Kategorier
Vardagstrams

Tråkigt när kvinnor lyfter varandra?

Idag ska jag åka till vårdcentralen för att ta bort de där jävla agrafferna dvs häftklamrarna de stämplat ihop mina operationssår med (!!). Äntligen. Såren har läkt fint, men nu börjar liksom agrafferna klia och skava (??) fast det varit noll problem tills nu. Jag oroar mig för att det i efterhand ska bli infektion där. När man till exempel har en piercing så ska man ju INTE ta ut den om man får en infektion för då kapslar man in infektionen i kroppen. Hur är det då med agrafferna? Gud vad jobbiga de är!
*kliar frenetiskt runt om dem*

En annan sak som stör mig. Jag är ganska halvkass på att länka till andra bloggar. Jag gör det när jag inspirerats till nåt inlägg men jag läser så sällan bloggar förutom typ tre. 
Tidigare skämtade jag om att jag borde döpa om min blogg till typ Cissi Wallin-kommentatorn för jag skrev cirka hälften av alla inlägg utifrån hennes. Ok, kanske inte så många men ni hajjar.
Då var det folk i hennes kommentarsfält som gnällde och undrade om jag inte hade några egna tankar och idéer och det tyckte jag var konstigt.
Jag och hon skriver ju om samma ämnen liksom: feminism, föräldraskap, amning, barn, genus och olika debattämnen. Dessutom är hon en av tre bloggar jag läser frekvent. Då blir det ju liksom nära till hands att man inspireras eller får nya tankar av hennes. Och då länkar man såklart. Eller? Jag tycker det iallafall.
På senaste tiden har ni kanske även märkt att jag börjat länka Elaine mer. Vi länkade varandra mycket en period tidigare men sen föll hon ur min läslista, kanske mest för att hon skrev så mycket om träning och annat och mindre om sånt som engagerade mig men nu har hon på senaste tiden skrivit mycket om sånt som intresserar mig. Vi sms’ar dessutom varandra när vi skriver om sånt som den andre skriver om. Det gör även jag och Cissi. Tipsar liksom.
Det har gjort under för iallafall min bloggtorka och jag vet att Elaine resonerar lika. (Cissi har aldrig slut på idéer)
Men så igår ser jag denna kommentar inne hos Elaine:

”Har ni kommit överens om att försöka öka antalet bloggläsare eller blir det bara så ändå att du och LD länkar varandra i VARENDA inlägg?
Kul att ni läser varandras bloggar och gillar mycket av det men det börjar bli tröttsamt nu tycker jag.”
Samt:

”Jag förstår att ni ibland tycker lika och ibland har liknande erfarenheter men det jag reagerar på är det dagliga länkandet fram och tillbaka till just varandras inlägg. Jag läser ju din blogg för att läsa det du skriver och tycker att det blir mer intressant när du skriver och inte bara kommenterar nån annars blogginlägg och vice versa.”

Alltså jag fattar inte problemet? Just detta inlägg var för ovanlighetens skull enbart en länk till mig. Men det är också enda gången. Alla andra gånger som Elaine länkar mig (eller jag till henne) så skriver hon ju också ett utförligt längre inlägg som är läsvärt oavsett om länken till mig är där eller inte? Eller håller ni inte med? Blir denna person (och andra?) så distraherad av en länk att inlägget i sig tappar värde? Att man tar upp en annan persons tankar betyder ju inte att man inte har några egna sådana?
Jag fattar inte.
Som senaste inlägget jag länkade till Elaine, där skriver jag ju massa annat – egna tankar kring ett ämne vi båda länkar till. Jag ser det liksom som en tjänst till er, mina läsare, att länka till fler texter i ett ämne som antagligen intresserar er. Fler vinklar och tankar. Jag upplever att ni uppskattar det också då jag fått flera tack just för detta.
Jag tycker ärligt att det är trist och konstigt att man reagerar negativt på att kvinnor lyfter varandra. Det är inte första gången som sagt, att nån reagerar på att jag eller nån annan länkar. Det är dåligt med det i bloggvärlden och det vill både jag och Elaine ändra på. Man kan hoppa över den lilla rad där mitt namn nämns om det stör. Och pallar man inte med inlägget alls så bloggar Elaine och jag flera gånger om dagen så då hittar man nog nåt att läsa ändå.
Nej jag fattar ärligt inte.

Nu ska jag försöka utöka min länklista dvs bloggar som jag länkar mer. Och jag kommer inte sluta länka Elaine eller Cissi. Vi får väl börja triggervarna eller nåt så känsliga läsare kan välja att skrolla förbi. Hehe.

Av Natashja // Lady Dahmer

Ni har verkligen kommit rätt om man säger så. Jag är en riktig glädjespridare, fast tvärtom. En bitter surkärring utan dess like som skriver om feminism, kroppen, fatshame, föräldraskap och om att vara kvinna i ett patriarkat.

Kvinnosakskvinna. Feministinfluensa. Din problematiska favorit.

Mig blir ni snart kär i!

0 svar på ”Tråkigt när kvinnor lyfter varandra?”

Klart du ska länka! I den akademiska världen är en inget värld om en inte refererar till andras arbete så du får föreställa dig att du är en akademiker. 😊 Om du vill ha bloggtips kan jag rekommendera Jämställd vardag. Den tror jag du skulle gilla.

Fast inom akademikervärlden skulle ju inte en person bli tagen på allvar om den i varje referens refererade till samma person – en person som i sin tur refererade tillbaka till den första personen?
Personligen är jag inte emot att någon länkar till andra inlägg i ämnet, men det kan ju ändå vara rimligt att typ…läsa annat än blogginlägg som ”källa”. Annars blir det lätt att idéer/tankar bara reproduceras och därmed blir stereotypiserade. Sedan handlar det inte per automatik om att det är en kvinna som driver/skriver bloggen som länkas till som gör folk ”neggiga”, utan att vissas skrivsätt inte är tilltalande för en själv (på grund av typsnitt, distraherande bilder, argumentationsstil). Jag läser själv bara bloggar som kvinnor/transpersoner skrivit, men det betyder ju inte att jag gillar en blogg bara för att någon icke-man skrivit den.
Vissa bloggare lägger sina ”referensinlägg” längst ner i inlägget, istället för ”i texten”, och åtminstone jag tycker det är lättare och mer överskådligt – i alla fall om det är ett ”inlägg om inlägget” rent generellt, medan mer specifika länkar som är direkt kopplade till en specifik sak/citat som skrivs läggs i texten direkt (som du har gjort i detta inlägget).

Det väl bara bra med länkandet så man kan läsa fler inlägg på ämnet? Som att följa en diskussion eller få dyka djupare ner i ett resonemang, eller läsa om någon som tycker annorlunda och så vidare. Jättekonstiga reaktioner från läsare?
Jag vet inte om det är pga att bloggvärlden förr (och kanske fortf jag vet inte) präglades av en massa smygreklam och att läsare blir misstänksamma mot länkar. Kan inte komma på nån annan anledning riktigt.

Jag skulle tro att det är så enkelt som att såren kliar eftersom de läker. Efter 2-3 veckor (och det är väl ungefär så lång tid som det gått efter din operation?) har jag för mig att den ytliga läkningen är rätt klar och den djupare läkningen sätter igång = det kliar satan! Jag skulle inte oroa mig för infektion pga klåda. När jag fick infektion i mitt kejsarsnitt kände jag inte alls av det. Enda (men extremt tydliga) symptomet var att jag hade feber en vecka i streck. Jag snackar inte lite höjd temp (som man kan få när sår läker) utan feber. Lycka till med borttagningen av agrafferna! De ser ju lite läskiga ut, men gör betydligt mycket mindre ont att ta bort än klassiska stygn.
Apropå länkandet så tror jag mest att det är för att ni alla tre helt plötsligt satte igång att länka varandra så väldigt mycket. Som läsare reagerar man väl oftast på om en favoritbloggare gör plötsliga förändringar, oavsett om hen börjar blogga hejvilt om träning, skriva jättemycket om nån produkt/annan spons, eller bara fylla i listor hela tiden. Jag har helt klart reagerat på er länkning, sen om jag reagerat positivt eller negativt? Nja, mest bara att jag har reagerat/lagt märke till det, utan att värdera det.

Jag gillar när du länkar till andra/delar utvalda citat i dina blogginlägg. Det förstärker det du försöker framhäva. Eftersom jag själv är intresserad av ämnena du skriver om så blir det ännu mer intressant och läsa andras tankar. Nä, jag förstår verkligen inte heller vad problemet är. Fortsätt som du gör!

No worries med agraffena. Jag har opererat min mage mkt. Har då haft 40-50 agraffena i rad (öppnat hela buken) och har gjort det 6 ggr. Så har med andra ord stor erfarenhet.
Att det skaver och kliar är bra. Kroppen är trött på dem! Det blir ofta rött och kliar några dar när du tagit bort dem. Men det lägger sig. Tejpa gärna ärren sen så blir de mindre synliga. Men att få infektion efter du tagit bort agraffena är väldigt ovanligt! De sitter så ytligt och hade det blivit infektion hade du redan fått det! Men kommer det lite blod/var är det bara ta alsolsprit på så försvinner det bums. Men det är så ytligt. De går ju bara ngn mm in i kroppen.

Har inget emot länkandet men kan däremot tycka att det blir lite tradigt när det blir väldigt mkt av att ni kommenterar varandras inlägg eftersom jag läser både cissis och elaines blogg redan så blir det verkligen som en liten ankdamm där inlägg bara går runt runt och plötsligt handlar alla bloggar man läser om exakt samma saker. Möjligtvis med olika vinklar men ändå.

Om det skulle vara en infektion så vill en hellre ta bort agrafferna då bakterier samlas på de och koloniserat såret. De kliar för att de läker som fler nämnt här ovan. Lycka till, skönt att bli av med de. Med vänlig hälsning, sjuksköterskan

En gång för länge sedan skrev jag en otroligt grinig kommentar, vilket resulterade i att du och dina följare ”hoppade” på mig! Jag skrev någonting helt ogenomtänkt – och det vill jag nu be om ursäkt för! Förlåt!

Fortsätt länka! Det handlar ju alltid om dina egna tankar = läsvärt inlägg, och är det ett intressant ämne vill man ju oftast läsa mer! I vissa fall har det också varit intressant (för mig) att se vad det var (i detta fall: vilket inlägg) som fick dig att börja tänka i just de banorna. Ser absolut inget negativt i det här…. Har inte alls sett det som ett sätt att ragga följare eller som någon form av samarbete. Blev bara positivt inställd när du började med detta.

Självklart ska ni länka (och lyfta) varandra, jag förstår inte problemet jag heller!
Jag länkar då och då till Elaine på min lilla blogg eftersom jag använder hennes böcker till hjälp nu när jag ska börja föreläsa om min förlossningsskada 🙂 Det går ju dock inte att jämföra alls men för mig är hon en förebild inom retoriken och då vill jag ju lyfta henne 🙂

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *