Kategorier
Vardagstrams

Ja då är det väl bara att vänja sig vid tena

Så jag har fött två barn och misstänker att jag bär på en tredje, och när man är ute och går (vaggar fram försiktigt) på glashala isgator så är det inte helt ovanligt att man halkar till. Jag har halkat till ordentligt två gånger idag (ej ramlat tack och lov) och båda dessa gånger har jag alltså kissat på mig. Det är såklart humoristiskt men jag skrattar faktiskt inte. Inte längre.

När jag nyser så kissar jag. När jag hostar så kissar jag. Minsta ansträngning så kissar jag. Ska det vara så här nu? För alltid? Säg inte åt mig att knipa för det funkar faktiskt inte på förlossningsrelaterad inkontinens. Så jävla sur (och blöt i byxan) nu.

Av Natashja // Lady Dahmer

Ni har verkligen kommit rätt om man säger så. Jag är en riktig glädjespridare, fast tvärtom. En bitter surkärring utan dess like som skriver om feminism, kroppen, fatshame, föräldraskap och om att vara kvinna i ett patriarkat.

Kvinnosakskvinna. Feministinfluensa. Din problematiska favorit.

Mig blir ni snart kär i!

0 svar på ”Ja då är det väl bara att vänja sig vid tena”

När jag var gravid tredje gången och även efter den förlossningen så kom det också en skvätt i mina trosor när jag tex nös. Men jag gav mig tusan på att det bara skulle vara tillfälligt och började arbeta med den inre muskulaturen, med knipövningar. Och jo, det har gått över. Så jag vill bara peppa dig att fortsätta med knipövningar. Det kan ju gå över för dig också. (Men antagligen inte förrän efter förlossningen, så du måste ha tålamod!) Annars tycker jag du ska prata med en läkare. Vi kvinnor ska inte behöva ha dessa ”osynliga” och ”oviktiga” besvär. Det är ju inte roligt faktiskt!

Min mamma opererade sig men det hjälpte tyvärr inte ett dugg:-/
Jag har tack o lov klarat mig trots tre barn och vaginala förlossningar.
Hoppas det går över efter graviditeten. För det kan de ju göra om en har tur.

Mamma har født 5 barn og har i etterkant tisset på seg ved den minste anstrengelse. Hun ble operert i høst, og er så glad for det, og angrer på at hun ikke gjorde det tidligere. Hun tisser ikke lenger på seg, den eneste ”negative” endringen er at hun ikke kjenner at hun tisser når hun gjør det, altså at hun ikke kjenner at trykket letter, hvis du skjønner. Men hun tisser nå kun når hun vil, og det er det viktigste.
Mitt råd: ikke finn deg i det. Nei, det skal ikke være sånn! Dra til legen!

Jag höll också på så under min andra graviditet. Kissade på mig vid både nys och skratt. Jag gjorde inga knipövningar som man borde, men problemen försvann ändå direkt efter förlossningen. Min egna teori är att bebisen låg och tryckte nedåt på något sätt.

Be om operation efter sista barnet, brukar vara väldigt effektivt, typ 80% blir återställda. Och precis som du skriver så hjälper inte knipövningar när urinröret glidit neråt. Sjukvården är bra på att säga knip även när det inte fungerar. Hjälp finns, lycka till!

Knipövningar är inget att göra nu: man övertränar främsta musklerna i bäckenbotten på det sättet. Sätt dig på huk ofta istället. Första gångerna känns det som att man får framfall, men känslan kommer att gå över. På det sättet tränar du hela bäckenbotten, vilket behövs för att motverka inkontinens och vilket stärker rumpmusklarna, vilka du behöver för att föda senare.

Jag har fött två barn vaginalt och har knipit sen innan jag var gravid. Och mina knipmuskler är i topptrim även bäckenbotten (Japp kollat med elektroner eller vad det heter). Jag har inkontinens ändå. Så Nej tyvärr hjälper inte knipövningar.

Under en av mina graviditeter hade jag så runt vecka 15-20 eller så. Så fort jag hostade eller nös så kissade jag på mig litegrann. Efter några veckor försvann det och sedan kom det inte tillbaka. Antar att det var hur graviditeten låg mot blåsan eller något.

Under graviditeten så påverkas man av hormoner som gör att man kan få lättare att kissa på sig. Just detta går inte att göra något åt, senare kan dock knipövningar hjälpa mot inkontinens pga dåliga muskler. Operation blev lösningen för min syster och mamma som hade stora besvär med inkontinens. Jag har ännu inga större problem efter ett barn men har problem just med denna hormonbaserade typen av inkontinens under graviditet och mens. Jag kommer prova att sitta på huk som någon skrev ovan under denna graviditet, tänker det kan inte skada i alla fall.

Jaaa och så sjukt för amningshormonerna påverkar det tydligen också berättade mitt bvc! För mig höll det i sig till jag slutade amma o gick helt till sig efter det
Mvh gjort 3 knipövningar nånsin, orkar int

Har burit tunga barn men som blev akutsnitt. Det enda positiva i det traumat är väl att jag är exakt som förut, dvs lika starka muskler. Många säger att det är själva graviditeten son frestar på och det stämmer ju också men vaginala förlossningar verkar få fler av dessa skador. Har också alltid tränat lagom mkt och har på så sätt rätt stark bäckenbotten
Har två väninnor som lyft urinröret via operation och det har hjälpt dem mycket ! De slipper småkissa hela tiden vid ansträngning . Och har på så sätt fått tillbaka en viss livskvalitet av detta .
Ställ dig i kö redan nu!

Skulle nog ändå säga åt dig att knipa ?? Bäckenbottenträning har bevisat god effekt på ansträngningsläckage (när det läcker när en skrattar, hostar, lyfter).
Men det gäller att en gör rätt, hittar knipet och att en tränar regelbundet varje dag i minst tre månader. Det finns en superbra gratis app för detta som heter TÄT.
Om en inte blivit bättre trots att en följt träningsprogrammet så kan som sagt TVT-operation vara ett alternativ ( efter förlossningen då)
Det finns även hjälpmedel som en kan få utskrivet, tex contrelle kontinensbåge som sätts in i slidan, den trycker upp urinröret lite och motverkar ansträngningsläckage.

Förlossningsskador tas sällan på allvar inom vården. Det är ofta nåt man får ”räkna med” vilket är helt absurt. Ingen ska behöva göra ner sig, inte i onödan iaf. Det är en sak om man inte hinner till toan men annars ska man få hjälp med det. Så rekommenderar dig att ta kontakt med gyn och sånt efter att du är ”färdig” med den här graviditeten. Och ge dig inte!

Är det förresten bara jag som reagerat på att rekommendationen är att en börjar knipa direkt efter förlossningen? Det finns ju inga andra muskler en skulle träna om de var skadade, sträckta eller överansträngda. Vore det inte vettigare att lämna muskulaturen ifred för att vila och läka någon vecka?

Jag tror faktiskt man menar direkt som ”vänta inte flera månader med att börja” inte att man ska börja 2 timmar efter förlossningen. Ofta slutar man ha ont ganska fort efter en förlossning även om man är sydd mycket. Jag var faktiskt chockad över hur fort den aktivt onda fasen tog slut. Sedan tog det ganska lång tid att just träna upp muskulaturen och jag var känslig för överansträngning i underlivet speciellt om jag gick långt hela första halvåret. Man ska inte köra hårdträning från början när man tränar knipet, i början är övningarna ganska milda.

Vidrigheten når nya gränser http://www.msn.com/sv-se/nyheter/utrikes/det-finns-sexdockor-som-ser-ut-som-barn-%E2%80%93-ska-enligt-grundaren-hj%C3%A4lpa-pedofiler/ar-BBod383?li=AAb2bl2&ocid=AARDHP
hoppas inenrligt att inga komme roch ba ”ööh, fetichskamma nönö” på detta (med tanke på vissas försvarande av sina egna fetisher ska gå oemotsagda, HÄR skadas ju inte heller någon. MEN liksom bdsm och annat KAN det påverka övriga bild av sex och på perosner i samhälelt, så folk som ej vill bli iblandade blir utsatta)

”Grundaren Shin Takagi har själv erkänt att han har en sexuell attraktion gentemot barn.”
Han låter ju frisk…
Att skapa sexdockor som ska likna små barn är samma sak som att normalisera det. Mao kan det mycket väl trigga pedofilerna mer än det hjälper.
Extremt konstigt också med tanke på att i Sverige (säkert inte så där) så har jag för mig att det är förbjudet att teckna barnpornografi (alltså rita). Att då göra en sexdocka känns betydligt värre.
Så jävla störande så jag vet inte.

NÄR ska sk kvinnoproblem börja tas på allvar inom sjukvården ? Blir så less på att allt som främst drabbar kvinnor anses som mindre viktigt Och något som man får ”lära sig att leva med”, är inte kvinnor värda att ha livskvalitet eller är vi bara till för att avla barn?

Hej! Ser att det florerar en del myter och missuppfattningar om bäckenbotten och knipövningar här… Jag är sjukgymnast och jobbar med gravida/nyförlösta/inkontinenta kvinnor hela dagarna, gör vaginala muskelfunktionsbedömningar och gör skräddarsydda träningsprogram. Forskning har visat att 80% av all inkontinens går att häva med rätt träning, men 20% gör fel när de tror att de kniptränar. Inkontinensoperationer har ett bra utfall för de allra flesta, men operation har en viss ”livslängd” och många behöver omoperereras. Så kan en förlänga tiden fram till en operation med träning är det fantastiskt bra. Under graviditeten kan bäckenbotten vara uttänjd och överbelastad och du ska definitivt inte stå på huk som träning som någon här ovan tipsade om (har skrivit en del om detta tidigare, kan ta den diskussionen på min egen blogg om någon är intresserad).
Efter förlossningen kan du med fördel boka tid hos någon som jag och kolla knipförmågan och hur du bäst ska träna!
Kram!

Jag börjar undra om det är en enda person under flera alias här ? För det är flera signaturer här som skriver ”en” istället för ”man ” och det är så ovanligt att skriva ”en borde ju gå till doktorn. …” etc.
Det låter så dialektalt ☺
Alltså en ren dialekt och ej skriftspråk.
Iaf ett ovanligt och utmärkande sätt att formulera sig ? ?

Tror du att det kan vara så att du inte är särskilt aktiv i forum med bra genustänk, Lolly? För annars är det väldigt vanligt att medvetet välja att skriva en isf man just för att markera ett avståndstagande från mannen som samhällsnorm och istället omfamna det könlösa en. Som norrlänning och numer utflyttad svensk kändes användandet av en lite märkligt för mig i ganska precis en dag. Sedan kändes en så självklart att jag inte fattar varför jag inte började med det långt tidigare. Jag är 50 nu, men redan under gymnasietiden började jag undvika det ospecifika, men ändock manligt könade, man så långt det var möjligt och har fortsatt så genom åren. En känns så rätt, men det kan inte hjälpas att i skrift får det oss alla att ”låta” som små teskedsgummor. Tess en vant sig… ?

Okej, nu låter jag som en hälsoentusiast men för mig har yoga hjälpt otroligt mycket. Hade länge efter min sista förlossning problem med ansträngningsinkontinens, men sedan jag började yoga regelbundet (av andra skäl) har det gradvis (och långsamt) försvunnit och nu har jag inga problem alls – kan till och med hoppa studsmatta ;). Men det förutsätter förstås att man inte har någon muskelskada, framfall eller annan ”medicinsk” orsak till besvären.

Ser att knipövningar rekommenderas i de flesta inläggen ovan. Och visst i all ära, knip på ni bara. Men faktum är att det inte funkar för alla. Om ens muskler de facto är skadade hjälper det inte att knipa. Hur rätt en än gör.
Jag har varit beroende av Tena sedan första barnet och hade tid för operation efter andra. Nu blev det en överraskningstrea så operationen avbokades men så fort ungen är ute skall här hängas urinrör i gummiband. Det är en enkel titthålsoperation som ger bra resultat.
I mitt fall känner jag att allt är bättre än min aktuella status….

Hej!
Det är EXTREMT svårt att avgöra om knipträning enbart kommer fungera eller inte. Här är lite läsning om en slags förlossningsskada som kan göra att knipträning inte fungerar som hos ”alla andra”. http://bakingbabies.se/2015/12/30/levator-ani-skador/
Ca 20% av alla kvinnor som fött vaginalt är troligen drabbade – men ingen kan veta om den tillhör den kategorin eller inte utan att ha fått det undersökt. Därför argumenterar jag för att knipträning är ett bra förstahandsalternativ – förutom lite tid och engagemang förlorar en inget på det!

Hjerpe: Tack för info ! Det hade jag ingen aning om .
Har också lite svårt för ”en” i skriftspråk på det sättet. För mig klingar det ngn ”bonnig” dialekt i huvudet och jag börjar le. ..
Min pappa som var författare har ngr citat ifrån arbetarklassens sätt att uttrycka sig t ex : ”En ska inte tro att en är bättre än en ann”….Tror att det är det som ekar i mitt huvud. Obs! Inget ont om arbetarklassen och dess språkbruk. En ren reflektion.
Man eh….jag menar en vänjer sig väl med tiden ?

Mia : Helt riktigt som du skriver. Funkar absolut inte för alla med enkom knipövningar. Vad forskningen än påvisar.
Har hört så många som har så stora problem ofta efter många graviditeter/vaginala förlossningar.
Jag har aldrig upplevt detta och blir helt paff när jag hör hur många som lider !
Dock tror jag att en relativt stark kropp /mage/ bäckenbotten kan motverka redan under första graviditet. Jag tränade ( på ett skonsamt sätt ) framtill 3-4 veckor innan förlossningen. Skulle iväg och simma den dagen vattnet gick , haha. ..Men sen blev det snitt och det var ju sådär kul…
Jaja. Sök hjälp alla ni som lider och skäms för guds skull inte . Det är så vanligt detta.

det är så himla viktigt att man tar det lugnt och inte lyfter tungt efter en framfallsoperation/inkontinensoperation. Har en bekant som inte lyssnade på dessa råd och i slutet lyfte tungt ändå, och ja , hon fick tyvärr tillbaka sina besvär. Jag hoppas även på att få en operation när jag är klar med barn. Är bara 23 år och har tyvärr stora besvär jag med..

Jeg vet ikke om det er en trøst eller nyttig i det hele tatt, men har lyst å dele min erfaring så kan du vurdere om det er noe som kan være en brikke i forhold til din inkontinens.
Jeg har ikke født barn.
Jeg sliter med inkontinens i perioder hvor jeg er veldig sliten. Selv om bekkenbunnmuskulaturen egentlig er sterk nok.
Så om jeg er ”for sliten”fysisk eller emosjonelt/psykisk, så tisser jeg på meg ved nysing, hosting, brå bevegelser og også på vei til do. Når helsa er på vei opp igjen, så er det ikke et problem i det hele tatt. Da kan jeg starte og stoppe akkurat som jeg vil.
(Nå er jeg ganske alternativ, og om jeg kommer meg til akupunktør i de periodene jeg sliter – så merkerr jeg absolutt bedring.)

Under graviditet är det ju hormoner som gör alla ledband och ligament ”slappare”, så det förklarar ju varför man kan bli inkontinent under graviditeten. Dvs blir ju problem man hade som icke-gravid värre? Jag bajsade på mig för några veckor sedan för första gången i mitt vuxna liv (förutom förlossning). En missbedömd fis :/ Mina barn tyckte det var orimligt roligt

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *