Kategorier
Vardagstrams

I segersäng bor en ensam liten kråka

Körlektion idag igen, inget nytt på den fronten egentligen – det går framåt, jag rullar framåt, kör på gatorna inne i nynäshamn bland alla andra bilar.

Men skit i det nu, jag har funderingar om kråkor. I segersäng finns inga kråkor. Detta är en sorg pga älskar kråkor, men vi har fula kraxande skator istället och gulliga småfåglar. Kråkan är som jag förstått en stadsfågel, antar att det är därför inga vill bo här. MEN! Ett undantag. EN endaste liten ensam kråka bor här. Jag ser den nästan alltid på samma sträcka och den hänger efter skatorna. Jag undrar vem den är och varför den är här helt ensam och varför den följer efter skatorna? Försöker den bonda? Är den vilse?

Stackars lilla kråka. Kan man tämja den? Liksom förföra den med gottig mat och få den att följa med hem?

Av Natashja // Lady Dahmer

Ni har verkligen kommit rätt om man säger så. Jag är en riktig glädjespridare, fast tvärtom. En bitter surkärring utan dess like som skriver om feminism, kroppen, fatshame, föräldraskap och om att vara kvinna i ett patriarkat.

Kvinnosakskvinna. Feministinfluensa. Din problematiska favorit.

Mig blir ni snart kär i!

0 svar på ”I segersäng bor en ensam liten kråka”

Det här har absolut ingenting med inlägget att göra: Men jag ska snabbt som attan skriva ihop ett argumenterande tal om varför mensskydd borde vara gratis (eller åtminstone subventioneras). Tänker att någon härinne säkert har bra tips på argument eller underlag som kan vara användbart? Skulle tas emot med enorm tacksamhet<3
Och tack för bra blogg LD!!

Jag har skrivit härinne förut om att jag tycker att staten ska dela ut gratis menskoppar till alla högstadietjejer för att ingen ska behöva gå med toapapper i trosorna pga barnfattigdom. Det kanske kan vara ett argument?

Risken är att du får med dig en skränig skata istället… Fast kråkor är ju smarta (vet inte om skator är så brighta faktiskt) så det borde kunna gå att ”lura” till sig den. Lycka till i kråkjakten!

Mina vänner som bor i Helsingfors hade en kråkunge som inte kunde flyga på innergården. De matade den med kött och annat och till slut kom den och pickade på väggen under deras fönster när den ville ha mat. Tyvärr blev den själv mat sen eftersom den inte kunde fly undan katter och andra fåglar…

Kom överens med dina grannar om att skippa soptunnor ett tag och anlägg en liten sophög någonstans med matrester. Sen kan ni ha skådning av kråkor, grävlingar, rävar, råttor och om ni har tur, vråkar. Mina föräldrar brukade lämpa räkskal i skogen för att vi skulle kolla på grävlingar…

Kråkor är relativt lätta att få tama. Dom är väldigt intelligenta och känner igen olika människor. Ta med lite mat och mata den regelbundet, så kan det hända att den snart kommer fram och äter ur handen.

Krågor, skator, korpar, kajor osv, är oerhört smarta och lättlärda. De har ett grymt minne och kan komma ihåg människor som varit elaka (och då visar de att de tycker illa om den personen) och snälla (har man tur kan de komma med gåvor i form av stenar, pärlor och annat). De går att träna men då bör man börja tidigt, i alla fall om det ska vara face to face. Forskare brukar ju testa kråkors förmågor genom att ställa ut pussel och liknande sen filma, så de är ju själva inte där och försöker få kontakt. Det vore jättesvårt.
Men de kan bli fruktansvärt tama och är väldigt snälla om man behandlar dom rätt. Stadsfåglar klarar sig så pass bra som de gör genom att de lär sig så snabbt. De vet t.ex att de kan släppa nötter och liknande på bilvägar, väntar på att en bil ska köra på nöten så skalet öppnas och sen väntar de på att det ska bli grönt på ett övergångsställe, sen knallar de ut och hämtar nöten.
Kan rekommendera att titta på dokumentärer om kråkfåglar och andra stadsfåglar!

Bor i Trångsund och ser mest skator och måsar (?) nu när jag blir påmind, medans det på vägen ut mot Dalarö alltid finns gott om kråkor, många av dem så stora och med en sån vingbredd att de lätt misstas för rovfåglar. Jo, jag har en kikare i bilen, och stannar om jag ser nåt intressant djurliv vad det än må vara.
Har inga tips om hur en lockar till sig en kråka, men jag tycker de är vackra och fascinerande fåglar, och smarta.
Du kanske kan skriva en (barn)bok om det sen?

Jag la ut frön utanför mitt fönster i min förra lägenhet och det slutade med att jag varje morgon runt 04:00 blev väckt av skator, kajor, kråkor, måsar, trutar, småfåglar som alla slogs om fröna 😉 Jag bodde mitt i centrum nära älven då, nu bor jag närmare skogen och måsarna bor inte här och de andra fåglarna är inte lika desperata efter mat verkar det som… Vilket såklart är bra för fåglarna fast tråkigt för mig att inte ha fåglar att titta på 🙂 Jag får väl skaffa kikare och titta på skogsfåglarna istället. Fast mest av allt vill jag skaffa en kanariefågel eller fler 😀

Har en kompis som har en tam kråka som kommer varje gång hon sitter på terrassen. Hon har inte gjort något särskilt för att tämja den, den bara kommer och sätter sig väldigt nära och bara tittar på henne. Har hon sällskap visar den tydligt ’svartsjuka’, ibland har den med presenter till henne: små glas-/plastbitar, knappar och liknande..

Nu är jag ingen kråkexpert (även om kråkfåglar överlag intresserar mig), men jag skulle inte se det som helt osannolikt att kråkan faktiskt försöker bonda med skatorna. Varför den då väljer att göra det framför att t.ex flytta någonstans där det finns fler kråkor är dock lite märkligt… Kanske dens kråkpolare gömmer sig mer? (så att de finns men inte syns). Kråkor tycker om ett halvöppet landskap och trivs i både skogsdungar och människomiljöer som städer. Kråkorna i skogen är dock skyggare, så förstår verkligen att det är lätt att associera dem med städer främst.
Alla kråkfåglar (till och med de mindre uppskattade kajorna ;)) är smarta och sociala djur. Det finns en hypotes om att det är just pga att de är sociala som de har blivit smarta. Grupplevandet tycks göra att problemlösningsförmågan utvecklas, kanske iom samarbetsbehovet. Liksom människor, många andra primater, andra fågelfamiljer, bläckfiskar osv har de en stor hjärna i förhållande till kroppsstorleken, mycket större än vad tex en mellanstor hund har i relation till kroppen.
De som har kråkfåglar som renodlade husdjur brukar ha tagit dessa som små. Direkt ur boet, vilket inte är lagligt i Sverige eftersom privatpersoner inte får omhänderta vilda djur mer än ett visst antal timmar. (har kollat upp detta eftersom jag själv fantiserat om att ha kråkfågel.. en korp då helst ;)) Däremot går det säkert att mata den och bygga upp en relation med den ensamma lilla kråkan! Om en vill se det som att den är tam eller inte kan väl ses som en definitonsfråga.

Alla de andra kråkorna bor i Ösmo. De diggar alla tujahäckar. Jag brukar kvittra med dem när jag går förbi, och då tystnar de. Jag gillar skator också, förutom när de äter upp mina körsbär från trädet. Eller när de bryter sig in på glasverandan eller i hönshuset för att stjäla hönsmat.
Jag älskar fåglar överlag. Skulle gärna ha många många fler sorter än höns och vaktlar men gillar inte att ha djur i bur för nöjes skull. Framförallt kanske det är min man som inte gillar det. Vore jag inte gift med honom skulle jag köpt en papegoja.

Se upp så att den inte blir FÖR tam bara! Här i mitt bostadsområde är det uppenbarligen någon som gillar att mata småfåglar, för i somras hade jag både en talgoxe som satt och blängde uppfordrande på mig från balkongräcket och en blåmes som hade fräckheten att flyga rakt in genom balkongdörren och parkera sig på dörrmattan. ;D

Lämna ett svar till Maria Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *