Vardagstrams

Om Kamprad var påtänd

While you were out. Kommer ni ihåg det programmet? Amerikanskt inredningsprogram (and i use that word lightly) som visades för ett par år sen. Jag och Oskar kollade slaviskt. (Vi gillar givetvis att bli upprörda tillsammans) 

Programmet gick ut på att ett designerteam (grupp clowner snarare) som gjorde om ett rum medans den ena partnern är ute. Sen kom partnern hem, och alla var så glada över hur fiiiiint det var.

Och här kom det intressanta. Det var inte fint. Det var inte ens dugligt. Det de har gjort är att ta ett normalt och tråkigt rum och totalt sabba det. Förstört det. Jag skulle personligen ta ut skilsmässa om Oskar gjorde nåt liknande i vårt hem. Det var groteskt FULT, en katastrof. De byggde sina egna möbler och ja… accessoarer. Men inte alá Johnny å Mattias (ok gammal referens men de kunde iallafall bygga), nej de byggde i plywood. 

*dramatisk konstpaus*

PLYWOOD. 

Och sen så betsade de, inte med oljebets så det blev jämt och fint, nej med lackbets så det blev kladdigt. På plywood. Eller så målade de, i grälla färger. Väggarna var alltid målade i grälla färger. Gärna flera. Som inte alls matchade. Åh det var en sån mardröm!! Jag fick ont av att titta!

Jag kunde inte förstå att folk inte blev förbannade. Jag förstår inte hur de kunde få göra detta mot folk. Jag kan inte förstå hur de ens fick ett eget program. Jag och Oskar hade kunna inreda bättre på fyllan. GRATIS. 

Idag är vår guilty pleasure de där programmen på netflix om folk som tappat kontrollen över sina hem, som har grejer precis överallt, i mängder, tusenmiljoner leksaker som tar över varje yta, skräp och pinaler i varje vrå. Och så ojjar vi oss lite. (ok mycket) Ojjar oss och blir provocerade och upprörda. (Ja vi är hemska)

(jo det är EFTER-bilderna!!!!)

Ni har verkligen kommit rätt om man säger så. Jag är en riktig glädjespridare, fast tvärtom. En bitter surkärring utan dess like som skriver om feminism, kroppen, fatshame, föräldraskap och om att vara kvinna i ett patriarkat.Kvinnosakskvinna. Feministinfluensa. Din problematiska favorit.Mig blir ni snart kär i!

7 Comments

  • Cornelia

    Mitt guilty pleasure var/är(om jag kommer över ett avsnitt) Fixer Upper. Uramerikanskt program där ett par ville köpa drömhuset men “hade inte råd” de hade allt mellan 1-5 miljoner att lägga oftast. Så köpte de ett renoveringsprojekt och så fixade de i programmet till det. De som fixade var också ett par, väldigt helylle med massa barn och djur etc. Alla fick samma stil på sina hus, väldigt vräkigt och det jag reagerade på var att allt de rev innan de började renovera var i plywood typ? Verkade väldigt vanligt, typ allt bestod av plywood. Så sjukt?

  • Kommandoran

    Vad heter programmet på Netflix?! Älskar nämligen att se andra personers stökiga hem, får mig själv att känna mig ordningssam och pedantisk! Haha!

    Älskar program som ”How clean is your house” och ”hoarders”. (Ok, hoarders handlar ju om tragiska livsöden och sjuka människor, men ändå…)

  • Anneli

    Vad är detta för galet?? Kan man se det någonstans? Amerikanska inredningsprogram generellt är ju tokiga men det här var en ny nivå!

    • FT

      Fyfan så fult! Detta var ju extremt, annars tycker jag nog man ska vara försiktig med att dömma andras stil. Själv hatar jag prydnader, för mycket färg och kaos och skulle aldrig kunna ha det stökigt någonsin! Men fattat att alla inte känner så 🙂

  • Sonja

    Eller i extreme home make over när en unge i familjen råkar säga att hon typ gillar marsvin och de bygger hela rummet som en marsvinsbur med sån där snurrgrej som barnet kan springa i och sängen i form av en stor höbal och tapeter med enormt salladsmönster. Hemskt!!!

    • FT

      Hahhahaha jaaaa! Inget långsiktigt tänk alls! Vem vill ha sånt rum om ens ett år liksom? Barnrummen är ALLTID KAOS! Kan ingen tänka på att de kommer bli tonåringar liksom??

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *