 2 gånger sen dess. 1 gång med yngsta barnet vi har, och det var ju planerat (men tog ändå 1½ år). Sen förra året då jag fick missfall.
Vi har ju verkligen önskat att bli gravida. Det är inte så lätt som folk tror? Jag trodde liksom att om man slutade med p-piller så skulle man bli gravid typ på en gång. och råkade man missa en kondom så skulle man bli gravid! Varenda gång jag har varit hos gyn har frågan varit. har du preventivmedel? Jag bara… ehh neeeej, har kört med ägglossningstickor varje månad i typ 3 års tid för att bli gravid och inte blivit gravid…. Så det är nog inte så lätt att bli gravid..
Jag vet att om blir jag gravid eller inte blir gravid alls, vilket som så kommer jag aldrig mer gå på preventivmedel. Verkar ju uppenbarligen inte som det behövs alls i mitt fall.

Helt sjukt! Tycker man läser hela tiden om tjejer som drabbats allvarligt av dessa spiraler. Någon fick amputera sina händer t.om om jag inte minns helt fel och någon annan i tidningen senast igår fick opereras och var nära att få stomipåse pga spiralen. Galet att det inte informeras mer om riskerna med spiral, p-piller m.m!

P.s är det någon som har prövat pessar? Det är något jag funderar på då jag inte vill äta något med hormoner i och jag inte tål kondomer så pessar skulle vara det enda alternativet. Minipiller utan hormoner går också bort pga alla mellanblödningar.

Jag köpte ett pessar som heter femcap, googla den gröna barnmorskan :). Tyvärr har jag inte använt det tillräckligt länge för att vilja säga om det är bra eller inte men kan tipsa om att läsa lite om det i alla fall 🙂

Jag har aldrig använt hormonpreparat utan alla killar jag haft sex med (vaginalt) har haft kondom utom när jag och min man försökte få bli med barn. Ingen har något emot kondom så det funkar bra för oss men troligen kommer jag testa spiral om jag får ett andra barn åtminstone för att ha testat. I min släkt är många känsliga för hormoner och det är därför jag aldrig testat men många har däremot haft jättebra med kopparspiral. Vaginos kände jag dock till är en möjlig biverkning men det är viktigt att folk vet att preventivmedel oavsett sort har problem eftersom det är lätt att tro att om något är utan hormoner så får man inga biverkningar.

Jag har aldrig provat ett enda preventivmedel, tanken att förstöra kroppen med hormoner känns så otrevlig att jag hellre är utan penetrerande sex, och min sambo stöttar mig i det, så vi kör med att han drar ut precis innan han kommer, och så är vi extra försiktiga när jag har ägglossning. Min sambo har aldrig klagat och skulle aldrig begära att jag förstörde kroppen bara för att sexet ska bli bättre för honom.
Efter min senaste förlossning verkade det vara en självklarhet för min barnmorska att jag antingen skulle skaffa p-piller eller sätta in en spiral – hon frågade alltså inte OM jag ville ha det utan gick direkt på vilket alternativ jag skulle föredra …

Detta känner jag igen också. ”Ska jag skriva ut lite piller?” frågade hon mig och när jag sa att vi använder kondom så började hon föreläsa om att man ska akta sig så man inte blir gravid för tätt efter en förlossning och att amning kan vara klurigt att använda som skydd. Jag bara ”Du, vi har använt kondom hela tiden innan och jag har använt det som enda skydd tidigare också, jag har aldrig blivit oplanerat gravid, jag vet hur det funkar och vi slarvar inte.”

So no kopparspiral for me then. Fan så obehagligt det är med att bieffekter man kan drabbas av när det kommer till preventivmedel. Jag funderar på att sterilisera mig efter denna graviditet. Då slipper jag åtminstone hormoner och skit.

Vill verkligen ta ut min också. Men jag vågar inte, får panik bara jag tänker på det. Det gjorde så jävla ont när jag satte in den. Vet att alla säger att det knappt känns när man tar ut den men ingen kommer i närheten av min fiffi, aldrig!!!

Oroade mig för att ta ut spiralen ända sedan den kom dit i hemska smärtor pga extremt trång livmoderhals (den manlige gynekologen nämnde i förbigående att det inte skulle bli lätt för mig att föda barn). Den fick sitta tre gånger så länge som den ”fick” och sen tog jag mod till mig. Och det kändes verkligen ingenting!
Men barn vågade jag aldrig tänka på.

Jag hittade rätt p-piller på en gång, vilket känns skönt. Sällan haft en mellanblödning, hormonellt stabil och det hjälpte till en början mot PMS och mensvärk. Nu får jag PMS och mensvärk ändå eftersom de ändrat pillren, men i övrigt mår jag super. Jag inser vilken tur jah haft med detta. Dock önskar jag ett annat preventivmedel. Men så länge jag är ung och inte har en seriös relation tänker jag inte byta.

Har inget p-medel just nu pga heltidsamning och inget sex. Bävar för den dagen det blir aktuellt igen. Kommer vägra piller, spiral etc. Det bästa är att min bm på södra bb var helt med på noterna och tyckte det var bra om jag lärde mig kroppens signaler när det är ägglossning, typ kolla flytningarna osv. De hade tom en utbildad bm där som kan hålla kurser om detta. Skitbra!
Om jag skulle råka bli gravid igen är det nog iof typ lite välkommet ändå, men efter det blir det nog till att knipsa sladdarna…

Jag gick på minipiller i ett halvår efter att sonen föddes och jag kommer inte börja om. Jag har ”turen” att inte bli oönskat gravid eftersom vi vill få ett syskon, och med tanke på att det hittills krävts en massa piller, sprutor och operation för att få till det (ännu utan resultat) kommer jag sedan kallt räkna med att min kropp inte kan bli gravid på egen hand tills motsatsen bevisats och sedan då ev ta ställning till vidare prevention.

Har ätit minipiller utan uppehåll sen jag var 18 (24 nu) och när jag vid något tillfälle tog upp mina funderingar på att sluta (trots att jag inte har några märkbara biverkningar) då jag börjat känna att allt detta mixtrande med kroppen kanske inte alls är bra, tänk om jag inte kan få kids när jag gått menslös i 6 år liksom? Vad gör detta med min kropp i längden?
Gynekologen respons var ”men varför då? det fungerar ju?” som om hon inte lyssnat på mina farhågor alls. Och jo visst, när syftet från början var att bli av med mensen pga överjävlig PMS och menstruationssmärtor så fungerar det… men jag kanske inte har lika ont av det längre, vad vet jag. Vet man hur långtidsanvändning påverkar oss? Kunder gynekologen inte svara på.
Sen råkade jag hamna i en relation med en karl som har lite impotensproblematik. Det är liksom svårt nog för oss att få till det utan kondom, med, nästintill omöjligt. Så nu knaprar jag vidare på mina minipiller trots allt.
Något inte helt orelaterat. Bytte gynekolog när jag flyttade tillbaka till Göteborg som menade på (med lagom nedlåtande ton) att om jag har ont vid samlag så är jag helt enkelt bara ”byggd sån”. Trots att jag inte haft problem med smärta tidigare. Detta var efter att hon undersökt mig, och det var en noggrannare undersökning än vad jag tidigare varit med om (ultraljud, prover osv) som då inte visade på något avvikande. Skönt det liksom, men denna fullständiga nonchalans?
Smärta som uppkommer vid penetrerande samlag långt efter sexdebuten är knappast pga att jag är ”byggd sån”. Kommer inte att gå tillbaka och vet inte vart jag ska vända mig heller. Tröttsamt att bli klappad på huvudet när man ber om hjälp. ”Nä men vadå, har du plötsligt ont? Proverna visar inget så det är nog inget att oroa sig för, du är nog bara byggd sån”. För kvinnans njutning har aldrig burit någon som helst betydande vikt i ett samhälle där smärtsamt samlag är normalt, så länge det inte är mannen som har ont.

Jag har bara använt kondom när jag har legat med personer med penis och ärligt talat, jag tror inte ens jag skulle vilja ta piller eller använda spiral eller liknande om det blev aktuellt. Alla skräckhistorier om humörsvängningar från helvetet, svamp, slidkatarr, jätteblödningar, mellanblödningar, smärta, skumma symptom i kroppen… Nej tack. Jag tycker att kådisar och slicklappar är jobbiga men det är inte värre än att det känns gummiaktigt och det finns en risk att de kan spricka om man är oförsiktig. Det funkar iaf.
Förresten, hur många vet att det är jättevanligt med slidkatarr hos de som bara ligger med personer med vagina? Jag hade ingen aning förrän jag frågade en läkare hos kvinnokliniken. Vi får lära oss om kondomer och att ~ vänta på den rätte ~ och använd alltid kondom så slipper du bebisar och könssjukdomar. Varför får vi inte lära oss att våra fittor kan ha problem även om det inte är kopplat till PIV-sex, och ibland inte ens sex överhuvudtaget? Jag pratade med en tjej en gång som inte fattade hur hon kunde ha svamp, hon hade ju aldrig haft sex? Hon trodde svampinfektion enbart var sexuellt överförbart!

Har tagit p-piller sedan jag var 15år och sju år framåt(!). Slutade med p-piller för två år år sedan och mår så mycket bättre. Hade massor med flytningar då som nästan är helt borta nu. Stabilare humör, visserligen fick jag enorm mensvärk första året utan men det har också bara blivit bättre och bättre. Fittan mår allmänt mycket bättre! Vägrar numera preventivmedel så min partner får acceptera kondom.

Jag må inte ha haft kopparspiral, utan bara hormonspiral och i bara cirka 6 månader. Men den där insättningen ärrade mig för livet alltså. Hade smärtor och fått direkt panikångest i gynstolen ända sedan dess. Fick bli lugnande och borttagning till slut. Känner mig så jäkla dålig för att så många babblar om hur bra deras koppar/hormonspiral är, men här ser jag ju att det inte är hela sanningen. Fyfan vad vi kvinnor måste stå ut hela tiden.

När jag var hos gynekologen på grund av oregelbunden mens efter en väldigt stressig period så frågade hon mig vad jag hade för preventivmedel. Jag sa att vi använder kondom. Då sa hon genast att kondom inte räcker, utan att jag bör ha p-piller OCKSÅ. Jag är väldigt känslig för mina egna hormonförändringar och höll på att förgås av de mini-piller jag testade en gång när jag var 20.
Jag blir så trött på att vården ska tvinga på kvinnor preventivmedel som i många fall skadar vår hälsa. Det är precis som med eftervård efter förlossning.
Lite svinn av livskvalitet får en liksom räkna med som kvinna.
Absurt.

Nä, tyvärr är det nog lite ”nitlott” födas som tjej i detta samhälle.. Jag satte in en kopparspiral tre månader efter mitt yngsta barn, det skulle jag aldrig gjort! Isättningen gjorde fruktansvärt ont, o efter 3 månader blev jag gravid. Vilket ingen b-m kunde förstå. Tyvärr var jag (efter MÅNGA resor!) på väg att separera från min sambo, som inte ”klarade” bli fri från sina missbruk. Glömmer aldrig samtalet med b-m innan aborten, där jag förklarade om spiralen o min sambos problem o att jag snart skulle bli (helt) ensam med mina två små barn, o hon ändå undrade om det inte fanns möjlighet behålla barnet. Efter aborten fick jag problem med smärta i magen, men spiralen kunde omöjligt vara kvar sa de. Ett år senare, efter ABNORMT mycket tjat från mig, fick jag tid för röntgen, o hittade de inte spiralen då, skulle jag sluta inbilla mig typ. På livmodern satt den, o operation blev det. Performerad livmoder tror jag det heter.

jag har provat två olika sorters kopparspiraler, den första gav inga bekymmer men den andra gav en massa flytningar. tack och lov hade jag den inte så länge innan vi började försöka få barn. tänk att det kan vara sån skillnad på spiral och spiral. Måste försöka få tag på den första sorten igen när jag inte vill ha fler barn

En svår fråga.
Vad gör man som kvinna om man totalt hatar kondom men ändå vill ha sex? Då finns det ju bara dom preventivmedel som finns för tillfället.
(PS maken har erbjudit sig använda kondom och köpt hem kondomer. Men jag hatar kondomer)

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *