Kategorier
Vardagstrams

Lyckan när man blir frisk igen

Hade ett gallstensanfall igen. Ett lättare sådant, jag låg alltså inte på golvet och kippade efter andan. Men det är så intressant det där att när man har ont eller är sjuk, och sen när det går över så känner man sån jävla innerlig tacksamhet och livsglädje över att det onda försvunnit. Som att man är pånyttfödd. Jag stod där i duschen och kände mig helt lycklig när värken liksom rann av mig. Herregud. Så lycklig alltså.
Så var det när jag födde barn också, speciellt senaste gången eftersom att själva förlossningsarbetet och krystandet var så fruktansvärt smärtsamt (i jämförelse med mina andra förlossningar som inte var enkla heller). Känslan när han kom ut. Sploosh! Och så lyckan, inte över att mitt barn kommit till världen, utan för att det onda var över. (Trodde jag då iallafall, var ju inte medveten om allt som skulle komma sen)
Tänk att vara kroniskt sjuk? Att ha kroniska smärtor på ställen som är svåra att hantera. Viss värk är enklare tycker jag, bryter aldrig ihop psykiskt till exempel av min migrän eller menvärk medan gallstenen ger mig panik på ett helt annat sätt. Gissar att det skulle påfresta mer om det var hela tiden dock, men å andra sidan har jag ju liksom huvudvärk oftare än gallsten även om det senare varit lite väl för ofta på senaste tiden.
Just ja, jag gjorde iallafall både blodprov och ultraljud. Ultraljudet visade stenar. Hur många ville hon inte säga tror jag. Jag frågade ”många?” och hon svarade tvekande ”… några stenar”. Så att eh… jag väntar mig en säck full med sten. Jag har en ny tid hos min läkare i mitten av oktober för att då gå vidare. Jag vill nog bara ta bort skiten även om jag inte vill ta bort nåt alls. Men jag vet ju hur återfallsfrekvensen ser ut. Det slutar nästan alltid med att man får ta bort den ändå även om man provat andra insatser innan.
Aja. 
Så här såg det iallafall ut i morse:

Väckarklockan ringer klockan halv sju. Fast då har bökarn mcbökface bökat och stånkat sen klockan halv sex. Men de andra barnen kliver upp klockan halv sju. Då ska tänder borstas och kläder kläs på. Fort ska det gå! Frukost äter de i skolan. (Hurra!) Skolbussen går klockan tio över sju. Idag följde jag med. Jag är ju bortskämd med att de går själv men nu börjar det bli mörkare ute så då förändras läget om man säger så. 

Av Natashja // Lady Dahmer

Ni har verkligen kommit rätt om man säger så. Jag är en riktig glädjespridare, fast tvärtom. En bitter surkärring utan dess like som skriver om feminism, kroppen, fatshame, föräldraskap och om att vara kvinna i ett patriarkat.

Kvinnosakskvinna. Feministinfluensa. Din problematiska favorit.

Mig blir ni snart kär i!

0 svar på ”Lyckan när man blir frisk igen”

Alltså den bilden med barnen i sängen. Total bliss! Vilka härliga ungar.
Kan verkligen relatera till sjuk och sedan må bättre. Blev megadålig i min astma för någon vecka sedan, verkligen jag får inte luft och dödsångest. Och så fick jag komma in och inhalera och fick lite andra läkemedel. Dagen därpå var det som att änglarna sjöng. Hade starka planer på att ringa vårdcentralen och dela ut pussar över telefonen 🙂

Att leva med kronisk smärta är ingen dans på rosor. Jag råkade tjonga in foten i en tröskel för ett år sedan och trodde jag hade brutit tån när det onde inte gått över på nån månad. Röntgade och träffade flera läkare och visade sig att jag fått en nerv i kläm, sk ”Mortons syndrom”. Andra foten började krångla efter ett tag, det var fotvalvet som brakat ihop. Har även fått sån jäkla artor i ena knät att jag inte kan lägga tyngden på det i trappor osv.
Och ont i diverse andra leder, jag är 32 år.
Om jag hade fått en enda önskning i livet hade det varit att få vakna upp i morgon utan ont i kroppen.

hej ld
jag har haft kronisk värk i 33 år. jag har ryggradsreumatism. jag blev sjuk när min son var 2 år, i ¨år fyllde han 35… sedan har jag olika andra sjukdomar ochså, bipolär, diabetes, ulcelös kolit, ja listan kan göras lång…..
jag äter morfin för att över huvudtaget stå ut,,,

Det är hemskt att ha värk. Jag har själv värk som kommer och går i perioder. Det är ett helvete. Och när man väl slipper värken är man så satans tacksam, så jag förstår din känsla! Det är först efter att man har mått dåligt eller haft ont som man verkligen börjar uppskatta när man mår bra, innan var man lite bortskämd.

Att leva med kronisk värk är helt enkelt fruktansvärt. Det är sant. Jag har en inopererad permanent morfin pump (inga moral lektioner om hur farligtttttt det är tack.) Pga av min återkommande cancer så dör jag tids nog ändå; morfin eller inte.

Känner SÅ igen mig! Jag har njursten och i augusti satte den sig så att jag inte ens kunde kissa. Fick sätta kateter och det var fruktansvärt. Att kissa är ju en sån grej man tar för givet, de går på rutin lixom. Men det var helt sjukt när katetern togs bort och jag kunde kissa igen efter fem dagar! Jag ba va är de här normalt gör människor såhär?? Hade en sån livsglädje efteråt!!

Har nyligen blivit nästan helt frisk från en ångestsjukdom så jag kan verkligen relatera. Att vakna lugn utan ångest och kunna ligga kvar en stund och mysa utan att svettas av skräck inför hur dagen ska bli! Man är så fantastiskt tacksam att man nästan blir religiös!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *