Kategorier
Vardagstrams

Vad pratar man om egentligen?

Idag blir det en dubbel körlektion. Jag oroar mig mest för att jag ska bli bajsnödig. Vad för jag då? Ba ”ursäkta men kan vi stanna?” Jag låter bli att äta frukost innan jag kör, jag får nämligen ont i magen varje gång jag äter nu när jag är gravid. Väldigt opraktiskt. 

Jaja. 

Ok detta periscopande då, försöker jobba upp lite mod och börja babbla. Kanske vara strukturerad? (HAHAHAHA) Eller iallafall välja ett ämne för stunden, babbla på kring det och eventuellt svara på frågor kring det som dyker upp typ idag pratar vi om varför män är dumma i huvudet, vad har ni för tankar? Ett samtal där man slipper umgås med folk! Interagera med er utan att behöva träffas?

Men då tänker jag att kanske ni får hjälpa mig komma på ämnen? Inget för avancerat kanske eller inte vet jag men måste ju kunna snacka löst om det en kvart eller en timme beroende på hur mycket tid man har och orkar. Eventuella personliga ämnen och frågor får föreslås också.

hej hej

Av Natashja // Lady Dahmer

Ni har verkligen kommit rätt om man säger så. Jag är en riktig glädjespridare, fast tvärtom. En bitter surkärring utan dess like som skriver om feminism, kroppen, fatshame, föräldraskap och om att vara kvinna i ett patriarkat.

Kvinnosakskvinna. Feministinfluensa. Din problematiska favorit.

Mig blir ni snart kär i!

0 svar på ”Vad pratar man om egentligen?”

Alltså jag kör alltid på att jag frågar personen jag är med hur de kom att bli vad de blev i yrkeslivet eller dylikt, när jag behöver något att prata om. När jag gjorde min uppkörning till taxilegitimationen var jag så nervös att jag höll på att bajsa ner mig och jag tänkte att om vi ska köra i 40 min och jag bara pratar på om mig själv så kommer jag bara pladdra som en galning. Så jag sa något i stil med att ”Hur kom det sig att du blev det här, kontrollant på uppkörningar? Jag tycker det är så roligt att höra om hur folk blev vad de blev. Var det något du planerat eller blev det bara så?” Och så pladdrade hon på om hur hon först varit körskollärare och hur det varit och hon ville ta sig vidare och allt sådant. Funkar skitbra!

Skaffade periscope enbart för din och Apan satt i granens skull! Ja, ja, fangirlar… En skum känsla av intimitet och distans samtidigt men definitivt ett intressant medium! Tyckte det var oerhört intressant att lyssna på din brevväxling med seriemördare och kopplingen till brist på anknytning som förklaring till deras störning. Lyssnar gärna på mer utlägg om det. Men lyssnar naturligtvis till vad som helst då du alltid har intressanta perspektiv!

Har en fråga, men jag har inte periscope eller nå ”moderniteter” förutom din blogg ? du behöver absolut INTE svara ingående (eller alls) då det gäller typ er personliga ekonomi, men om jag fattat de rätt så tjänar Oskar mer än dig? Hur har ni gjort med huset, äger ni det tillsammans? Jag har en sambo och vi har en dotte för 3 år sen flyttade jag in till honom i hans hus. Vi hjälps ju åt med mat ochd e gemensamma räkningarna men han betalar allt på huset eftersom han äger de. På sista tiden hsr de börjat ”störa” mig, just att han äger huset VI bor i.. Däremot har jag inte ekonomin att kunna köpa in mig för att äga gemensamt. hur ska man gå vidare såatt säga?? Någon som har de lika?
Någon som vill bolla en tanke? Gärna du LD, för du är så jävla klok i alla frågor!

Om ni planerar att leva tillsammans föreslår jag att ni gifter er av arvsrättsmässiga skäl och att han sedan ger dig halva huset som gåva mellan makar. Man upprättar ett gåvobrev. Så gjorde vi med lägenheten innan vi köpte hus tillsammans.

Godkväll. Jag vill bara skriva till dig hur fantastisk du är. Du är så ärlig och naken i din blogg. Den är helt unik. Du förställer dig inte som andra gör. Inga ljusa filter över korten. Det är så skönt att surfa in hos dig och lära känna dig. Många varma kramar och lycka till med nyfödingen.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *