Kategorier
Vardagstrams

Då börjar vi förhoppningsvis om igen!

 
Oskar går runt och ojjar sig över att nä nu får vi börja om från början, nu kommer vi inte kunna ha fina saker på soffbordet längre ”MINNS DU HUR TRÅKIGT DET SÅG UT?!” och allt måste flyttas upp en meter från golven och sovmorgnarna är över forever buhuhu osv. (Nå nu är det ju jag som kommer helamma första året så att eh de där sovmorgnarna får han nog ändå) (OBS Oskar älskar bebisar så han gnäller mest för sakens skull) 
Jag har själv nyss upptäckt hur skönt det är att sova med minst två kuddar på varje sida om mig och Tamlin har äntligen fattar att det går att sova utan att hålla i mammas ansikte hela natten (eller allra helst ligga på det) så att behöva återgå till torftiga förhållanden (en kudde, inget duntäcke pga säker samsovning), dyblöt säng (alltså jag sov i en stor pöl mjölk första halvåret?? Vet nån var man hittar prisvärda dvs billiga ullfiltar?) känns ju lagom kul. Sen ska jag jonglera de andra små krypen som förmodligen vill fortsätta samsova. (Men det vill jag också så inget martyrskap här! Bara lite! Jag samsover ju för deras skull, inte min egen men känner att vissa självuppoffringar är rimliga och värt det) 
Men ändå. Jag ser fram emot det! Längtar efter mjölkstinna bröst och utdrivningsreflex, maratonamning och bebismunnar som är öppna och luktar sött och som man kan pussa och pussa på (älskar när de rotar efter bröstet på typ alla ytor, hackar och pickar osv). Liten tung kropp som svettas mot min. Vill packa fram alla fina bebiskläder och bebisfiltar jag har sparar och har tvättat både min vävda långsjal och min favorit stretchiga mam eco, det är så mysigt att bära bebis i sjal. (Borde jag mjuka upp dem?) 
Ska se om jag kan ge pottning och BLW en chans denna gång (mina bebisar har dock varit sjukt otydliga med bajs och kiss). Längtar efter öppna förskolan. Men vill gärna ha en annan mamma att hänga med också, men barna har ju iofs fått en låtsaskusin (riktiga kusinens nya syskon) så kanske? 
Att skaffa bebisar håller mig ung. Jag fyller fyrtio i år men att ha små barn får mig att känna att jag inte är gammal än. Och det ska bli så kul att se vem det är? Hur ser hen ut?? Vad har hen för personlighet? Vem blir det? Och namn? Herregud hur ska jag komma på ett namn lika bra som Ninja och Tamlin???? 
Förresten? Nån fler som väntar barn här?  
 

Av Natashja // Lady Dahmer

Ni har verkligen kommit rätt om man säger så. Jag är en riktig glädjespridare, fast tvärtom. En bitter surkärring utan dess like som skriver om feminism, kroppen, fatshame, föräldraskap och om att vara kvinna i ett patriarkat.

Kvinnosakskvinna. Feministinfluensa. Din problematiska favorit.

Mig blir ni snart kär i!

0 svar på ”Då börjar vi förhoppningsvis om igen!”

Mys! Jag älskade att vara gravid och att ha en liten bebis trots att jag mådde väldigt dåligt det första året med bebis. Nu försöker vi bli gravida för andra gången men det verkar inte vilja ta sig. BIM imorgon dock så nu väntar jag spänt.

Åh vad härligt att du börjar släppa oron, om än enbart rikta fokus åt något annat håll, dvs mys pussar och allt det underbara, och inte så mycket på oro.
Ska bli härligt att följa dig på denna resa! Längtar tills jag själv står där gravid och glad!

Vecka 25 här med tvåan. Första barnet är 19 månader nu så vi har inte riktigt flyttat fram prydnadssaker eller tagit bort skohornet från knivlådorna eller vant oss vid att sova (även om det är klart bättre än första året).
Vad synd att du bor på andra sidan landet för jag hade lätt velat bebishänga med dig i sommar 🙂

Så mys med smått! Så himla osugen på bebis för egen del, jag var väääldigt klar efter min fjärde och längtaar inte tillbaka till blöjträsket. Nu är det så kul med tonåring och roliga, självständiga barn – det håller mig också ung. Och så skönt att sova i torr säng – och dessutom kunna gå och lägga sig när man vill, bara säga ”glöm inte att släcka när ni går och sover”. Kram!

Vi ska köra igång försök på en tredje. Våra är stora (fyller 7 & 10 i år) och mina make har inte alls varit sugen på en till så jag hade så smått vant mig vid tanken på att det ”bara” blev de två finingar som vi har nu. Vi har även gjort oss av med nästan alla bebis- och småbarnsgrejer. Plötsligt ändrade min man sig och jag insåg hur galet mycket jag längtar efter en till bebis. Allt du beskriver om amning, bebismunnen, sova ihop etc längtar jag efter. Jag har nog inte tillåtit mig själv att känna efter hur mycket jag längtar eftersom jag var rädd att bli alltför ledsen över att maken inte ville. Vi kommer också vara äldre föräldrar nu (maken 34, jag 36) så det ska bli skoj att se hur vi blir bemötta och hur vi orkar som lite äldre föräldrar. Med första ungen var vi nästan unga föräldrar, iaf med Stockholmsmått. Och nu har alla våra kompisar hunnit skaffa barn så jag gissar att vi kommer kunna ärva spjälsäng, kläder, vagnar osv. Nu får vi bara hålla tummarna för att jag blir gravid! Och att ungen är någorlunda frisk. Är ordentligt orolig för sjukdomar tyvärr.

Jag är gravid och växlar mellan känna bävan och förväntan inför barn nummer 2. ”Det kommer bli skiiiiiitjobbigt! Å jag ska amma också, snaaark!” ”Det kommer bli fantastiskt för I att få ett syskon och vi kommer ha dubbelt så kul med två barn. Jag älskar att vara nära mitt barn och se hur det njuter av att amma.” Sanningen är ju någonstans där mittemellan och det vet jag också men det känns ändå som jag är mer rädd den här gången, förra gången så kändes det bara bra att få bli förälder även om jag hatat att vara gravid bägge gångerna.

Att bli förälder andra gången är helt annorlunda! O så mkt enklare! Du kommer vara mer avslappnad nu, inte stressa upp dig över samma saker, det sitter i ryggraden liksom. Att skaffa ett syskon till sitt barn är också helt fantastiskt!

Vad skönt att UL verkar ha gått bra! Jag väntar mitt andra barn och är i v 17+0 och är typ inställd på att det är tomt alt dött därinne, trots att jag känner fosterrörelser (inbillar mig dock att det är gaser). Har varit skönt att läsa att någon annan också är såhär nojig. Hoppas du får njuta resterande del nu <3 du är grym!

Grattis till bebis i magen!
Jag ligger en vecka efter dig och var på ultraljud idag. Så skönt att allt var bra, varit sjukt orolig. Försöker ha en orosfri dag nu, det lär ju komma tillbaka menar jag..
Har en tjej sen tidigare och väntar en kille nu.
Om du känner för det vore det toppen med tips i bloggen på hur man gör med det äldre syskonet sen för att hon inte ska känna sig utanför, hur det funkar med bärsjal (vågade inte testa det förra gången), bra kvinnliga förebilder i tv o film för små knoddar, bra svar att ge folk som tycker att vi ska slänga alla tjejkläder nu och fostra en fotbollsspelare..
Använder din blogg lite som en handbok, så skönt att du kan formulera många av de tankar och funderingar jag själv har.
Tack och ha det så bra!!

Vi ska ha samtidigt som er ? andra barnet.
Va kul att se att du vågar börja längta!
Jag är inne i nån fas just nu för jag har svårt att förstå det hela…allt känns liksom overkligt.
Men det kommer säkert gå alldeles för fort o på tok för långsamt o vips är det juni ?

39 år och gravid med min 3dje. Min yngsta är dock 20 månader så vi har inga prydnadssaker framme. Hon har precis börjat sova i sin egen säng så jag njuter av ’lugnet’ i 3 månader. Tar det hela med ro just nu. Så mycket lugnare än med 1:an och 2:an. Sen blir det full rulle gissar jag

Jag känner igen mig så mycket i det du skriver.
Både att bebisar gör mig ung i sinnet och att papporna klagar ”bara för att”.
Min man är också väldigt barnkär, men gnäller över hur jobbigt allt kommer att bli.
Förresten, varför är det oftast männen som gruvar för fler barn?
Bland mina vänner (bara heteropar) är det jättevanligt att kvinnan vill ha fler barn än två men mannen vill inte, även i vårat fall var det så men vi råkade bli gravida av ”misstag”.
I samtliga fallen är det dessutom mammorna som tagit det mesta eller snudd på allt barnansvar med tidigare barn, så papporna har ju inte ens behövt göra allt ”jobbigt”.

Min man vill helst ha två barn men det är klart jag som gruvar mig mest FAST jag gärna vill ha 3-4 barn. Nu när jag är gravid är han förväntansfull och glad medan jag bara ser alla problem. När det gäller antalet barn så är min man ensambarn och han vill ha 2 barn, varken mer eller mindre. Han gillade inte att vara ensambarn men tycker min familj med 5 barn är lite läskig istället…

Fick andra barnet för tre månader sen. Känslan av att hålla den lilla kroppen är verkligen fantastisk. Och mjölkandedräkten, vill typ äta upp min bebis som luktar så gott! Måste få ett till barn såsmåningom för att få uppleva detta igen.
Min bebis råkade födas hemma också, var bara jag och hon när hon kom ut, så känns extra speciellt just nu <3

Åååå! Jag hajjar precis känslan! Mina barn är 8 och snart 11. Är det för sent att skaffa syskon? Livmodern gör ju volter när jag läser texten ?? Bebismys är ju bästa! Allt det mindre mysiga som medföljer småbarnsåren har jag förträngt för länge sen ?

Vecka 16 med första barnet, oplanerat men välkommet. 36 år gammal. Känner absolut ingenting. När börjar man känslomässigt engagera sig i sin graviditet? Jag känner mig bara ledsen för att jag mår så dåligt och är så trött. Ser ingen belöning alls framför mig. Bara straff och folk som plötsligt ska lägga sig i allt i mitt liv. Längtar efter att börja längta efter bebisen!

Det kommer! Jag kände inte heller så mycket. Har alltid tyckt hela grejen art vi bär barn i magen är störd. Väldigt lite moderskapsmystik och tycker mest allt är läskigt med livmoder och så vidare. Det blev för biologiskt på nåt sätt. Jag hade svårt att tycka det var så spännande. Och sen att alla andra var så glada. Men för mig blev det mycket bättre när hon dök upp. Då blev jag förälskad oxh lycklig och knöt an. Och nu blir det bara roligare! Tycker generellt för mycket handlar om mat och amning och sånt när man är gravid. Jag var mest rädd för att hon inte skulle bli snäll alt börja knarka. Mrn fanns ingen att bolla det med. Men när hon är här är sånt också lättare. Det kommer lite i taget. Lycka till. Och man måste inte vara glad!

Jag är i vecka 12 med andra barnet 🙂 Minns när du började skriva om din graviditet, då kändes det så himla avlägset, och så blev jag gravid själv några veckor senare 🙂 Just nu känns det jobbigt pga hormoner, oro och allt det där, längtar så mycket tills efter ultraljudet då det eventuellt går att andas ut lite.

Jag är i v 30, också med mitt tredje barn 🙂 mina ”stora” är bara 3 år men jag känner ändå igen mig i oskar 🙂 Speciellt dethär med soffbordet (!!?) haha.
mysigt att följa dina tankar. kram

Jag är gravid i v18 med andra barnet. Vore kul att höra lite om hur samsovningen har funkat med syskon. Vi samsover med första barnet som kommer att fylla fyra ungefär precis när tvåan kommer. Kommer det att funka att fortsätta samsova eller finns risk att bebisen stör det äldre barnet för mycket på nätterna?

Väntar mitt första, sambons andra, barn nu till april. Är i vecka 29. 🙂 Min sambo är ganska mycket äldre än mig, så hans dotter har hunnit bli 18 år gammal och är nog den som längtar mest efter bäbisen av alla… ^^

Jag väntar vårt första barn, i början av maj. Jag vill hemskt gärna amma, men en bröstförminskning i 20-års åldern för ryggproblemens skull gör att jag inte vet om det kommer fungera. Någon som har erfarenhet av bröstförminskning och amning?

Jag gjorde också en förminskning i 20årsåldern. När jag sedan blev gravid runt 30år så blev jag varnad till höger och vänster om att jag inte skulle kunna amma, och det var jättesvårt, jag saknade mjölk i början och fick pumpa väldigt aggressivt för att få igång produktionen men det gick! Efter 6 veckor kunde jag helamma utan att behöva komplettera med pumpad bröstmjölk eller ersättning och jag fortsatte tills han var en bit över ett år 🙂 så det går! Stödgrupper, sjukhusens amningscentraler och internetforum kan vara till väldigt stor hjälp. Detta är vad som hjälpte mig mest:
– bra kost (rikligt med mat, mkt kolhydrater, mycket vätska)
– samtalsstöd (forum på nätet (tex la leche league) och experthjälp (både som stöd men också för att få rätt utrustning och teknik)
– en bra elektrisk pump, och fokus på pumpteknik samt ett regelbundet pumpschema (pumpade minst 15min efter varje amning även på nätterna)
– amningsmaraton där jag planterade mig i sängen med bebis, snacks, tidsfördriv och massa kuddar och bara lät amningen ta den tid det behövde. Nu var min bebis en snuttare vilket var bra för att stimulera produktionen.
Nu är min baby snart två och jag väntar vår nummer två (är i v32 nu) och ser fram emot amma igen, förhoppningsvis med mindre initialt stök än förra gången.
Lycka till, hoppas allt går vägen, du kan inte göra mer än att försöka.

Sitter med tremånaders bebis i sjal på magen nu.. Trodde jag var lite knäpp som älskar att lukta i bebisen munnen, den där söta goa bröstmjölksdoften (vet inte om ersättning ger samma doft).. Men nu vet jag att jag inte är ensam iaf… Hehe..

Jag längtar också. Två år av försök och tio hormonbehandlingar och jag blir ändå inte gravid. Ska på Vul inför nr 11 imorgon, nejdå jag börjar inte alls bli en aning bitter 😉
Min granne ska få sin tredje i juni, vi var föräldralediga samtidigt med våra förra kullar och hade hoppats kunna vara det nu med men vi får väl se.. Hade kanske drumlat ihop med dig på öf rent av, om du går i Ösmo.

Nu verkar det inte som om det blir något syskon till vår underbara 3-åring. Jag sörjer att jag aldrig mer kommer att få uppleva att vara gravid, amma och allt det härliga.
Jag har varit gravid ett par gånger men det slutar alltid i missfall. Varje gång har jag haft så blandade känslor. Jag både intensivt vill att det ska gå vägen, samtidigt som jag tänker att ett barn till kommer att vara så otroligt jobbigt. Nu när vi inte orkar mer känner jag bara sorg dock.

Apropå namn lika bra som Tamlin o Ninja, kanske låter knäppt men jag tycks mig minnas att du en gång för flera år sen sa att om du nånsin skaffar barn igen vill du döpa det till Varg, eller minns jag helt galet?

Definitivt klar, är ju 46 år med fyra ungar mellan 29-21, barnbarnen trillar in. Men det är ändå på nåt sätt en viss sorg att den tiden är förbi. Aldrig mer lixom. Det är skillnad på att inte vilja och inte kunna.
Jag tror vissa kvinnor bara är sådana.
Jag har älskat att vara gravid och älskat att vara bebismamma (känt mej så duglig å bra som sån… resten är lika roligt men svårare.) Fast jag har fått depressioner efter varje barn. En av anledningarna till att det inte blev en 5:e.
Så roligt att följa din nya bebistid.
Kram A

Jag är snart 30 gravid med trean i v 13 var på KUB idag och fick se en liten som sprattlade ! Känner mig lugn för tillfället men längtar efter sparkar och kullerbyttor som känns ? Två dörrar på 21 månader och 7 månader så detta blir intressant men så välkommet 🙂

Måste bara säga – jag älskar verkligen bebismunnen! Min yngsta är 5 månader så hon är inte lika ”pickig” längre, snarare ”kom hit så ska jag äta upp dig!” om allt. Jag brukar hålla mitt ansikte precis framför hennes mun och andas in hennes utandningsluft för den luktar så underbart! Vill typ inhalera/äta upp henne, kan inte pussa nog på hela ansiktet och lilla blöta munnen. Kan man vara kär i sina barn?! Ja det är klart man kan förresten!!

Precis plussat,är i v.6! Är så enormt uppsvullen så ser ut som jag är halvvägs! Så kul ( inte)när ja börja på nytt jobb i veckan och en på jobbet fråga om jag va gravid. Så svårt att smussla med det.

Du och jag fyller år på samma dag och är båda -76or! Vi har dessutom väldigt lika inställning till dagis! Tack vare din blogg blev jag stärkt i att skita i dagis för min son – tack! 🙂
Har tre barn, en på 7 år, en 5,5 år och en liten 4-månaders!! Jag ska vara hemma så länge jag kan och skulle så himla gärna ses! ….om jag vågar för vi har nog, utåt sett, mkt lite i övrigt gemensamt…. Hur som helst – det är uuuunndeeerbart med en bebis igen! Och de stora barnen är överförtjusta och det kommer dina också att vara! All lycka till er!

Bra du beskriver med bebisgoset, har alltid tyckt att mina bebisars andedräkt luktar som smörkola och det är så himla gulligt och oskyldigt att det luktar så. Till och med deras bajs luktar inte äckligt när de bara ammar (antar att det är samma med ersättning?). Grattis till tillökningen förresten. Appropå namnet Varg så känner jag en som heter Ulv (uttalas Ulf) men smeknamnet är Ulven, det tycker jag är fint 🙂 Bra blogg du har även, du är så klok och jag sitter bara och håller med när jag läser det du skriver! Dina barn har tur som har en sån klok mor

Ligger precis tio veckor före dig med vår första, i Vällingby. Jag blir 34 i vår och är glad att det inte blivit någon bebis för mig tidigare, nu känner jag mig tillräckligt lugn och trygg i mig själv för att kunna be folk med ”goda råd” att dra åt h-vete. Att vara gravid är grymt…både på det bra och det mindre bra sättet.

Gravid med tredje barnet, fast väldigt tidigt (v.7) så jag vågar inte riktigt tro att det kommer gå vägen ännu. Fast jag fullständigt älskar att vara gravid, känner mig som stans drottning när jag vaggar fram med gigantisk mage (eh, ja, inte nu såklart, nu syns det på sin höjd en liten utbuktning därnere – men jag längtar till det). Däremot är jag nervös inför att berätta för släkten, där tvåbarnsnormen är religion. Kommer bli stämplad som galen.

Jag älskade att vara gravid, har aldrig kännt mig så bekväm i min kropp som när jag var gravid. Att sen få bebis var det häftigaste som hänt mig, den kärleken övervinner allt ❤️ Jag har sen dess bara velat ha det barn jag fött och varken jag eller maken eller barnet har önskat att utöka familjen, men minnena och det som komma skall är så häftigt! Att få mitt barn var det mest kärleksfulla, häftigaste, läskigaste och jobbigaste som hänt mig men wow, skulle inte byta ut en minut.
Grattis till graviditeten förresten ?

Jag är gravid i v 35+5 med mitt fjärde o just nu är jag sjukt trött på att vara gravid. Jag har varit sjukskriven sedan v22 ca pga foglossning/sammandragningar och eftersom det bidragit till att jag blivit sittandes har jag lagt på mig en hel del.
Mycket vatten i kroppen o nu strejkar min rygg så jag känner lite att bebis får gärna komma snart.
Fyller 40 två dagar efter bf.

Inte gravid men har en liten halvåring som är så sjukt gullig. Första skrattet! När han står på knä fast med rumpan i vädret och tror att han ska kunna jucka sig framåt men halkar bakåt, så sött! Så glad åt din gravve, för er skull och för att det ger hopp åt mig att hinna tillverka syskon.

Tips angående pottning: Börja från början. Vi pottade inte våra två första från start, och sen krävdes det jobb (lyckades med blöjfrihet dagtid vid ett och ett halvt i alla fall). Nummer tre har vi ”pottat” sedan födsel. Bebis (och föräldrar) föredrar helt klart potta framför blöja (även om vi fortfarande får våta blöjor ute).

Är gravid i v 11. Ultraljud (ett tidigt) nu på fredag, väldigt spännande! Vi har en 2åring sen innan som vi samsover med, och jag är lite nervös för hur det ska fungera att samsova både med honom och med den nya bebisen. Kommer de att störa varandra? Är det säkert att sova med båda barnen mellan oss? Har du LD eller någon annan några bra tips?

nej, inte BÅDA barnen mellan er! Barn får inte samsova med bebisar. Men skjut in sängen mot väggen, lägg bebisen på din ena sida mot väggen och så har du andra barnet mellan dig och din partner. (Eller tvärtom). Det funkade för oss, bebisen störde inte ninja och ninja störde inte bebisen.

Jag sitter här och ammar mitt andra barn som föddes för 2 veckor sedan. Så mysigt och jag håller med dig om att pickandet från en hungrig nyföding är typ det bästa som finns! Med ettan funkade inte amningen alls så det hela är nytt för mig. Jag har stora bröst precis som du och enda sättet jag får till vinklar och kan amma bekvämt är om jag sitter i soffan med typ hundra kuddar. Och då måste jag ändå hålla upp bröstet med en hand så han får luft. Har du (eller någon annan här inne) något bra tips hur man får till det när man inte är hemma eller om man inte vill vara i soffan hela dagarna? Orkar inte hålla min 5-kilosklimp på armen så lång stund och han vill amma lääänge varje gång, minst en timme oftast. Tacksam för svar och STORT grattis till graviditeten!

Alltså, nu sprang jag förbi dig igen utan att våga störa och säga hej. Gissade att du var påväg till körlektion och i din sits hade jag behövt ladda mentalt pga massor av ångest kring övningskörning. Nåväl. Internethej på dig! istället…

Härligt, vad mycket att se fram emot med en liten bebis. [Antar jag.] Klämde ut min första i måndags och har knappt landat i det än. Vi hade inte tänkt oss samsovning från början men eftersom bebis vägrar både spjälsäng och babynest så får hon sova antingen på oss eller intill oss. Tycker det är läskigt, jag nojar hela tiden över att jag ska mosa/kväva bebisen, speciellt med tanke på att hon insisterar på att gräva in ansiktet i mig så väldigt. Man kanske blir tryggare i det med tiden?
På tal om fräsiga namn lobbade jag för Vidar eller Luna för vår bebis, tycker de är fantastiska namn. Men kanske inte riktigt den stilen du är ute efter? Milo?

Också gravid – 38 år och väntar första barnet. Ska på RUL idag och få se vår tjej för fjärde gången (genomgått IVF och får tidigt ultra pga av det, sedan nupp och fostervattensprov). Har fortfarande dock inte greppat att det faktiskt är en bebis i magen – kanske trillar poletten ner ordentligt när man börjar känna bebisens rörelser.

Har inte läst allas kommentarer, men har som du ”börjat om”. Men min trea är 1,5 nu, vi är mitt uppe i det där du skriver om. De större barnen är dock till SÅ MYCKET HJÄLP, inte minst bara på grund av sin existens. De blir 8 och 10 i år, och min lilla älskar dem, OCH det är ömsesidigt. Som de underhåller henne, hon blir ju helt slut. Samsovningen blev enkelt löst genom att vi helt enkelt har en säng nu mot dubbelsängen. Vi sover upp till 5 personer i 3 sängar, alltså. Det funkar fint, stora killen sover allt oftare i sitt rum av eget val. Vi har satt fast en vanlig 90-säng med spännband i dubbelsängen, inte snyggt, men funktionellt. Önskar dig/er lycka till nu när ni ska ”börja om”. Det är verkligen som du säger, det håller en ung. Ingen fara, jag är inte alls avskräckt utan kan inte släppa tanken på en fyra jag. Hälsar Jessica.

Jag ligger 5 veckor före dig i graviditeten, v25, och bor i samma kommun. Har nu två barn 1,5 och 3 år som fortfarande är hemmabarn. Kan verkligen rekommendera öppna förskolan i Ösmo när det väl är dags för sånt. Välkomnande och trevligt och bra spridning på föräldrarnas åldrar (är själv 35).
Vi kanske ses där!:)

Aah vad mysgigt! Har ej barn an, men borjat langta na javulskt! Men ar sa himla himla radd for att bara ett barn, anven att forlosa ett sadant. Ena sekunden kan jag sitta och bara overlumpas av karlek och gosighet av tanken pa att ha ett barn, gosa i nacken, aah pussa p dom sma fotterna och jaa alla blota bebis pussar men sen sa slungas jag in i total radsla och blir radd for att jag kommer bli deprimerad och inte kunna gladjas av barnet 🙁 Min mamma har 7 barn och antar det kanske satter lite press pa mig, har ju verkligen aaalskat att vaxa upp med manga syskon och skulle saklart onska mitt barn desamma lycka jag fatt kanna i en stor familj, men igen dar kommer radslan over att bara ett barn, hur ska jag klara av att vara gravid flera ganger nar jag ar radd for ett liksom och sa kanner jag att jag redan nu svikit mitt barn som jag inte ens fatt an.. Hualigen, en massa babbel men kanns skont att skriva av sig! Jag far forsoka peppa mig sjalv och nu nar sma syskonen vaxt upp far jag val ga och bebis gosa med mina syskonbarn.

Du o jag verkar ju ha samma förkärlek för konstiga WT-namn så hit me med dina bästa förslag! Gärna pojknamn då dessa fan är omöjliga att hitta på!! ?
Går tyvärr inte att fråga ”vanligt folk” för då får man bara tråkiga förslag.

Har en liten kille på 15 månader härhemma. Blev nästan lite besviken efter förlossningen (en millisekund) då det var en pojke som tittade ut, eftersom jag var helt inställd på att det skulle bli en Ninja, vad skulle jag nu döpa ungen till?! (det löste sig ju ändå som tur var) Har älskat namnet ända sen jag läste det här på din blogg för en herrans massa år sen. Men om två månader kommer det en till bebis och den här gången så tror jag faktiskt att det blir en Ninja. Så tack för världens bästa namn!
Däremot blir jag tokig på alla i min omgivning då jag bara får höra kommentarer om hur jobbigt det kommer bli att ha två små. ”herregud, att ha två barn är samma sak som tio!” ”du kommer verkligen få fullt upp, tänk två små som springer åt varsitt håll.” ”när ska du sova egentligen?!” ”jaså var din nuvarande snäll och sov bra när han var liten? Ja sån tur har man ju inte två gånger. Det brukar ju bli tvärtom. Lycka till.. höhö”. Och självklart favoriten ”hoppas det blir en till pojke då, så slipper ni köpa allting nytt!”. Haha, nja, jag tror nog inte att lillasyster (om det nu blir en sån) skulle må dåligt av att använda brorsans grejer. Vi är inte så blåa och rosa av oss ändå.
Sorry för lång kommentar, det jag ville komma till var i alla fall att jag också är gravid och jag ser verkligen fram emot att ha två små härhemma! (Ska även försöka mig på att sjala med detta barn, ser såå mysigt ut och verkar väldigt praktiskt! Har köpt på mig en trikå och är nu ute efter en mysig/fin/färgglad/mjuk vävd sjal).

Ja! Jag är satt till den 18 juni så vi är nästan precis lika långt. Det blir nog lite tidigare för min del då jag gärna vill ha kejsarsnitt och det brukar ju ske 7-10 dagar innan. Var till 20v ultraljud i fredags och allt var toppen trots att han inte ville ligga still så det tog 45 minuter. Hehe.

Gravid i v. 18 med första barnet här. Älskar graviditeten nu, första månaderna var kräksorgie och Postafen för överlevnad. Får se vad jag tycker om ytterligare några veckor… RUL om mindre än 2 veckor!

Helt sjukt. Jag plussade förra veckan, är i vecka 9. Inte läst din blogg på ett tag (hela året…) och såg dig någonstans och tänkte ”tänk om Lady Dahmer hade varit gravid nu, och jag hade varit det samtidigt som henne”, så går jag in och ser att DU ÄR JU GRAVID! Grattis x1000!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *