Kategorier
Vardagstrams

Jag ska prova att säga ja oftare

Igår frågade ena barnet om hen fick bada med kläderna på. I badkaret alltså. Jag sa nej. Jag tänkte på blöta kläder och slags och stänk och blött och kände att ba neeeej dålig idé. Och sa nej. 
Men nu i efterhand så ångrar jag mig. Vad gjorde det liksom? Hen undrade förmodligen hur det skulle kännas. Precis som jag när jag var liten fick för mig att tappa upp ett kallt bad med klorin i för att liksom se om jag kunde återskapa badhuskänsla hemma i egna badrummet. Jag har för mig att jag också badade med kläderna på vid nåt annat tillfälle. 
Aja. Men grejen är att jag sa nej fast jag egentligen inte hade nåt bra argument varför och samtidigt berövade mitt arma barn på en upplevelse och på att faktiskt få sina funderingar bemötta och tillfredsställda. Lilla barnet. Tråkiga mamma! Jag känner att jag ofta gör så: säger nej av bara farten. 
Känner ni igen er? 
Jag ska erbjuda bad med kläder ikväll tror jag. Blir säkert skitkul för dem båda. 

Av Natashja // Lady Dahmer

Ni har verkligen kommit rätt om man säger så. Jag är en riktig glädjespridare, fast tvärtom. En bitter surkärring utan dess like som skriver om feminism, kroppen, fatshame, föräldraskap och om att vara kvinna i ett patriarkat.

Kvinnosakskvinna. Feministinfluensa. Din problematiska favorit.

Mig blir ni snart kär i!

0 svar på ”Jag ska prova att säga ja oftare”

Nej är ett ord som sägs för ofta och av ren slentrian.
Gör som min svärson (han älskar ordet nej) …. tänk
5-10 sekunder, överlägg med hjärnan… svara sedan
det mest rimliga.
Det kunde handla om en så banal grej som att de frågade
om de kunde hämta posten….. och han svarade nej, det kan
vi göra sedan. Varför undrade barnen… och jag med. Men nu
är det tillrättat, tack o lov.

Alltså, jag säger ja till i princip alla infall ungen har. Så länge de inte är direkt hälsovådliga eller farliga. Det som det oftast resulterar i är att hon känner sig nöjd i att få ha testat och kommer fram till att det där alternativa sättet att göra nåt inte kanske var så himla hett trots allt. Eller så blir det en bra grej av det och vi har skoj bägge två.
Jag har själv haft föräldrar som i princip aldrig sagt nej och det kände jag som en enorm frihet och som ett uttryck för respekt för mig och mina frågor om livet, både i stort och smått. Mitt mantra i föräldraskapet är ”vad är det värsta som kan hända?”. Om svaret är att det blir lite jobbigt för mig (pga tvätt/disk/städ etc), så försöker jag att tänka att ja, det blir kanske lite jobbigt för mig, men det kommer att vara stort för henne att få känna sig sedd och hörd.

Ja, så kan hända mig också. Fast ofta blir det så här: ”Får jag vad-det-nu-må-vara, mamma?” ”Nej. … Eller jo, varför inte?” Inte alltid jag kommer på på en gång att jag sagt ett slentrian-nej, men om jag kommer på det och det inte EGENTLIGEN finns någon anledning att säga nej så ändrar jag mig där och då.

Håller helt med dig! Mina föräldrar satte en gemensam regel när vi föddes, vilket var ”säg nej så sällan som möjligt”. Det gjorde livet ganska lätt pga man bråkade mer sällan om småsaker (typ som att klä på sig, nä men var på dagis i pyjamas då, no probs), men det fick oss också att fatta att när det var nej, då var det verkligen NEJ på riktigt liksom. Skall nog ta efter det här med mina eventuella framtida barn.

Vi säger ja till det mesta faktiskt 🙈 Fast samtidigt är jag sträng med uppfostran. Hon ska säga tack, hej och inte avbryta, sitta lugnt på restaurang/buss/flyg etc. Ja det basala.. Men hon får ha snöbollskrig inomhus, har badat med kläder på, fått ja på i princip alla sina kreativa prövande idéer. Jag tror det handlar om balans helt enkelt å att hitta sin egna barnsliga sida å leka med 😀 Det med klorin lät livsfarligt däremot 😂

Känner verkligen igen mig, Och har dåligt samvete konstant. Så svårt att ändra på det också, fast man är medveten om det. Jag liksom ångrar det i samma stund som jag säger det men ändå fortsätter jag ! Hur kommer man ur den onda cirkeln!

1 Hennes barn är så stora att de kan ta rätt på sina egna kläder efteråt.
2 Men vad då jobbigt? Man låter de blöta kläderna ligga kvar i badkaret och rinna av sig och slänger dem sedan i tvättmaskinen nästa dag.
/badade med kläder i badkar som liten

Älskar din inställning på denna punkten. Jag blir så trött när jag hör föräldrar förbjuda barn från både det ena och det andra när det rör sig om rena skitsaker som typ ”Nej, du får inte ha den sköna tröjan för den är för ful för vår släktmiddag – du måste ha den fina ullskjortan som kliar och sticks!” Lycka till med ja-sägandet. <3

Håller med! Är au pair och tycker att jag säger nej för ofta om ungen vill hitta på något. Oftast för att jag inte orkar hänga på. Har tänkt att jag ska säga ja oftare men glömmer av och säger nej automatiskt, sen kommer jag på i efterhand att det var en rolig idé ungen kom med. Fast sen kan hen komma med idéer som att sätta på kläder på katten vilket jag inte tycker är okej och måste säga nej. Har svårt att i stunden skilja på vad som är rimligt för hen att göra

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *