Kategorier
Vardagstrams

Pedofili fick man ju räkna med

Lyssnar på p3-dokumentären om Hans Scheike och det där jävla ridlägret han anordnade på 80-talet. Med ridläger menar jag alltså sexläger för barn där småflickor fick bära kortkorta kjolar utan trosor, fick smisk med björkris och var tvugna att sära på skinkorna när de skulle sitta på stolarna. Jag minns när det hände och minns att jag läste om det i tidningen, om pennor och strutsplymar uppstoppade i flickornas rumpor och flickor bundna över nå slags stockar och att det var så konstigt och märkligt och läskigt. Jag tror ärligt att jag har nåt slags trauma av det, iallafall att jag påverkats starkt av det. Jag var ju bara ett barn själv då. Tror jag var elva eller tolv.
scheike
Ni som inte har så bra koll, lyssna på dokumentären! Eller googla eller nåt för herregud!
Nåt jag nämligen har tänkt mycket på mycket sen dess är att Scheike och ”hans kvinnor” liksom blev några slags kulturfigurer efter det. De var ju sjuka jävla pedofiler som utsatte flickor för övergrepp men ändå kunde man åren efter se dessa människor sitta i tv på bästa sändningstid leendes och berättandes om sitt häääärliga liv tillsammans med smiskarn Scheike. Samt artiklar i tidningen som om det var nåt lustigt eller kittlande. Alltså återkommande, flera gånger. Tror scheike var med i nåt sexualprogram också om jag inte minns fel.
Hade detta hänt idag så hade han ju blivit jagad med facklor och högafflar. Åttiotalet måste ju varit härliga tider för pedofilerna. När jag tänker efter på mina egna erfarenheter så var det liksom typ normalt att äldre män, kompisar till föräldrarna eller lärare tafsade och äcklade sig på småflickor. Allra helst om de var berusade, då fick man räkna med det. Inga konstigheter. Höhöhö osv.
Jag var på skolläger en gång och där blev jag och en klasskamrat utsatt för övergrepp av en av mina klasskompisars fulla pappa. Men han var ju bara full och stackars hans familj oj så pinsamt! Så de, mina lärare och de andra vuxna som var där, skickade hem honom utan repressalier och utan att kontakta polisen. I efterhand så brinner jag av ilska kring detta. Vill göra nåt. Vill nå honom. Jag fattar liksom inte?

Av Natashja // Lady Dahmer

Ni har verkligen kommit rätt om man säger så. Jag är en riktig glädjespridare, fast tvärtom. En bitter surkärring utan dess like som skriver om feminism, kroppen, fatshame, föräldraskap och om att vara kvinna i ett patriarkat.

Kvinnosakskvinna. Feministinfluensa. Din problematiska favorit.

Mig blir ni snart kär i!

0 svar på ”Pedofili fick man ju räkna med”

Jag har läst lite om han på vikipedia och han avtjänade 3 år av straff han fick… Jag blir så äcklad av lagstiftningen och domstolar som tillåter människor som har misshandlat barn så grovt vara fria efter några enstaka år.

Jag minns Hans Scheike och hur jävla äcklig jag tyckte han var, men alla vuxna verkade typ bara tycka att han var en skojig excentrisk gubbe typ. Jag minns dock hur förbannad min mamma var att de visade honom på tv för hon tyckte han var en kvinnomisshandlare.
Jag minns också, under nittiotalet ungefär, då detta hände, att det fanns såna där hemmagjorda hemsidor med en massa tecknad barnporr och det var liksom ingen big deal. Tecknade småflickor som stoppade upp leksaker i vaginan och det var liksom helt okej. Tecknade småpojkar som hade sex med sina storasystrar, ingen big deal. Den som var med på nittiotalet minns nog dessa sidor som Geocities och Angelfire, jag kunde sitta och titta på ”Spice Girls Fanclub” eller ”Vi som är sjurvänner” och sen helt plötsligt kom dessa pornografiska sidor fram, blandat med barnvänliga sidor.
Såklart gillade inte de vuxna att jag hängde på internet, de visste ju att folk gjorde sina egna porrsidor med egna fotografier och teckningar och dessa var lättillgängliga för barn, samt att vem som helst kunde kontakta en och snuska sig i chatten. Men ingen gjorde något. Kanske för att internet var så nytt och krångligt för många att de trodde att det inte fanns något att göra, utom att förbjuda sina barn från att använda internet… Det känns egentligen rätt logiskt, jag hade gärna förbjudit min son från att använda internet så länge som möjligt men jag förstår att det är annorlunda nu än på nittiotalet…

Umm, tänker inte spåra ur hela tråden, men jag måste ändå säga, tecknade barn är inte på riktigt, tecknat är ingen big deal. Ja, det finns helt sjuka saker där ute, men så länge det inte är någon som faktiskt blir skadad i produktionen av en teckning så är det ingen big deal. Ville bara få det ur mig, för i min mening är det rent farligt att man ska börja ge sig på tecknare bara för att man inte gillar att pappret och bläcket skildrar nåt som man tycker är dåligt.

Eller hur, som nån jävla statussymbol bland män, ”ett harem som Scheike” En grej som jag respekterar är SR/p3 att dom verkligen får fram barnens syn, nu i efterhand, att dom oxå känner så, att han har nåt jävla rykte som kvinnokarl trots att han borde ses och aldrig glömmas bort som pedofil. Vidriga, vidriga kräk.

Gud vad vi synkar varandra. Skrev nyss ett inlägg om mitt trauma ifrån min barndom där jag blev sexuellt utnyttjad av min pappa när jag var fyra år.
Finns att läsa för den som vill..

Så jäkla obehagligt… När jag föddes (-94) hade det precis var någon pedofil som blivit avslöjad i vårat närområde och det var ju allmänt kaos när en bodde en liten håla! Pga detta vågade min pappa aldrig byta blöjor på mig och min syster, han var så jäkla rädd över att bli stämplad som pedofil… Huruvida han var en tönt eller om det var en berättigad oro vet jag inte, men fyfan vad dessa pedofiler ställer till med i samhället! Och dessa barn, jag hoppas att dom har fått bra hjälp…

När jag var barn hade vi en fotbollstränare som gärna var i tjejernas omklädningsrum, ”hjälpte till” att torka oss efter duschen och så. Alla föräldrar visste om det och han ansågs som lite konstig, men inte mer. En sommar var hela laget hembjudna till honom för att bada i hans pool. Några mammor bestämde att dom skulle följa med för han var ju ”som han var”.
Så jävla konstigt nu i efterhand! Att våra föräldrar bara ”jaja, X är ju lite knepig, men klart han ska få träna småflickor och bjuda hem dom på bad”

Det där med Scheike minns jag tydligt men inte att samhället ojade sig alltför mycket.
Det var mer jaha, jaså han är sån, det var ju synd om flickorna.
Något som slår mig nu är frågan hur en mamma kunde skicka iväg tvillingflickor på
11 år med tåg ensamma till ett läger utan att veta något om ev. ledare osv osv.

Jag och min kompis jade prao på en restaurang i sjuan i början på 90talet. Hon fick tonvis med förslag hur hon skulle ha sex utan att förlora oskulden,med äcklet i köket. Han brukade be henne om hjälp, medans han gav mig andra sysslor,så jag inte skulle höra och se vad han sa till henne. När hon väl tog till sig modet och berättade gick jag till rektorn med en gång. Det hände precis inget,ingen anmälan inget samtal med föräldrarna,ingen prat med kuratorn. Det sopades under mattan, som att detta som hände var fullt normalt.

Jag har nyss lyssnat på dokumentären och jag finner knappt ord. Kvinnans skrattande och hans eftertänksamma ”jag minns ju inte riktigt” får mig att vilja kräkas. Hur sjukt är det inte, och dom fattar inte eller vill inte fatta hur sjukt allt är.

”Enligt domen ska de ha arrangerat ett ridläger och där utnyttjat unga flickor.” Det låter ju som om det inte är säkert att det är sant!? Ba ”enligt domen”. VAD FAN? Det är allt som sägs! OM SEXUELLA ÖVERGREPP PÅ SMÅFLICKOR! Totalt oansvarigt att bara framställa honom som en mysig sexfarbror!

Ja alltså… man finner inga ord efter att ha lyssnat på det programmet. Och det är sant att det verkade som att pedofili inte riktigt togs på allvar förrän kanske början av 90-talet. Tror det började göra det i samband med att man insåg att även pojkar kunde drabbas. Då först tog det hus i helvete.

Scheike fick sitta och vara ”handstilsexpert” i något helt rumsrent underhållningsprogram minns jag, precis som om ingenting hade hänt.
Var fanns empatin? Alla har vi väl varit barn någon gång. Hur svårt kan det vara att försöka sätta sig in i att vara 12 år, tro att man ska få åka på ridläger och istället hamna i en levande mardröm, ett mänskligt helvete du inte på minsta sätt själv har valt?
Å andra sidan kanske det är jag som är naiv. Sverige skyltar ständigt och jämt om hur långt landet kommit när det gäller i princip allting, men kanske i synnerhet barns rättigheter. Ändå var barnporr fullt lagligt under hela 1970-talet. Såldes helt öppet i porrbutikerna i Klaraområdet kring Stockholms C. Och på 90-talet när en stor barnporrhärva nystades upp var det bara en hårsmån från att svenska staten delade ut gratiskopior på filmerna till en lång lista av pedofiler som anmält att de ville ha dem. En enorm folkopinion lyckades täppa till ett stycke i lagen som sa att staten var tvungen att lämna ut filmerna till alla som anmälde att de ville ha dem.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *