Kategorier
Vardagstrams

Kan jag återuppstå?

Det känns som att hösten kommer nu. Så är det varje år. den liksom överraskar. Man vill ju helst att den ska smyga sig på så man liksom drar ut på sommaren. Men med denna sommar så är jag faktiskt redo tror jag. Eller redo för vad? Min tillvaro är ju densamma hela tiden. 
 
Nu har jag inte bloggat så bra på ett ganska långt tag. Jag hoppades att min svacka skulle gå över men jag kanske aktivt måste tvinga mig till att ta mig ur. Jag trivs inte med att inte vara aktiv och drivande i samhällsdebatten och i de frågor jag brinner för. Jag känner mig stagnerad som människa, kanske just för att jag inte har det där vanliga nio till fem-jobbet som normalt folk har. Jag isolerar mig mer och mer och det påverkar ju mitt engagemang känner jag. Jag blir utanför allt på nåt sätt. Inte bara civilisationen. 
 
Men nu kommer hösten snart. Tillbaka till jobb på olika sätt. Min man återvänder till ekorrhjulet och jag till vardagen. Barn ska till skolan och allt kring dem ska skötas och så ska det målas tavlor och skrivas texter och poddas (Just ja, postpatriarkatet är igång igen!). Förhoppninsgvis kommer Oskar börja jobba ännu mer hemifrån inom kort och då får vi det där livet som vi haft fokus på så länge. Vi drömmer, ok jag vet att det låter sjukt, om att ha långsamma morgnar, med mysig frukost och sen promenera (eller springa!) en mil innan vi drar igång arbetsdagen. Nu ska ju J visserligen vara hemma ett år till innan han får börja förskola så vi får väl hålla på oss ett tag till. 
 
Vad hade ni velat ha från mig? Hur hade ni velat att jag bloggade? Om vad (inom feminism alltså) rent generellt? Vilka bloggar läser ni själva?
 
Jag vet inte varför jag klamrar mig fast vid bloggen så mycket och inte bara går över helt till instagram, men det är nåt med bloggandet och skrivandet som man gör på det sättet som tilltalar mig. Jag tror inte på bloggdöden. Men jag måste bara återuppstå ur min dvala för att min egen inte ska dö helt. 

Av Natashja // Lady Dahmer

Ni har verkligen kommit rätt om man säger så. Jag är en riktig glädjespridare, fast tvärtom. En bitter surkärring utan dess like som skriver om feminism, kroppen, fatshame, föräldraskap och om att vara kvinna i ett patriarkat.

Kvinnosakskvinna. Feministinfluensa. Din problematiska favorit.

Mig blir ni snart kär i!

0 svar på ”Kan jag återuppstå?”

Jag är också hemma med barn och kommer vara typ två år till. För att inte bli galen av att vara hemma (föredrar verkligen att vara hemma med barn än att bara vara arbetslös!) så måste man ju aktivera sig, vilket barn hjälper till med , men kan ju vara skönt att göra något ”vuxet” också, tror röra på sig är toppen för både kropp och själ! Även om det ibland tar emot lite hehe så är det vart det i längden och för stunden👌
Jag skulle vilja veta lite hur du tänjer angående klimatet och hur du jobbar mot klimatförändringar? Jag har fetingångest för det och är så rädd för vad som ska hända våra barn och barnbarn och barnbarnsbarn. Livrädd för att politiker inte ska se till att det blir bättre lösningar, eller att vissa folk ska motarbeta det. För faktumet väl att det inte är höst nu utan bara normala temperaturer efter en sjuk sommar..?
(Och ja jag gillar bloggen, skönt att inte vara inne på insta jämt!)

Jag hade jättegärna sett ett inlägg om varför juridisk abort är så idiotiskt, behöver lite fler klara argument i min arsenal på den punkten känner jag! (Eller du kanske redan har gjort ett sånt inlägg?)

Tycker om din blogg och speciellt när du kommenterar eller analyserar samhällsnyheter eller andra diskussioner/debatter i samhället. Insta är för kort och onyanserat för sådana analyser så jag hoppas du har kvar din blogg också!

Vi bor i skogen, vagnen är svår att köra på skogsvägarna (enormt grus på "vägen") och jag pallar inte ha med en liten person som skriker "åsså gå!"och vägrar sitta stilla i vagnen – men jo visst, men jag längtar ändå tills sen – Sen har jag typ världens mest privvade sköna tillvaro så att den skulle verka svår eller uppoffrande vet jag ej var du får det ifrån?

Yay, fortsätt blogga!! Jag tycker inte instagram är lika hemtrevligt och mysigt som att läsa en blogg.
För mig får du blogga om vad du känner för, tycker om att läsa allt du skriver även om vi har väldigt olika liv vad gäller familj etc. Men om feminism, kroppen, livet i allmänhet, dina tankar om stort och smått, politik, konst, mat, ja you name it!! Bara du fortsätter bloggar är det super 🙂

Hej LD!
Skönt att du är tillbaka! Unnade dig verkligen en paus från bloggandet och engagemanget.
Jag har en jättekonstig request. Det gäller din gallstens-historia :/ Undrar bara vilka symptom du hade och hur länge du haft de innan du blev opererad? Undrar också om sjukvården hade en massa teorier om att gallstenen berodde på din vikt…
mvh
En annan tjockis med misstänkt gallsten som är livrädd för att sjukvården ska nämna något om vikten

Uppskattar när du kommenterar och analyserar aktuella frågor och mediabråk. Du ger mej nya infallsvinklar och rätar ut krokiga tankebanor på ett lysande sätt. Dessutom känner jag att jag har lärt mej mycket om fatshaming från din blogg och även lärt mej att ge akt på mitt eget beteende och mina tankar i den frågan. Är tyvärr inte botad ännu, men i alla fall betydligt mer medveten! Tack för det! Sluta inte!

Tycker att instagram är väldigt stressigt. Liten text, långa och ej välskrivna alltid. De långa artiklarna, texterna i händelserna är bara stressande. Instagram känns som mer snabb saker. Bloggen finns det mer tid och utrymme för reflektion och så.

Som jag har saknat att läsa här! Har ingen insta och följer väldigt få bloggar. Känner igen mig i din ångest, sociala fobi, glädjen man kan känna när man trotsat det och gått nånstans som man från början försökte hitta ursäkter att slippa… lär mig massor varje gång du plockar isär olika teman. Det är DU som öppnat mina ögon för alla sunkiga strukturer. Jag önskar läsa mer av dilemman kring barn och uppfostran, "pojkföräldrar", hur förklarar jag att jag ibland sminkar mig, hur inger man självkänsla till sina barn om man inte har det själv… jamen typ allt det som skrivits här tidigare. Mer av allt som redan är dina tankar! Tack och välkommen tillbaks <3

Vill gärna höra mer om hur du mår både psykiskt och fysiskt och sedan undrar jag om vi tillsammans med andra läsare kan fundera på om det är värt att gå ner i vikt för att kunna hålla på med sin favoritsport (i mitt fall fotboll) eller kommer man bara att orsaka mer ångest åt sig? Jag har alltså ångest för att kroppen inte klarar av fotboll just nu (+25kg efter graviditeten, väger nu kring 100kg) och en stor del av min identitet är fast i att sporta, älskar det och saknar det så evinnerligt! Så har nu börjat banta och är hungrig hela tiden, känner för tillfället att det kommer vara värt det men vad händer om jag misslyckas? Har någon läsare erfarenhet av detta?

Hei, velkommen tilbake ettere sommeren!
Jeg ønsker i alle fall veldig gjerne å fortsette å lese her på bloggen din siden jeg ikke har Instagram, men det er ditt valg, såklart! Når du skriver om temaer som du finner interessant og engasjerende, så blir det som regel engasjerende for meg som leser også 🙂

Jag har följt din blogg slaviskt i många år (minns när du firade att du hade fått 300 följare), och din blogg kommer alltid vara min favorit! Följer såklart dig på instagram också, men älskar fan bloggar! Och dig! <3

Åh snälla sluta inte blogga! Älskar din Instagram men bloggen tillför verkligen något extra, det är något mer och jag skulle sakna ihjäl mig efter den!
Tycker speciellt mycket om när du skriver om utseendefixering, normer etc – kanske kan du skriva om olika sätt att känna sig trygg i att bryta dem? Att få följa dig i din utveckling, hur du själv gått till att våga visa benhår (tänk att det ska vara nåt man "vågar"!), arbeta med dina komplex etc. är supervärdefullt för mig!
Tack för att du finns!

Förstår att detta inte är något konkret tips men ALLT du skriver äger. Bara fortsätt. Det är så ofantligt underbart när en klickar sig in här och det finns ett nytt/nya inlägg! Sjukt egoistiskt av mig men ORKA!!! Du är bäst.

Nära föräldraskap (har inte ens egna barn men tycker om att läsa ändå)
kommentarer och analyser av dagsaktuella ämnen
om att må dåligt
ideal och skönhetskrav

Jag hoppas på att du ska fortsätta blogga, det där instagram vet jag inte vad det är.. Är inte det bara bilder?
Jag har haft din blogg som "morgontidning" i många år och det vore tråkigt om den försvann. Ibland skriver du iofs så många inlägg att jag halkar efter flera dagar 😉
Jag tycker mycket om att läsa om feminism med omnejd. Eftersom jag inte har koll på nutidens debatter så är det fint att nån annan orkar. Å andra sidan, om du också är trött på det, så tycker jag ändå om dina generella inlägg om feminism, hbtq, rasism och liknande.
Mvh.

Snälla sluta inte blogga! Jag älskar din blogg och jag har inte instagram.
Det hade varit intressant att höra dina tankar kring
– Surrogatmödraskap
– Incel
– Varför så många män och så få kvinnor är medlemmar i SD, NMR o.s.v. Vad är det som de dras till?
Men annars så håller jag med de andra att vad du än skriver om är intressant att läsa. Det du har skrivit tidigare om att klass är så mycket mer än pengar fick mig verkligen att tänka till och ändrade mycket av min världsbild i grunden.

Jag kan förstå att du behövde ett "sommarlov" från bloggen men åh, vad jag har saknat dig. Har tittat in varje dag för att se om du hade skrivit något. Är verkligen allätare av dina texter och citerar ofta delar av av dem för familjen. Du har gett mig så mycket att fundera på och du har hjälpt mig att släppa en del av av av det som begränsat mig, nu har jag slutat att raka mig och jag tar på mig baddräkten, trots att min kropp har spår av mina fyra graviditeter. Älskar dig nog lite grann. Kram

Önskar bara att du fortsätter skriva om det som berör dig, de ämnen du brinner för.
Har följt dig sedan du började (har barn i ungefär samma ålder som er) och känner att dina texter berikar mitt liv så mycket!
Feminism, genus, barnuppfostran, politik, fettförakt. Älskar att läsa dina tankar och resonemang, de öppnar upp och är en sån skön motvikt till massa skräp!
Allt gott / Lisa 🙏

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *